colombia-blogg
FN:s råd för mänskliga rättigheter
FN granskar Colombias åtaganden för mänskliga rättigheter

Under våren var det Colombias tur att granskas i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom ramen för rådets allmänna ländergranskningar – Universal Periodic Review. Positiva resultat togs upp men ett flertal problem rörande mänskliga rättigheter belystes också. Sammantaget kan det bidra till en överblick över hur MR-läget ser ut just nu i Colombia.

UPR, Universal Periodic Review, är en process som innebär en översyn av människorättsituationen i alla FN:s medlemsstater. Under ledning av FN:s råd för mänskliga rättigheter hålls UPR-sessioner tre gånger per år, där 14 länder granskas per session. Under den första cykeln som slutade i oktober 2011, har de mänskliga rättigheterna granskats i samtliga av FN:s 193 medlemsstater. Under våren var andra cykeln igång och då var det alltså Colombias tur att granskas.

UPR-granskningen utförs av de andra länderna som är med i FN:s råd för mänskliga rättigheter genom en interaktiv diskussion. Staten i fråga (i detta fall Colombia) får presentera vilka åtgärder de har vidtagit för att förbättra de mänskliga rättigheterna i sitt land. De övriga länderna får sedan ställa frågor, kommentera, och lämna rekommendationer på vad som ska förbättras till den stat som granskas. Colombia representerades av vicepresidenten Angelino Garzón som presenterade Colombias UPR-rapport inför rådet.

Några positiva resultat som togs upp var bland annat fredsförhandlingarna i Havanna, den nationella utvecklingsplanen för 2012-2014 och lagen om stöd till konfliktens offer och återbördande av stulen jordbruksmark som den heter på svenska, ”Ley de victimas y restitución de tierras”. Det var emellertid flera brister som togs upp av länderna som granskade Colombia.

  • Människorättsförsvarare: De flesta länderna, däribland Sverige, var bekymrade över de fortsatta hot, attacker och mord på människorättsförsvarare som sker i Colombia. Särskilt utsatta var kvinnliga människorättsförsvarare.
  • Straffrihet: Den systematiska straffriheten i landet noterades av ett par länder, särskilt när det handlar om brott mot mänskliga rättigheter. Straffrihet uppstår när de skyldiga inte ställs inför rätta och illdåd inte utreds ordentligt.
  • Barns rättigheter: Angående barns rättigheter så låg vikten på den illegala rekryteringen av barn till väpnade grupper, då detta är förbjudet enligt barnkonventionen och det första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna.
  • Kvinnors rättigheter: Många länder uttryckte sin oro över det ökade våldet mot kvinnor i Colombia. Dessutom betonades straffriheten när det gäller våld mot kvinnor, dvs. när förövarna inte ställs till svars, och vikten av tillgång till rättvisa för offren.
  • Ursprungsbefolkningens rättigheter: När det gällde ursprungsbefolkningens rättigheter och afrocolombianer så påpekade flera länder den fortsatta diskrimineringen som  existerar i landet. De hoppades att Colombia skulle förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper och vidta åtgärder för att garantera och skydda deras rättigheter.
  • Försvinnanden och utomrättsliga avrättningar: Ett antal länder var bekymrade över att utomrättsliga avrättningar och försvinnanden fortfarande sker i Colombia samt bristen på framgång i dessa utredningar. Att avrättningen är utomrättslig innebär att den verkställts utan en rättslig prövning och dödsdom. Detta strider mot en rad grundläggande mänskliga rättigheter som slås fast i bl.a. FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Länderna som deltog i Colombias granskning lämnade ett antal rekommendationer för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Colombia. Colombia får sedan bestämma om de accepterar dessa rekommendationer eller inte. Av de 160 rekommendationerna de fick denna gång accepterade Colombia 126 stycken, vilket innebär att de tillbakavisade flera viktiga rekommendationer. Bland annat avfärdade de rekommendationer om att ratificera tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen som ger FN rätt att göra oanmälda besök i fängelser och häkten för att kontrollera att brott inte förekommer. De avfärdade även tilläggsprotokollet till barnkonventionen som gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram individuella klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève.  De rekommendationer som accepterades kan däremot användas av civilsamhället för att följa upp Colombias MR-åtaganden.

