colombia-blogg
Det gågna året i bilder

2012 har varit ett händelserikt år, vi har haft många medföljningar från båda kontoren och  här delar vi med oss av en bråkdel av de foton vi tagit under våra resor.

Klicka gärna på bilderna för att få upp ett större bildspel.

Kristna Fredsrörelsen höjer rösten i Colombia

Vid tre tillfällen i år har brotten mot de mänskliga rättigheterna i Chocó lett till aktioner från Kristna Fredsrörelsen i Colombia. Aktionerna tar utgångspunkt i våra samarbetsorganisationers situation och har tagit form av officiella brev till bland andra Colombias president Juan Manuel Santos om myndigheternas underlåtenhet och tillika ansvar att upprätthålla de mänskliga rättigheterna för våra samarbetsparter i landet.

Medföljning i Chocó. Foto: Matts Olsson

Medföljning i Chocó. Foto: Matts Olsson

I maj samlar Kristna Fredsrörelsen 29 högprofilerade, internationellt verksamma personer och ickestatliga  organisationer, i ett upprop mot den utdragna situationen av bristande rättighetsgarantier för de efterlevande i massakern i Bella Vista kyrka 2002. Bella Vistas befolkning, många av dem medlemmar i Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Cocomacia, flydde undan strider mellan gerilla och paramilitär som resulterade i nära 200 civila döda och skadade. Med utlovade garantier från stat och myndigheter återvänder befolkningen, men garantierna, direkt kopplade till konventioner och dekret om mänskliga rättigheter, upprätthållsfortfarande inte.

I juli uttrycker Kristna Fredsrörelsen tillsammans med Advokater utan gränser – Kanada sin oro över utvecklingen för ursprungsfolkens rättigheter vid karibiska kusten i Chocó. Stora infrastrukturprojekt och begränsad tillgång till odlingsbar mark hotar ursprungsfolkens möjligheter att bevara sin kultur, att utvecklas och därmed deras rättigheter stipulerade i nationell och internationell lagstiftning. Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation AsOrewa representerar delar av ursprungsfolken i Chocós norra kust.

I december skriver Kristna Fredsrörelsen och fem internationella, icke-statliga organisationer under en uppmaning till colombianska myndigheter att utreda de upprepade dödshot som under tre års tid riktats mot mänskorättsförsvarare i Chocó, däribland Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Cocomopoca för deras arbete för markrättigheter.

Breven är framför allt ett sätt att göra stat och myndigheter uppmärksamma på deras ansvar i relation till mänskliga rättigheter och ingångna internationellt bindande avtal. Breven förankras i Kristna Fredsrörelsens nätverk av Ambassader, stater, organisationer och personer som uppmanas att följa upp de synliggjorda fallen för att motivera Colombias eget säkerställande av de mänskliga rättigheterna.

Matts Olsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Ingen snö, men ändå lite julstämning

Vi hör om snökaoset i Sverige, och jämför med vintern som har kommit till Quibdó. Det regnar varje dag och det är skönt att det har blivit lite svalare. Temperaturen håller sig fortfarande runt 30 grader, men eftersom vi nu vant oss vid hettan kan det hända att man tar på sig en sjal eller till och med något långärmat på kvällen. Visst är det lite svårare att få till julstämningen när man förknippar julen så starkt med svenskt decemberklimat. Vissa av oss fredsobservatörer kommer att åka hem till Sverige över jul, men de flesta stannar i Colombia eller reser till grannländerna.

Häromdagen var vi på en julmarknad som ordnades av stiftet i Quibdó, där framför allt lokala kvinnoorganisationer deltog med hantverk och hemgjorda delikatesser, för att samla in pengar till sin verksamhet.

Ljusförsäljning på julmarknaden i Quibdó

Ljusförsäljning på julmarknaden i Quibdó

Handgjorda dockor och en modell av katedralen i Quibdó

Handgjorda dockor och en modell av katedralen i Quibdó

Stiftet är en viktig social samordnare, och fungerar också som en paraplyorganisation för dem som försvarar de mänskliga rättigheterna i regionen. Här samlas våra medföljda, organisationer för afrocolombianer och ursprungsfolk, kvinnoorganisationer, överlevare i konflikten och andra som kämpar för att den grundläggande rätten till ett värdigt liv. Här träffas man och utbyter erfarenheter och stöttar varandra. Styrkan i att arbeta tillsammans ger hopp för framtiden.

Vill du stötta vårt arbete i Colombia med en julgåva till Kristna Fredsrörelsens så är bankgirot 900-0316. Vi är tacksamma för alla gåvor, som gör att vi kan fortsätta vårt arbete för skydd av dem som, ofta med fara för sitt eget liv, försvarar de mänskliga rättigheterna i Colombia.

Agnes Berge, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen, Chocó
Foton: Matts Olsson

LEDIGT VIKARIAT: Kristna Fredsrörelsen söker programsekreterare med fokus på Colombia

Kristna Fredsrörelsen söker en Programsekreterare med ansvar för projektet i Colombia – tjänsten är ett vikariat på 5 månader (100%) med placering på kansliet i Stockholm.

Arbetsuppgifter och ansvar:

  • Projekthantering av Sida-finansierat projekt
  • Uppföljning och rapportering till Sida, Sidas ramorganisation Svenska Missionsrådet och Kristna Fredsrörelsens styrelse
  • Personalansvar och arbetsledning av koordinatören i fält
  • Säkerhetsansvar för fältpersonalen i Colombia
  • Utbildning av Fredsobservatörer, samt debriefing och utvärdering vid hemkomst
  • Driva det strategiska utvecklingsarbetet framåt
  • Övriga relevanta arbetsuppgifter

Krav:

  • Relevant akademisk utbildning
  • God kunskap om svenskt utvecklingssamarbete och civilsamhället som aktör.
  • Flera års praktisk erfarenhet av handläggning och administration av projekt finansierade av Sida eller liknande finansiär (inklusive ekonomi och rapportskrivning).
  • Erfarenhet av personalansvar
  • God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska, spanska och engelska.
  • God social kompetens och förmåga att samarbeta med andra
  • God förmåga att organisera, prioritera och arbeta självständigt
  • Pedagogisk erfarenhet
  • God kunskap om Colombia och mänskliga rättigheter

Meriterande

  • Relevant erfarenhet från Syd, helst Colombia.
  • Kunskap och erfarenhet av att arbeta med metoden preventiv närvaro och internationell medföljning
  • Kunskap och erfarenhet av att arbeta med Results Based Management.
  • Erfarenhet av att koordinera arbete mellan Sverigekontor och fältkontor

Ansökan:

Skicka din ansökan med personligt brev och CV senast den 17 december 2012 till anita.dahlberg@krf.se. Skriv ”Programsekreterare Colombia” i ämnesraden. Intervjuer kommer att ske löpande och vi uppmuntrar därför att intresserade kandidater skickar in sin ansökan så snart som möjligt.

Information:

För mer information kontakta Anita Dahlberg, Personalsekreterare, Tlf: 08- 453 6848

http://www.krf.se/ledigt-vikariat-kristna-fredsrorelsen-soker-programsekreterare-med-fokus-pa-colombia

Kampen för kvinnors rättigheter i konflikternas Colombia

Under fredsförhandlingarna i Colombia har temat hot- och våld mot kvinnor varit underrepresenterat eller icke-existerande – trots att det är både vanligt förekommande och ett allvarligt problem. Detta är något som organisationen ACIN vill ändra på genom att synliggöra kvinnornas situation och stärka deras rättigheter.

I Colombia pågår fortfarande en intern väpnad konflikt även om förhandlingsdelegationerna från den colombianska regeringen och gerillagruppen FARC sitter vid förhandlingsbord i Norge och på Kuba. I diskussionerna kring kriget och dess följder har våld mot kvinnor i konfliktens spår varit underrepresenterat och till stor del ett tabu. Fredsförhandlingarna har kritiserats för att det inte finns några kvinnor med vid förhandlingsbordet och att man därför förlorar de tematiska frågorna i diskussionerna som speciellt berör kvinnor.

I Cauca finns flera ursprungsfolksreservat och kvinnorna som utgör Kvinnogruppen i ACIN (Asociación de Cabildos de Indígenas de Norte de Cauca), som på svenska blir ungefär Föreningen för högsta rådet för ursprungsbefolkningen för norra Cauca, delar nedan med sig av hur den colombianska konfliktens våld drabbar kvinnor.

Kvinnor används som informanter
Ett av de största hoten en kvinna kan råka ut för är att bli utpekad som endera gerilla- eller militärsympatisör eftersom hon då riskerar att bli mördad. De olika beväpnade grupperna använder kvinnor för att få information. Genom att inleda relationer med kvinnor i olika byar får de information om var andra beväpnade grupper befinner sig och vilka områden de rör sig i. Kvinnor används helt enkelt som informanter, vilket innebär att de äldre kvinnorna i samhällena känner att de måste ha kontroll över vem som förälskar sig i vem, och råda unga tjejer att inte skapa band med aktörer från de olika grupperna.

Utöver regelrätta mord på kvinnor för att de har, eller anses ha, en relation med fienden, förekommer även våldtäkter, tortyr och misshandel. Celia Umenza, juridisk koordinatör för Kvinnoprogrammet på ACIN säger att ”de som överlever har ingen livslust och pratar inte.” Ämnet är väldigt tabubelagt och inte nog med att de i en sådan situation kanske måste konfrontera statsmakten, riskerar kvinnorna även utstötning och stigmatisering från det egna samhället. Celia konstaterar att det finns många våldsfall som inte registrerats och att det tar mycket tid att skapa förtroende för att kvinnor skall våga prata om vad som hänt dem. Som exempel berättar  hon om ett våldtäktsfall som de jobbar med nu och som de precis fått veta om, trots att våldtäkten ägde rum för två år sen.

Emilce Paz Clavio, koordinatör för Kvinnogruppen berättar vidare att för många av de våldtagna kvinnorna blir konsekvenserna förödande: ”männen som våldtagit vägrar att erkänna att det är deras barn som föds och kvinnan står ofta ensam med att hantera situationen” förklarar Emilce.  Sjukdomar som kan ha överförts via våldtäkt är också en riskfaktor som inte nödvändigtvis uppdagas eller får behandling.

Motgångar i arbetet, både utifrån och inifrån
Motgångarna i arbetet för kvinnors rättigheter kommer inte bara utifrån, ibland Kvinnogruppen måste även strida mot män och kvinnor inom sin egen organisation eller i de samhällen de bor, deras makar, för att få ett erkännande för brott mot kvinnor. Teman som sexualitet, moderskap och kvinnors rättigheter kan vara väldigt svåra att diskutera i ursprungsfolkssamhällen. Kvinnogruppen ACIN har funnits i 26 år och jobbar för att kvinnor i de olika avlägsna reservaten skall få ökad kunskap om sina rättigheter. ACIN hjälper dem även i rättsliga processer samt finns till som stöd. Gruppen är också en arena för att lära sig föra talan och ta plats i samhället på ett annat sätt, ett politiskt arbete som inte varit en självklarhet för kvinnor i dessa samhällen, vilket också medför stolthet bland kvinnorna.

Svårigheterna är flera, bland annat mottar de organiserade hot och råkar ut för tvångsförsvinnanden. Gruppen är också liten i jämförelse med territoriet de täcker, där behoven är många och finansieringen inte räcker till. Utöver det så upplevs rättssystemet som inhumant när det gäller brott mot kvinnor. Emilce säger att de fortsätter jobba ”även om man inte vet om man imorgon kommer vara tillsammans med familjen eller inte”, dödshotet ligger konstant i luften och är ännu ett tecken på hur kvinnor drabbas olika av våld i konflikter – som moder och fru är det inte bara du som kan råka illa ut utan även din familj.

En positiv förändring
Även om situationen stundtals kan se väldigt mörk ut ser kvinnorna en positiv förändring tack vare sitt arbete; det finns män som numera erkänner kvinnors rättigheter och stödjer kvinnorna i deras arbete. Kvinnogruppen har fått en politisk arena inom organisationen ACIN, de känner sig inkluderade och har vunnit en röst i olika sammanhang. Flera utomstående organisationer stödjer också gruppen, bland annat OXFAM och den colombianska organisationen CODACOP. Tack vare det organisatoriska förloppet har flera kvinnor blivit stärkta av processen, och klivit fram som ledare. ”Vi är väldigt nöjda” säger Emilce, ”även om det finns mycket kvar att göra”.

Foto, ACIN

Foto, ACIN

Corinne Johnson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia
Foto: ACIN