colombia-blogg

International civil society organisation celebrate the comprehensive and final agreement between the Colombian government and the FARC-EP

Kristna Fredsrörelsen i Colombia har skrivit under den här kommunikén från ett nätverk av internationella civilsamhällesorganisationer för fred som vi deltar i.

Bogota D.C., August 25th , 2016

As international civil society organizations that have accompanied Colombian organizations during the long armed conflict that lasted more than 50 years, we celebrate with great joy the agreement that ends the armed confrontation between the Government of Colombia and the FARC- EP insurgency, certainly an affirmative action in favor of peace. On this historic day we express our support to the 8 million victims left by this conflict and urge that the signing of this agreement and its implementation translate into measures and policies to reduce inequality and protect and guarantee human rights of all communities, delegitimizing forever the use of violence in politics.

As part of the international donor community in Colombia, we have worked tirelessly, some of us for more than 40 years, for a negotiated solution to the armed conflict, respect and promotion of human rights and peace building throughout Colombian territory, especially those areas most affected by the brutality of war. In furtherance of this commitment we note with a deep concern the persistence of serious attacks against human rights defenders in several places of the country, in spite of the measures of de-escalation of the conflict that were launched amid the negotiations in Havana. Moving towards a comprehensive, sustainable and lasting peace involves creating scenarios where conflict transformation is possible through the implementation of institutional and structural reforms that make it sustainable over time, based on the respect and guarantee of human rights.

We take this great opportunity to reiterate our call to immediately start negotiations with ELN, hoping that the Colombian insurgency will definitively renounce violence and turn to the exercise of politics without weapons. We also urge Colombian authorities to establish and implement guarantees of non-repetition aimed at effective and sustainable dismantling of paramilitary groups and criminal bands in all regions of the country, and economic and political structures that support them.

As international civil society organizations we will continue working for a comprehensive peace, maintaining our presence and support to Colombian civil society.

PEACE IS A RIGHT AND A MANDATORY DUTY

Signed by: Latin America Working Group, Mundubat, Oxfam, Paz con dignidad, SweFOR – Swedish fellowship of reconciliation, Swissaid, Terre des hommes suisse, ABColombia (Christian Aid UK, CAFOD, Oxfam GB, SCIAF, Trócaire), Broederlijk Delen, Christian Aid, Comundo, PCS – Project Counselling Service, Consejo Latinoamericano de iglesias, Fastenopfer, Fondo de acción urgente, Forum Syd, Fokus – Foro de mujeres y desarollo, Swedish Foundation for Human Rights, Kolko, ICCO -Cooperación

Se kommunikén i sin helhet här

 

Quibdó firar seger efter över en veckas strejk!

Samtidigt som Bogotás många barer och parker fylldes av människor som firade att regeringen och Farc-ep äntligen kommit fram till ett slutgiltigt avtal igår, så fylldes även Quibdós torg. Men det som firades var inte fredsavtalet. De firade att den åtta dagar långa strejken nu nått sitt slut, efter att regeringen gått med på flera av de krav som ställts.

sil quid

När jag frågar några på på torget om hur de känner över fredsavtalet rycker de på axlarna, ”ja, det är väl bra?” Men den fyra år långa processen i Havanna ligger långt bort från den många gånger komplicerade vardag som de flesta lever i här. Samtidigt finns det många här som också följt processen noga och på nära håll. Vår medföljda Leyner Palacios som varit på plats på Kuba är en av dem. Om fredsavtalet säger han “Jag är tacksam för allt arbete för att få med konfliktens offer i avtalet, det är vår seger”

Men för den stora allmänheten i Quibdo är den viktiga segern som nu firas att regeringen utlovat ett sjukhus, att vägarna ska upprustas och att elnätet ska utökas till de delar som ännu inte har någon elförsörjning.

Det kan te sig märkligt att de i Chocó, som är en av de mest utsatta regionerna för den väpnade konflikten, inte dragits med i huvudstadens fredsyra. Men det kan också vara så som en annan person på torget säger att, ”freden tror jag på när jag ser den och dessutom finns ELN fortfarande kvar”. Här har bara den senaste månaden varit många bombningar och många människor som har tvingats på flykt från sina hem.

Så även om de såklart gläds åt fredsavtalet så hyser också många skepsis och väntar med att fira till dess att de faktiskt kan känna av ett lugn även i Chocó. Till dess firar man sin egna åttadagars kamp och att de genom att lamslå hela regionen drivit igenom krav på förbättringar och fått regeringen att lyssna till ett av de mest bortglömda platserna i landet.

Text: Julia Qwist, Fredsobservatör i Quibdó

Foto: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör i Quibdó

Historiskt steg mot en hållbar fred i Colombia

Kristna Fredsrörelsen firar med glädje att Colombias regering och FARC-EP har nått ett slutligt avtal efter nästan fyra års fredsförhandlingar i Havanna, med målet att sätta punkt för en väpnad konflikt som har pågått över ett halvt sekel och har lämnat närmare 8 miljoner offer i landet. Det råder ingen tvekan om att denna historiska händelse kommer att ha stor betydelse för fredsbyggandet och för att få slut på våldet som en metod för att lösa politiska meningsskiljaktigheter. Det innebär en möjlighet för samhället i stort och för offer för konflikten i synnerhet, som hoppas att se en förändring i sina liv med garantier och respekt för mänskliga rättigheter. Avtalet kommer nu att skickas till den colombianska kongressen för ratificering, och därefter sker det slutgiltiga undertecknandet mellan parterna. Slutligen kommer det colombianska folket besluta om avtalet den 2 oktober i år genom en folkomröstning.

Det finns dock fortfarande stora utmaningar för att uppnå en hållbar fred i landet, såsom genomförandet av det överenskomna avtalet, att förhandlingsprocessen med ELN genomförs så snart som möjligt och att den colombianska regeringen utvecklar strategier att bekämpa de kriminella och paramilitära grupper som skapar stor oro för civilbefolkning och civilsamhälle på lokal nivå. Så här uttrycker sig en människorättsförsvarare med medföljning av av Kristna Fredsrörelsen:

Vi tar emot nyheten med stor glädje efter alla våra ansträngningar för upprättelse som offer i konflikten. Äntligen finns det hopp för alla som bor i de områden som är mest drabbade. Vi är oerhört glada! Men det finns fortfarande vissa utmaningar… det finns oro i lokalsamhällen om vad som kommer att hända och hur de ska kunna garantera etniska rättigheter för den afrocolombianska befolkningen… Men jag upprepar, det är goda nyheter som visar att vi kan övervinna svårigheterna och att vi äntligen har lyckats nå ett avtal. Jag är tacksam för allt arbete för att få med konfliktens offer i avtalet, det är vår seger”.

Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer kommer att fortsätta medfölja det colombianska civilsamhället i processen då avtalet ska implementeras, för att offren för konflikten ska få tillgång till rättvisa, sanning och gottgörelse. Människorättsförsvarare har en mycket viktig roll i byggandet av en hållbar fred med garantier för utövandet av de mänskliga rättigheterna.

Generalstrejk i hela Choco – folket kräver rättvisa!

Idag är Quibdo tyst och stängt så när som på det ständiga surrande ljudet av militärhelikoptrar i luften och ropen från barn som leker och stojar i huset. Idag håller även skolorna stängt då lärarna också strejkar. Hela Choco är faktiskt i strejk och departementet är paralyserat, inga butiker är öppna och den annars så livliga huvudgatan är tom.

Annat var det igår när en stor folkmassa samlades och tillsammans tågade i en stor demonstration under parollen ”Det chocoanska ropet”. De få affärer som hållit öppet, fick höra ropen ”Ut, ut, ut” från den stora folksamlingen och valde att snabbt stänga och skicka hem sin personal.

Idag är det andra dagen i El Paro civico – generalstrejk i departementet Choco, nordvästra Colombia. Det är ett av de ekonomiskt och socialt mest utsatta områdena i Colombia och människorna här talar om statens närvaro som nästintill obefintlig.

P1020308

I Quibdo firades man inte Colombias självständighet den 20 juli utan istället samlades människorna till en stor demonstration mot det man ser som regeringens totala försummelse av departementet. De passade då också på att presentera de krav som de nu ställer under strejken. ”Folket känner sig inte hjälpta och inkluderade av staten och många gånger inte heller som en del av Colombia och därför var det speciellt viktigt och symboliskt att genomföra protesten just den dagen”, säger Jhon Vanegas från Quibdó.

Alla har förberett sig på att strejken kan bli långvarig. Vi själva blev stående i kö i över två timmar dagen innan strejkens början när vi skulle handla mat, folk har bunkrat upp för att klara sig under dagarna när affärerna håller stängt. De är mer än redo för att kämpa för rätten till vad som faktiskt är det mest basala behoven. Det vill säga bland annat att en kan få hjälp när en blir sjuk, att vägarna underhålls, att ens barn får en vettig utbildning, att det finns arbete och att det blir ett slut på de ständiga elavbrotten här. Just nu råder skyhög arbetslöshet, 150% överbeläggning på sjukhusen, 11 av de 30 kommunerna är utan elektricitet och vägarna har inte upprustats på många år.

Även människor är arga och frustrerade så känner sig många hoppfulla och menar att det här är enda sättet att få regeringen att faktiskt lyssna till dem och tillmötesgå deras krav. Kampen fortsätter och som Jhon Vanegas från Quibdo säger, ”även om medierna är tysta så talar gatorna” och folket har inga planer på att tystna förrän regeringen hör deras krav.

 

Text: Julia Qwist, Fredsobervatör i Quibdo

Foto: Jhon Vanegas, Quibdo

Fredsavtalet välkomnas med försiktig optimism

Utanför fönstret vid mitt skrivbord i Bogotá ser det ut som det alltid gör: bilar kör fram och tillbaka i korsningen, många av dem är gula taxibilar, som är så typiska för gatubilden här i staden. Himlen är lite grå, men med jämna mellanrum skiner solen igenom. I öster tornar de gröna bergen som omger Bogotá upp sig mot himlen. Om en liten stund kommer jag höra ropen från mannen som säljer avocado nere på gatan. Det slår aldrig fel, han kommer alltid klockan 11 på förmiddagen och börjar ropa ”avocado, avocado, billiga avocado”. Men just nu är det enda som hörs smattret från våra tangentbord och min kollega som pratar i telefon i rummet intill.

Förmiddagen den 23 juni är en förmiddag som alla andra. Hemma i Sverige förbereds midsommarfirandet och i Colombia grämer man sig över att man förlorade mot Chile i Copa America (Latinamerikanska mästerskapen i fotboll) igår och därmed missar att spela finalen mot Argentina. Men trots den lugna, och nästan överdrivet vanliga, ytan, händer det något väldigt speciellt idag. Efter mer än fyra år av förhandlingar och mer än femtio år av väpnad konflikt ska den colombianska regeringen och FARC gerillan idag skriva under en ömsesidig vapenvila och därmed är parterna överrens om de fem punkter som de har förhandlat om.

” Idag är krigets sista dag” skriver den colombianska dagstidningen Semana. ”Vapnena tystnar”, skriver el Espectador, en annan av de stora dagstidningarna. Det är ingen tvekan om att colombiansk media slår på stort idag. Hos civil befolkningen däremot är stämningen lite mer, hur ska jag uttrycka det, somber. ”Den väpnade konflikten kommer att ta slut, men den sociala konflikten är inte slut i och med detta”, som en av medlemmarna Cocomacia, en av ento-territoriella organisationerna som vi medföljer i Chocó, uttryckte det för en tid sedan.

Colombia är ett land som har sett fredsförhandlingar komma och gå, avtal skrivas under och brytas, vapen läggas ner och tas upp igen. Därför är det inte konstigt att många colombianer är mer försiktiga i sina uttalande om freden. ”Idag är en betydelseful dag, inte för att det blir ’fred’, utan för att det öppnar för möjligheten att skapa alternativa handlingsplaner utan att våld och fysiskt bortförande är ett ständigt hot mot oliktänkade” säger Alejandro Quiceno, från våra medföljda Hijos y Hijas por la Memoría y contra la Impunidad.

Samtidigt så ska inte vikten av avtalet mellan FARC och colombianska regeringen förminskas. Avtalet lägger grunden för en fredlig utveckling i landet och tillsammans med en förhoppningsvis positiv utveckling i förhandlingarna med gerillagruppen ELN finns möjligheterna för en varaktig fred.  Eller som Dora Lancheros, från våra medföljda Corporación AVRE, uttrycker det: ”Idag förnyar vi hopet, för att vi ska kunna ge de kommande generationerna ett nytt sätt att leva tillsammans, att hantera meningskiljaktligheter och finna rättvisa och jämlikhet”.

Därför är det en glädjens dag idag. En helt vanlig dag, men likväl en glädjens dag. Och nog låter avocadoförsäljarens rop ovanligt glada idag. Och kanske är bergen extra gröna just idag, nu när solen tittar fram och lyser på dem. Själv är jag uppfylld av en känsla av försiktig optimism. En känsla av att framtiden är ljus, så länge vi fortsätter arbete för de mänskliga rättigheterna.

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE