colombia-blogg
Lagstiftning som leder till fred?

Colombia är ett land i pågående väpnad konflikt, med ett virrvarr av aktörer med olika intressen och mer eller mindre rumsrena metoder. Colombia ligger dåligt till på de flesta internationella listor när det gäller korruption och straffrihet, enligt bland annat Human Rights Watch (HRW) och Grupo Interdisciplinario por los Derechos Humanos (ung. Interdisciplinära gruppen för mänskliga rättigheter). Colombia är också ett lagarnas och konventionernas land. Det finns inte många internationella konventioner som colombianska ledare inte skrivit på, men efterlevnaden är det sisådär med. Människor som arbetar inom det civila samhället har ofta imponerande god kunskap och starka juridiska argument för att hävda rättigheter men det betyder inte att de uppfylls. De senaste månaderna har fokus legat än mer på lagar, närmare bestämt på Regelverket för fred (Marco Jurídico para la Paz), som presenterades i colombianska kongressen första gången i september 2011. Lagförslaget innebär ändringar i grundlagen och har kritiserats av nationella och internationella människorättsorganisationer på flera punkter.

I stora drag handlar den nya reformen om att möjliggöra en fredlig avmobilisering av gerillan och att de högsta ansvariga inom gerillans struktur kan åtalas för de brott som begåtts i den colombianska konflikten. Reformen skulle även möjliggöra att avmobiliserade gerillamedlemmar får möjlighet att engagera sig politiskt. Justitieminister Juan Carlos Esguerra har framhävt att det viktigaste denna lag kan bidra till är upprättelse och sanning för konfliktens offer. Förre presidenten Álvaro Uribe (2002-2010) bedrev, med USA i ryggen, en kompromisslös nationell säkerhetspolitik där de militära insatserna mot den terroristklassade colombianska gerillan varit omfattande och krävt många liv. Nuvarande president Juan Manuel Santos har fortsatt i samma linje, och i regeringens ordförråd har begrepp som “fred” och “dialog” inte varit särskilt välanvända. Istället är det civilsamhället som enträget försökt visa på alternativa vägar ut ur konflikten. Mot den bakgrunden kan den nya reformen ses som en konstruktiv öppning för fred.

Men internationella organisationer som International Centre for Transitional Justice  och Human Rights Watch  varnar för att reformen öppnar för ännu större straffrihet och att den urholkar den internationella humanitära rätten (IHR) i och med möjligheten att ge lättare, eller inga, straff för enskilda åtalade i utbyte mot att de lämnar uppgifter som kan leda till att högre ansvariga kan ställas till svars. På detta sätt kan många skyldiga i praktiken komma att gå fria. Human Rights Watch poängterar också att det i en sådan urvalsprocess är upp till kongressen och den colombianska rättsapparaten att bestämma vem som ska frias och vem som ska fällas, något som det finns skäl att vara tveksam mot med tanke på korruptionsstatistiken. Även det akademiska analysprojektet Congreso Visible (ung. Synlig Kongress) har uttryckt stark kritik, och menar att lagförslaget ignorerar att landet befinner sig i konflikt och att man försöker ändra grundlagen för att fungera i konflikten istället för att på allvar fokusera på att försöka lösa konflikten efter den gällande grundlagen.

Debatten är snårig och lämnar fler frågor än klarheter och många aspekter har inte ens kommit upp till diskussion än. Det senaste decenniets avmobilisering av colombiansk paramilitär har skapat en stor grupp yrkessoldater som sällat sig till mer eller mindre organiserade illegala grupper som skapar en än mer komplex blid av aktörer med intressen i den colombianska konflikten (se bland annat denna rapport från Human Rights Watch). Ett nytt försök till fredsprocess med gerillan (de förra förhandlingarna föll samman för 10 år sedan) förutsätter att staten tar sitt ansvar och förbereder en miljö där tusentals krigstränade individer ska återanpassas in i ett demokratiskt samhälle.

Ida Löfström, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen  i Chocó

Fredsobservatör med ansvar för Politisk medföljning/Påverkansarbete sökes till Colombia

Kristna Fredsrörelsen är en ekumenisk organisation som verkar för fred och rättvisa, allmän och total nedrustning samt ett samhälle fritt från våld. Fredsobservatören som är utsänd till Colombia och kommer där att ingå i ett team om totalt 8 fredsobservatörer, en koordinatör och en kapacitetsutvecklare. Läs mer om projektet på http://www.krf.se/fredstjanst

 Arbetsuppgifter

Inbördeskriget i Colombia har pågått i mer än fyrtio år. Varje år dör flera tusen människor i strider mellan militären, gerillan och paramilitära grupper och den humanitära situationen är mycket svår. I denna kontext löper människor som arbetar för fred och mänskliga rättigheter stora risker.  Arbetet som fredsobservatör innebär medföljning av människorättsförsvarare som arbetar med marginaliserade gruppers rättigheter samt rättvisa, sanning och gottgörelse för konfliktens offer. Kristna Fredsrörelsen medföljer organisationer i Bogotá och i den nordvästra regionen Chocó. Placeringen för den fredsobservatör vi nu rekryterar är i första hand i Bogotá.

I Colombia ingår löpande rapportering om MR-situationen samt informationsarbete från fält och vid hemkomst till Sverige. I arbetsuppgifterna i Colombia ingår också att nätverka och utveckla relationer med lokala och internationella organisationer, säkerhets- och kontextanalys samt administrativa arbetsuppgifter.

Utbildning/erfarenheter

Sökande bör uppfylla nedanstående generella kriterier:

  • tala och skriva flytande spanska och svenska
  • ha erfarenhet från arbete med folkrätt, solidaritets- eller fredsfrågor
  • ha erfarenhet av folkrörelsearbete/föreningsliv/samfund
  • ha arbetslivserfarenhet, gärna med teamarbete
  • ha erfarenhet från land i Syd eller konfliktområden
  • ha kunskaper om Colombia
  • ha god analytisk förmåga
  • vara minst 25 år för arbete i Colombia
  • du förutsätts dela KrFs värderingar om fred och rättvisa, och ett samhälle utan våld.

Krav för tjänsten är tidigare arbete med projektadministration LFA och erfarenhet av att driva frågor i förhållande till myndigheter/statliga institutioner. Meriterande är kännedom om det civila samhället och statliga institutioner i Colombia samt erfarenhet av Preventiv närvaro som metod.

Funktionsbeskrivning specialiserad fredsobservatörstjänst med ansvar för politisk medföljning/påverkansarbete inom Fredstjänstprogrammet i Colombia.

Inom ramen för organisationens- och kansliets delegations- och arbetsordningar, policies och instruktioner, ska ansvarig för politisk medföljning/påverkansarbete:

  • Vara huvudansvarig för politisk medföljning gentemot båda teamen i Colombiaprojektet
  • Driva det strategiska utvecklingsarbetet inom ansvarsområdet framåt och
  • föra en aktiv dialog med koordinatören i Colombia och programsekreteraren för Fredstjänst Colombia gällande politisk medföljning/påverkansarbete

Följande arbetsuppgifter ingår uppdraget:

  • Kontinuerlig aktörsanalys med avseende på politisk medföljning
  • Produktion, uppdatering och uppföljning av styrdokument i samråd med koordinatören och programsekreteraren
  • Utbildning av nya fredsobservatörer och kontinuerlig fortbildning av teamen i politisk medföljning
  • Övergripande arbetsledning kring blixtaktioner för Bogotateamet – förberedelse, genomförande och uppföljning (koordinatören beslutar)
  • Vara ett bollplank till teamledaren i Quibdo gällande blixtaktioner och en resursbas för fredsobservatörerna i den politiska medföljningen
  • Ansvara för att rättighetsperspektivet integreras i den politiska medföljningen och kontinuerligt vidareutbilda fredsobservatörerna kring vilka rättigheter och konventioner som ska användas i arbetet med politisk medföljning
  • Sammankallande till halvårsavstämning med fredsobservatör med ansvar för MR/IHR
  • Delta i möten kring politisk medföljning där extra kompetens behövs, t.ex. högprofilsmöten
    (koordinatören beslutar)
  • Ansvara för strategin för politisk medföljning utifrån den övergripande programstrategin, i samråd med koordinatören, i syfte att vi gör de insatser som får bäst effekt.

Arbetet kräver att sökanden har en mycket hög kommunikationsförmåga och erfarenhet av att arbeta i grupp. Arbetet kräver även flexibilitet och stor anpassningsförmåga då fredsobservatörerna bor kollektivt under hela perioden och placering kan vid behov komma att ändras under perioden.

Arbetet kan innebära krävande fysiska förhållanden. I Chocó, Colombia är förhållandena särskilt krävande då det är mycket varmt, fuktigt och levnadsförhållandena för befolkningen är svår, vilket ställer höga krav också på fredsobservatören.

Uppdragets varaktighet           

Preliminär utresa juni/juli 2012 efter förberedelser och utbildning i Sverige, till och med 2014.04.30, efterarbete i Sverige inkluderat.

Tillträde

2012.06 Anställningen inleds med utbildning och förberedelse inför utresa.

Ersättning

Månadslön samt resa, vaccinationer och försäkring,
I Colombia ingår kollektivt boende tillsammans med övriga fredsobservatörer i tjänsten.

Ansökan ska vara inkommen senast den 1 juni. Intervjuer kommer ske fortlöpande, varför det är viktigt att du sänder din ansökan snarast. Ansökningshandlingar hämtas på http://www.krf.se/lediga-tjanster och skickas till:anita.dahlberg@krf.se eller Kristna Fredsrörelsen, Fredstjänstprogrammet, Box 14038, 167 14 Bromma. Märk kuvertet/ämnesfältet “Preventiv närvaro”.

För mer information: Läs mer på www.krf.se eller kontakta Anita Dahlberg på telefon: 08/453 68 48 eller e-mail: anita.dahlberg@krf.se

En fredsobservatörs vardag

Jag har varit i Colombia i drygt en månad, men det känns som mycket mer. I början kändes det lite frustrerande att sitta inne framför en dator och inte riktigt få känsla för jobbet även om jag lärde mig mycket om kontexten, arbetsrutiner och praktiska sysslor.

Så plötsligt var det en massa olika möten, med svenska organisationer, med colombianska, interna möten med planering och ronder vi gör till de olika samarbetsorganisationerna för att synliggöra att de har internationell medföljning. Förra veckan var jag för första gången i Högsta domstolen och följde rättegången mot den förra chefen för den colombianska säkerhetstjänsten som auktoriserat avlyssning och förföljning av hundratals människor, bland annat människorättsförsvarare, statliga tjänstemän och civilsamhälles-organisationer. Jag var där med min kollega Zofie och människorättsförsvararen Nancy Fiallo, som följer rättegångarna och rapporterar om hur de avancerar, och som vi medföljer. Genom att närvara får hon fram mycket mer information om olika fall, som hon sedan kan sprida, vilket gör att hon flera gånger mottagit hot för sitt arbete. Vi medföljer henne för att hon ska kunna utföra sitt jobb och hon berättade att hon fått en kommentar om att hon är ”oangriplig” eftersom hon har internationell medföljning.

Utanför en av samarbetsorganisationerna, efter vår veckorond.

Utanför en av samarbetsorganisationerna, efter vår veckorond.

Från Högsta domstolen kom vi tillbaka till kontoret och började direkt planera inför en medföljning till en annan del av Colombia, Cúcuta, som ligger vid gränsen till Venezuela. Vi åkte dit med den icke-statliga organisationen ASFADDES – Asociación de Familiares de Detenidos-Desaparecidos (Föreningen för anhöriga till häktade/försvunna) som jobbar med tvångsförsvinnanden. De ser till att driva fall av påtvingade försvinnanden, för att dels hitta kroppar men också för att söka rättvisa i de fall där människor hittats. Denna resa till Cúcuta gjorde organisationen för att informera offentligt anställda, från olika statliga institutioner som jobbar med tvångsförsvinnanden, om människorna bakom statistiken, om kampen, om saknaden, om den starka viljan att veta vad som hänt med nära och kära som aldrig setts till igen. En organisation som är rösten för alla försvunna personer som inte kan föra en egen talan.

År 2000 startades en statlig myndighet, La Comisión Nacional de Búsqueda de Personas Desaparecidas (Kommittén för sökandet av försvunna personer) i samband med den lag som tillkännagav att tvångsförsvinnande är ett brott mot mänskliga rättigheter. Denna myndighet har som uppgift att främja arbetet med att utreda fall av tvångsförsvinnanden samt utarbeta strategier för samarbete mellan myndigheter som polis, militär, rättsmedicinska enheten och åklagare. Denna gång organiserade myndigheten en fortbildning för statligt anställda som kommer i kontakt med familjer till personer som försvunnit. Colombia har levt i konflikt under nästan ett halvt sekel och totalt har kring 17,000 personer utsatts för påtvingade försvinnanden sedan 1942, en siffra från hösten 2011, och än idag fortsätter tvångsförsvinnandena. Förövaren förblir i de flesta fall okänd, straffriheten är hög och av dessa 17,000 har dryga 500 hittats döda och kring 250 hittats vid liv enligt samma källa.  (För att läsa mer om tvångsförsvinnanden, läs gärna min före detta kollega Katarinas inlägg)

Det är många som saknar familjemedlemmar i det colombianska samhället, och seminariet hade dels syftet att få tjänstemän från olika enheter att se tragiken bakom statistiken och utveckla deras känsla för service när de kommer i kontakt med familjerna som anmäler försvinnanden.

Minnesceremoni för tvångsförsvunna

Minnesceremoni för tvångsförsvunna

I Cúcuta var vi tre dagar och nu är jag tillbaka i Bogotá på kontoret. Nästa på agendan: skriva rapport och analys om medföljningen och igår kväll närvarade vi på ett event organiserat av en kvinnogrupp för fred. På tillställningen lanserades en bok och det pratas om våldet mot kvinnor i konfliktens Colombia och hur kvinnor är en viktig aktör för fred. Under tillställningen hedrades personer som inte längre är med oss, och så delades det ut ett flygblad om ännu en försvunnen person, en ung tjej, som varit borta i två veckor. Än vet vi inte om det är ett påtvingat försvinnande, hon var en aktiv student som ägnade tid åt både partipolitik och kultur, eller om det är så att hon råkat ut för något annat. En av arrangörerna sade i slutet av eventet; ”nästa gång måste vi ordna något för att fira livet”. Döden och försvinnandena är en del av vardagen och det blir en del av allt man gör men det är rörande att se alla som fortsätter kämpa, och som det konstaterades, vi måste påminna oss själva och andra om allt det positiva som hänt också och hedra eldsjälar som fortsätter trots hot.

Det har varit en händelserik tid och nu återstår att ägna lite tid åt informationsarbete samt ekonomi. Arbetet för mänskliga rättigheter rullar på i Colombia; spännande, intressant, många möten med nya människor, analyser och mycket information.

Corinne Johnson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Medföljning och internationella handelsavtal – hur det globala och lokala hänger ihop

Bara ett par dagar efter att jag anslutit mig till teamet i Quibdó befinner jag mig, tillsammans med ett tjugotal personer, i en fullastad stor kanot på väg nedströms på Atratofloden. Tillsammans med min fredsobservatörskollega Maria ska jag medfölja organisationen Cocomacia på ett av deras zonmöten. De har bett oss att följa med eftersom det är ett problematiskt område och de upplever att vår närvaro i egenskap av internationell organisation ger dem ett ökat skydd. Trots att resan på floden till mötet tar fyra timmar, har vi fortfarande bara förflyttat oss inom en liten del av det 8 000 kvadratkilometer stora området, motsvarande ungefär Södermanlands yta, som organisationen har kollektiv förfoganderätt över.

Cocomacia står ungefär för ”Fullmäktige för Atratos integrerade jordbruks-förening” och samlar ca 120 afrocolombianska samhällen i området mellersta Atrato. I var och ett av dessa samhällen finns ett lokalt råd som ansvarar för administreringen av byns mark, naturtillgångar och gemensamma projekt. Det finns en lång tradition i området av att bruka jorden kollektivt, men man började organisera sig på allvar först på 1980-talet, när lokalbefolkningens livsstil hotades av företags skogsskövling. Tillsammans med andra organisationer i Colombia lyckades man skapa opinion och 1993 antogs lag 70, som ger afrocolombiansk befolkning möjlighet att formellt erhålla kollektiva landrättigheter till områden där man traditionellt brukat jorden gemensamt. Faktum är att även om Cocomacias område är ett av de större i Chocó så förfogas 90 % av jorden i Chocó kollektivt, antingen av afrocolombiansk- eller ursprungsbefolkning. Det gula området på kartan är kollektivägd jord (karta lånad från Geographiando 2.0).

Det finns dock en liten hake. Den kollektiva rättigheten till jorden gäller bara markytan, medan det som finns därunder tillhör den colombianska staten. Chocó är rikt på naturresurser och det finns stora guld- och platinafyndigheter i regionen. Detta i kombination med en stat som inte fungerar helt tillfredsställande har medfört att inom dessa områden, som egentligen ska vara fredade zoner, har statliga institutioner även utfärdat rättigheter till colombianska och multinationella företag för att prospektera och utvinna mineraler och andra resurser. Enligt colombiansk lag måste befolkningen i området konsulteras innan, en så kallad consulta previa, men detta görs ofta inte. Multinationella företag har redan gjort otillåtna prospekteringar i området. Gruvdriften är redan ett stort problem i regionen och ofta är väpnade aktörer inblandade i den (här är ett exempel från en annan del av Chocó). Just denna konflikt, mellan å ena sidan befolkningens intresse av att fortsätta leva i området, och å andra sidan staten och företags intresse av att utvinna naturresurserna, var ett av de ämnen som diskuterades på zonmötet.

Mötet, där vi deltog i egenskap av internationella observatörer, hölls i ett litet samhälle där man bara har el genom bensindrivna generatorer och det inte finns någon TV, internet eller tidningar utan endast bristfällig mobiltäckning. Trots det fanns det mycket kunskap om den politiska och ekonomiska utvecklingen i omvärlden, och ett hett ämne var vilka konsekvenser frihandelsavtalet mellan Colombia och USA som träder i kraft denna vecka, 15 maj, kommer att få för lokalbefolkningens livsstil och försörjningsmöjligheter. Innan avtalet skrevs på försökte människorättsnätverk, fackföreningar och vissa politiker i USA att använda avtalet som en morot för att ställa krav på den colombianska regeringen att respektera mänskliga rättigheter och vidta åtgärder mot övergrepp. Nu är den officiella hållningen att även om inte alla krav har uppfyllts så är regeringen på god väg, en bild som tyvärr motsägs av de flesta rapporter om situationen för MR-försvarare i Colombia.

Även EU har nyligen skrivit under ett frihandelsavtal med Colombia, som i skrivande stund väntar på att godkännas av EU-parlamentet och EU:s medlemsstaters regeringar för att träda i kraft. Enligt The International Office for Human Rights Action on Colombia (OIDHACO) kommer avtalet att innebära ökad social och miljömässig sårbarhet i Colombia. Internationella handelsavtal påverkar helt klart situationen på lokal nivå här i Chocó, och även om det är svårt för lokala organisationer att hävda sig gentemot multinationella företag och industrialiserade länder, känns det ändå hoppfullt att det civila samhället är välinformerat och organiserat, och att vår närvaro kan bidra till att de kan fortsätta med sitt arbete.

[slideshow]

Agnes Berge, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Kom och träffa människorättsförsvarare från Colombia!

Missa inte när Nina, Matts, Ingela och Ana, samtliga f.d. fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Colombia, reser runt i Sverige för att berätta om sitt arbete med att skydda hotade människorättsförsvarare i Colombia.

Några av föreläsningarna i maj kommer att genomföras tillsammans med Gustavo Ulcue, colombiansk människorättsförsvarare som arbetat mycket med ursprungsfolkens rättigheter och utländska företags ansvar i inbördeskrigets Colombia. Gustavo Ulcue finns tillgänglig för föreläsningar och besök men också intervjuer med media.

Gustavo tillhör ursprungsfolket nasa från regionen Cauca i västra Colombia och är medlem i organisationen Acin som arbetar för nasafolkets rättigheter. Gustavo arbetar också för organisationen Somos Defensores (Vi är försvarare) med att samla in och publicera information om övergrepp mot människorättsförsvarare. Besöket av Gustavo Ulcue organiseras i samarbete med Colombiagruppen. Colombiagruppen består av Amnesty Sverige, Adoptionscentrum, Civis, Diakonia, Fackförbundet ST, Fonden för mänskliga rättigheter, Forum Syd, Kristna Fredsrörelsen, Raoul Wallenberginstitutet, Röda Korset, Svenska Kyrkan och PBI (observatörsstatus).

Vill du träffa Gustavo Ulcue eller boka in ett besök eller en föreläsning med någon av fredsobservatörerna eller veta mer om Nina, Matts, Ingela och Anas föreläsningsschema så är du varmt välkommen att kontakta Aron Lindblom på aron.lindblom@krf.se

Öppna föreläsningar med fredsobservatörerna i maj 2012:

Onsdag 16 maj: Öppen föreläsning med Gustavo Ulcue, colombiansk människorättsförsvarare.

Plats: Göteborgs Universitet. Läs mer här på universitetets hemsida.

Tid: 18:15-20.

Tisdag 22 maj: Öppen föreläsning med Gustavo Ulcue, colombiansk människorättsförsvarare.

Plats: Colombianätverket, Västerås.

Tid: 18:00.

Onsdag 23 maj: Öppen föreläsning med Gustavo Ulcue, colombiansk människorättsförsvarare.

Plats: MR-fonden, Stockholm.

Tid: 18-20.

”Fredsobservatörernas medföljningen ger legitimitet och stöd till vårt arbete. Vi får styrkan att fortsätta. Vi känner att vi inte är ensamma. Medföljning kan hjälpa oss att överleva.”

Citat från Nancy Fiallo, colombiansk människorättsförsvarare som medföljs av Kristna Fredsrörelsen.

Vill du stödja Kristna Fredsrörelsens arbete med att skydda människorättsförsvarare? Sätt in en gåva på vårt bankgiro: 900-0316