Sammanfattningsvis är UPR-granskningen en viktig process i FN som påminner medlemsstaterna om deras ansvar att fullt ut respektera och tillämpa alla mänskliga rättigheter. Sedan är det såklart upp till varje land att implementera de rekommendationer de fått. Huruvida Colombia kommer att implementera sina rekommendationer återstår alltså att se.

Luisa Karst, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Bild: geneva.usmission.gov

Kvinnliga ledare träffas för att tala om fred

I början av juni träffades kvinnliga ledare från hela den colombianska karibiska regionen.

Platsen var Matitas, ett litet samhälle i delstaten La Guajira, och vi från Kristna Fredsrörelsen åkte dit med Nancy Fiallo från Mujeres por la Paz (Kvinnor för fred).  Mujeres por la Paz håller nu på att planera en stor demonstration i Bogotá i november för att fortsätta att visa sitt stöd för fredsförhandlingarna och samtidigt lyfta kvinnornas fredsagenda. Som ett led i det arbetet åker de runt till olika delar av landet för att träffa lokala organisationer. Tanken med resorna är att stärka lokala ledare och organisationer samtidigt som Mujeres por la Paz växer.

Att man valde just Matitas som mötesplats är ingen tillfällighet. Carmen Sánchez, en MR-försvarare som jobbat flera år i La Guajira och som förra året blev utsedd till en 25 colombianskor som förändrar världen (av den spanska biståndsorganisationen AECID) förklarar:

– Vi vill stärka kvinnorna här ute i landsbygden. Matitas är ett litet samhälle med endast 2000 invånare och med stor fattigdom. Flera gånger har guerillan och paramilitärerna tagit sig in i samhället och hotat folk. Invånarna är vana vid att olika personer dyker upp, erbjuder hjälp och sen försvinner. Vi vill visa dem att vi bryr oss om samhället och tänker fortsätta jobba med att hjälpa människorna här att organisera sig och ställa krav på politikerna.

Carmen Sánchez inleder mötet

Carmen Sánchez inleder mötet

Och apropå politiker är det ingen brist på dem i La Guajira under mötet den här helgen. I regionhuvudstaden Riohacha, en halvtimmes bilfärd från Matitas, har ett hundratal borgmästare från hela landet samlats till ett stort nationellt möte. Vi ser dem åka runt i bussar på olika utflykter, äta på olika restauranger. Carmen Sanchez och hennes kollegor jobbar under helt andra förutsättningar:

– Vi bad borgmästaren här i Riohacha att stödja vårt event. Resultatet blev att vi fick låna en buss men endast 400 kr i bensinpengar. Vi fick låna en massa stolar och bord men ingen hjälp att transportera dem.

Men Carmen och hennes kollegor har trots det knappa stödet lyckats organisera mötet i Matitas. Under två dagar diskuteras kvinnornas situation ute på landsbygden och även om det kommer färre deltagare än väntat så knyts många nya kontakter. Under utvärderingen dagen efter eventet är alla glada och hoppfulla. ”Jag känner mig som fisken i vattnet”säger en kvinna som på 70-talet organiserade kvinnor ute i La Guajiras landsbygd. ”Det är dags att väcka det civila samhället till liv här”.

 

Glada deltagare avslutar mötet i Matitas

Glada deltagare avslutar mötet i Matitas

Våldet och konflikten har gjort att många slutade engagera sig men nu är man på gång igen i La Guajira. Pa’lante! (framåt!) är vad som gäller, säger kvinnorna. Och det känns som att det här bara är början. Rummet är fyllt av energi. Beslut tas om framtida möten och bättre strategier. Till den stora manifestationen i Bogotá i november kommer La Guajira att skicka 200 deltagare.

Fredsförhandlingarna pågår i långsam takt långt borta i Havanna men den här helgen blir det påtagligt att de fyllt några kvinnor i La Guajira med ny energi. Plötsligt finns det hopp om en bättre framtid och då vill man vara med och stödja och påverka fredsprocessen. Mujeres por la Paz är nu representerade och organiserade i La Guajira, fortsättning följer.

Nancy Fiallo tillsammans med Maria o David från Krf

Nancy Fiallo tillsammans med Maria o David från Krf

 

img_1581

 

img_1589

 

David Echeveste, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogota