colombia-blogg
Mitt första möte med det civila samhället

Efter två veckor i Colombia är det äntligen dags för vår första medföljning. Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad – [email protected] (Söner och Döttrar för Minnet och mot Straffriheten) har planerat en aktion inne i centrala Bogotá och vi ska finnas på plats som observatörer. [email protected] består till stor del av söner och döttrar till tvångsförsvunna personer. Man jobbar med att påminna colombianerna om allt det hemska som har hänt samtidigt som man vill hålla minnet av de tvångsförsvunna vid liv. Familjerna har enligt [email protected] rätt att veta vad som hänt deras anhöriga.

Dagens aktion ska hållas till minnet av en fackföreningsledare från Bogotá som för exakt fyra år sedan fördes bort i en polisbil. Efter en hård kamp om att få veta vad som hänt honom hittade man hans kvarlevor norr om huvudstan. Han hade blivit torterad till döds. Familjen kunde ge honom en begravning men ingen har ännu ställts inför rätta för mordet.

Några timmar innan vi ska åka iväg får vi ett nytt besked: aktionen är inställd. Idag pågår nämligen en stor demonstration i centrala Bogotá som kallas för Marcha Patriótica (Patriotiska marschen) och allt annat hamnar i skymundan. Marcha Patriótica är ett försök till att skapa en ny vänsterorganisation i Colombia. Här samlas sociala organisationer, ursprungsbefolkningen, bönder, studenter, afrocolombianer m.fl. Ett av deras viktigaste krav är att man löser den väpnade konflikten på fredlig väg.

Vi ändrar snabbt våra planer och bestämmer oss för att gå in mot centrum för att se vad som händer. Vi behöver inte gå långt. Efter tio minuter hamnar vi på en av huvudgatorna som leder in mot stan och där är demonstrationen i full gång. Tusentals colombianer från alla delar av landet marscherar förbi oss. De är lugna, glada och väldigt organiserade. Det står klart för oss att det här finns en stark vilja att göra något åt landets svåra problem.

Senare debatteras dagens händelser på kvällsnyheterna och som vanligt är man inte överens. Var det 35 000 eller 60 000 människor som deltog i manifestationen? Ingen har några svar. Själv tänker jag på det en av våra föreläsare sa förra veckan: ”Om du kommer till Colombia i tron att du ska lära det civila samhället något kommer du att bli förvånad. Det civila samhället här är starkt, engagerat och välorganiserat. De kan säkert lära dig ett och annat”.

Text och foto: David Echeveste, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá