colombia-blogg
På medföljning med Cocomacia och FN:s flyktingorgan UNHCR

Nu kanske! Kan det ha varit sista låten?

Klockan visar 04:30 och festandet visar inga tecken på att avta. Vallenato-musiken skrålar för fullt ur de oproportionerligt stora högtalarna och får det att kännas som om huset vi blivit inkvarterade i vore ett diskotek. Gliporna mellan väggplankorna avslöjar att de fortfarande är vakna i grannhuset.

Representant från Cocomacias jämställhetskommision under ett workshop-pass om jämställdhet tillsammans UNHCR

Representant från Cocomacias jämställhetskommision tillsammans med UNHCR under en föreläsning om sexuella övergrepp

 

Vi befinner oss i samhället La Platina vid Bebaramá-flodens strand i Chocó, dit vi medföljer organisationen Cocomacia som under helgen håller workshop om genus- och jämställdhetsfrågor tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR. Vanligtvis när Cocomacia anordnar workshops stängs byns gemensamma elaggregat av runt midnatt så att deltagarna ska vara hyfsat pigga även under workshopens andra dag. Så blev det inte den här gången. Klockan sex på morgonen stänger någon av elaggregatet och musiken tystnar. Äntligen! Vi kommer att hinna sova en timme i alla fall. Eller…?

Kuckelikuuuuuuuuu! Kuckelikuuuuuuuuu!

Samtliga tuppar i La Platina drar igång sitt morgongalande. Vi ger upp och masar oss ner till floden för ett morgondopp. Att kunna bada i floden är en lyx. Oftast undviker vi att göra det eftersom de flesta floderna i Chocó är förorenade av bland annat kvicksilver, som används i gruvdriften för utvinning av guld. Lyckligtvis är Bebaramá-flodens vatten inte nedsmutsat av gruvdrift, men det beror inte på att det inte finns några gruvor utan på att gruvorna i det här området inte ligger längs floden utan längre in i skogen.

Efter frukost bestående av kokt matbanan, äggröra och det varma sockervattnet “aguapanela” letar vi upp en av La Platinas två telefonpunkter och placerar mobiltelefonen på den uppspikade plankan. En stund senare dyker en endaste täckningsplupp upp på telefondisplayen, men det är allt som behövs. Vi slår en signal till vår kollega hemma i Quibdó för att meddela att allt är bra men att tröttheten är stor. Vi får ett gott skratt till svar.

Det visar sig att det inte var La Platina-borna själva som festade hela natten. De som berövat oss vår nattsömn är gruvägare och gruvarbetare från andra delar av Chocó och från grannregionen Antioquia som kommer till området runt La Platina för att utvinna framförallt guld. Gruvfolk är synonymt med pengar så när de kommer ner till byn med stort ölsug då passar man på att tjäna sig en slant genom att hålla ölserveringen öppen framtill morgontimmarna och det spelar inte någon roll att Cocomacia har workshop dagen efter.

Två deltagare under den två dagars långa workshopen

Två deltagare som kom för att diskutera jämställdhetsfrågor under den två dagars långa workshopen

Men trots de dåliga förutsättningarna är salen i princip fullsatt kl. 08:00 när sista dagens workshop inleds. Representanter från Cocomacias jämställdhetskommision diskuterar tillsammans med deltagarna de delar av den colombianska lagstiftningen som behandlar våld och sexuella övergrepp, något som tyvärr är alltför vanligt i Colombia, inte minst kopplat till den väpnade konflikten.

Vid dagens slut packar vi för hemresa, trötta men glada över att varken vallenato-musik eller tuppfanfarer stoppade ett aktivt deltagande under workshopdagarna.

Linnéa Lagergren, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó 

Ursprungsfolk i Cauca hamnar mellan väpnade grupper

”På Kuba pågår fredsförhandlingen mellan Farc och regeringen men här lever konflikten vidare oförminskad”, säger en medlem av ursprungsfolksrörelsen som vi träffar under en medföljning i det konfliktdrabbade departementet Cauca i södra delen av Colombia.

metteblogg2

Farc har starkt fäste i delar av Cauca där ursprungsfolk lever och striderna mellan militär och gerillan sker ofta på ursprungsfolkens territorium. Detta innebär bland annat att skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader hamnar i skottlinjen, att sexuellt våld används som vapen i konflikten och att områden mineras. Allt i strid med internationell humanitär rätt.

President Juan Manuel Santos har sagt att han inte tänker avmilitarisera en centimeter av landet och det finns därför mycket stark militär närvaro i Cauca. Stridigheterna leder ofta till tvångsförflyttningar, bara under 2012 tvingades tusentals personer från ursprungssamhällen att fly från sina hem. Förutom tvångsförflyttningar svartmålas ofta denna grupp för att stödja motståndarsidan. Försvarsminister Juan Carlos Pinzón har anklagat ursprungsfolk i Cauca för att vara influerade av gerillan och Farc anklagar dem för att vara informanter till militären och motarbeta deras uppror mot staten. Ursprungsfolksrörelsen är dock stark i regionen och kräver att såväl gerillan som militären lämnar deras områden. Konflikten i Cauca eskalerade under sommaren 2012 när de bokstavligen bar ut militärer från deras kollektivt ägda områden.

I april i år skrev den nationella ursprungsfolksorganisationen ”Organización Nacional Indígena de Colombia – ONIC” ett offentligt brev till FARC. De anklagar gerillan för att planera att utrota ursprungsfolksrörelsen genom att bland annat mörda viktiga personer inom rörelsen, såsom medicinmän och lokala ledare. Under 2012 mördades minst 84 ursprungsfolk och av dem var 21 stycken ledare.

”En av våra ledare gick för en tid sedan ut öppet och anklagade Farc för att skapa splittring men många ledare vågar inte anmäla Farc på grund av rädsla och bristande internt stöd. Farc-anhängare bor i flera av våra samhällen och fungerar som informanter till gerillan”, säger medlemmar ur ursprungsrörelsen som vi träffar i Cauca.

Den offentliga brevväxlingen mellan Farc:s högsta ledning och ursprungsfolksorganisationer fortsatte under våren. Farc menar bland annat att personer som tillhör ursprungssamhällen utfört övergrepp mot gerillan. Rörelsen svarar att de internt dömt de personer inom som ursprungsfolksrörelsen som begått brott. Representanter vi träffar menar snarare att:

”FARC infiltrerar vår rörelse och rekryterar barn och ungdomar till gerillan genom att locka med pengar och mobiltelefoner. De köper mark inom ursprungsreservaten och ger till utomstående, allt för att skapa splittring och förändra de traditionella strukturerna inom våra samhällen”.

metteblogg1

Flera vi talar med tror inte att ett kommande fredsavtal kommer att förbättra ursprungsfolkens situation. I Cauca lever de i områden som är rika på naturresurser med bördig mark där man bland annat odlar koka. Departementet har också en strategiskt viktig placering och vägarna i regionen är några av de viktigaste transportlederna i landet. Här fraktas bland annat narkotika, vapen och andra illegala varor till andra delar av landet och till kusten för export.

FN:s högkommisariat för mänskliga rättigheter i Colombia har under året uttryckt stark oro för morden på och den systematiska repressionen av ursprungsfolk i landet och kräver att regeringen tar ansvar för att uppfylla de mänskliga rättigheterna och skydda hela sin befolkning.  Flera av de organisationer som Kristna fredsrörelsen medföljer arbetar i Cauca och vi kommer att fortsätta att rapportera om den utsatta situationen som befolkningen befinner sig i.

Text & foto: Mette Schönström, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Svenska organisationer uppmanar Sverige att agera efter rapporter om brott mot de mänskliga rättigheterna i Colombia

Kristna Fredsrörelsen har tillsammans med några andra svenska organisationer skickat ett brev till utrikesminister Carl Bildt, för att uppmana Sverige att agera på den senaste tidens oroande rapporter från Colombia, om brott mot människors mötes- och yttrandefrihet.

På bloggen har vi tidigare rapporterat om den nationella jordbruksstrejk som mobiliserat bönder och demonstranter runt om i hela Colombia. Under den tid som strejken pågått har Kristna Fredsrörelsen, tillsammans med ett antal andra svenska organisationer, tagit emot mycket oroande information om att colombiansk polis, särskilt kravallstyrkan ”ESMAD”, och den colombianska armén kan ha begått en rad allvarliga kränkningar. Under protesterna rapporteras att:

– 12 personer dödats

– 485 personer sårats, bland annat påstås de ha utsatts för misshandel och tortyrliknande metoder

– 260 personer har anhållits utan juridisk grund

– skott har avfyrats mot demonstranterna och 21 personer sårats

– husrannsakan har genomförts utan giltiga husrannsakningsorder

– polisen krossat fönster med stenar och gummikulor ska ha skjutits mot bostäder

– ambulanser har förhindrats komma fram

– det förekommit sexuellt våld mot kvinnliga demonstranter

– polis och militär har också anklagat och hotat deltagare i protesterna för samarbete med illegala väpnade grupper

Kristna Fredsrörelsen ser allvarligt på dessa uppgifter och den 12 september skickades ett brev till utrikesminister Carl Bildt, för att uppmärksamma den senaste tidens händelser och uppmana Sverige att agera. Bakom brevet står även Adoptionscentrum, Diakonia, Fonden för mänskliga rättigheter, Forum Syd och Svenska Kyrkan.

Läs brevet i sin helhet här

Prisutdelning för årets människorättsförsvarare i Colombia 2013

Den 9 september delade man för andra året i rad ut det Nationella priset för försvar av de mänskliga rättigheterna i Colombia (Premio Nacional a la Defensa de los Derechos Humanos en Colombia). Priset organiseras och delas ut av Dial, ett nätverk bestående av olika internationella organisationer som är verksamma i landet och där även Kristna Fredsrörelsen är medlem. Svenska ambassaden i Colombia är med och stödjer priset.

Pontus Rosenberg, ambassadråd som representerade Sveriges ambassad i Bogotá, pratade om det komplexa arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i Colombia

Pontus Rosenberg, ambassadråd som representerade Sveriges ambassad i Bogotá, pratade om det komplexa arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i Colombia

Tanken med utdelningen av ett sådant pris är inte bara att uppmärksamma olika människorättsförsvarare utan att även ge utsatta personer ett visst skydd. Genom att visa att internationella organisationer respekterar och värderar det civila samhällets enormt viktiga arbete vill man även signalera att man är medveten om vad som händer i landet och bryr sig om dessa människors situation.

Colombias vicepresident Angelino Garzón medverkade i ceremonin men det var Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg som fick dagens längsta och varmaste applåder. Han talade om den stora beundran han känner för landets modiga människorättsförsvarare och att det civila samhället är de mänskliga rättigheternas starka ryggrad. Bo uppmanade även det internationella samfundet att inte överge Colombia.

Bo Forsberg från Diakonia fick stående ovationer efter sitt tal och delade även ut priset till "Årets människorättsförsvarare"

Bo Forsberg från Diakonia fick stående ovationer efter sitt tal och delade även ut priset till “Årets människorättsförsvarare”

Människorättsförsvarare från hela landet samlades till prisceremonin där deras enorma arbete uppmärksammades och där de behandlades som de hjältar och stöttepelare de är för det colombianska samhället. Flera av de personer som närvarade berättade för oss om hur arbetet som människorättsförsvarare i Colombia leder till en ofantlig press som även tar sig fysiska uttryck i form av sjukdom och att ett pris som detta tillsammans med tillfället att träffa andra i samma situation ger ett oerhört stöd för att fortsätta orka med arbetet.

Via vårt arbete här i landet har vi på Kristna Fredsrörelsen träffat många av de nominerade och det kändes fantastiskt att två av de organisationer som vi medföljer i Colombia blev utvalda som finalister, Cocomopoca och Asfaddes via deras ordförande i Bucaramanga Aura Díaz Hernandez. Alexis Robledo Bejarano från Cocomopoca var märkbart rörd efter att ha mottagit pris som finalist i kategorin för “Kollektiv insats på gräsrotsnivå”.

-Det här betyder mycket för vår organisation och för samhällena och människorna i Chocó. Nu fortsätter vi framåt med ny styrka!

Alexis liten

En stolt Alexis Robledo Bejarano från Cocomopoca tillsammans med SweFOR med representanter från både Bogotá och Chocó

 

De fyra pristagarna hedras

De fyra pristagarna hedras

Priser samt pristagare 2013:

“Kollektiv insats på gräsrotsnivå”: Föreningen för offren i Trujillo (Asociación de Familiares de las Víctimas de los Hechos Violentos de Trujillo – Afavit), som har försvarat mer än 300 familjer som har uthärdat tortyr, försvinnanden och mord i kommunerna Trujillo, Riofrío och Bolívar i departamentet Valle de Cauca.

”NGO”: Interdisciplinära gruppen för mänskliga rättigheter (Grupo Interdisciplinario por los Derechos Humanos – GIDH), en organisation baserad ui staden Medellin, som bland annat kämpar för att försäkra att den colombianska regeringen följer de lagar som gäller mänskliga rättigheter i Colombia.

“Årets människorättsförsvarare”: Islena Rey Rodriguéz, grundare av Medborgarkommittén för mänskliga rättigheter i departamentet Meta (Comité Cívico por los Derechos Humanos del Meta), som sedan 1990 har kämpat för rättigheterna för invånare och politiska fångar i landsbygdsområden i Meta vilka har fått utstå våld från ett brett spektrum av aktörer, bland annat den colombianska staten.

”Hederspris för livslångt försvar av de mänskliga rättigheterna”: Alejandro Angulo Novoa, jesuitpräst och forskare vid Centret för forskning och folklig utbildning (Centro de Investigación y Educación Popular – Cinep) som har ägnat sitt liv åt forskning med fokus på samhällets fattiga och mest utsatta med specialisering mot att sammanställa, klassificera och publicera brott mot mänskliga rättigheter.

Text & foto: David Echeveste och Markus Esbjörnsson, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

 

 

 

Demonstranter sköts ihjäl under jordbruksstrejk

Jordbruksstrejken med rikstäckande vägblockader och sociala protester är nu inne på sin 17:e dag. På torsdagen urartade polisens agerande med att flera skott avlossades och demonstranter dog eller skadades. Samtidigt som president Juan Manuel Santos sätter in fler poliser och militärer så växer kritiken mot kravallpolisens våldsamma ingripande i samband med strejken.

Lastbilar, träd, stenar och människor har blockerat framkomligheten på några av Colombias viktigaste motorvägar under de senaste två veckorna. Protesterna började på landsbygden med fick efter några dagar stöd från invånare i städerna runt om i landet. I sociala medier cirkulerade uppmaningar att sätta stearinljus i fönstren som tecken på solidaritet med bönderna och även i Sverige och andra länder har stödaktioner arrangerats.

För oss på Kristna Fredsrörelsens kontor i Bogotá, har det bland annat inneburit inställda medföljningar, begränsad framkomlighet i stan och allmän försiktighet. 

Bogotá – en militariserad stad

Foto - paro agrario Bogota

Foto: AP

Foto: La W Radio

Foto: La W Radio

Bilder och filmklipp på stenkastning och sammandrabbningar mellan demonstranter och poliser i centrala Bogota dominerade nyhetssändningarna under förra veckan. Den stora majoriteten av protester utfördes dock fredligt men dessa hamnade i skymundan då colombiansk media fokuserade på de våldsamma demonstranternas agerande. I fyra stadsdelar av Bogota utlystes undantagstillstånd.

I ett direktsänt tal under fredagsmorgonen deklarerade president Santos att 50 000 militärer och poliser kommer att sättas in runt om i landet för att kontrollera ordningen efter torsdagens kaotiska sammandrabbningar.

– Beslutet att militarisera är mycket bekymmersamt. Det legitimerar militärens användning av våld och leder till en våldspiral. Demonstrerande ungdomar är speciellt utsatta eftersom de ses som en fara för den allmänna säkerheten, säger Nancy Fiallo, människorättsförsvarare och medföljd av Kristna Fredsrörelsen.

Landsbygden åsidosatt

Förhandlingar mellan jordbrukare i olika delar av landet och regeringen har pågått i över två veckor och i vissa regioner har avtal mellan parterna nåtts.

– Regeringen vill ha kvar privilegierna för de stora multinationella företagen och bönderna kämpar för mark, hälsa och möjligheten att kunna odla för att försörja sig, säger Wilson Zambrano, kommunikationsansvarig för lärarorganisationen ADE (Asociación Distrital de Educadores) till fackförbundet CUT.

Den colombianska samhällstidskriften Semana identifierar två huvudsakliga orsaker till den jordbruksdebatt som nu kulminerat. Att det för det första saknas en statlig jordbrukspolitik som innefattar alla odlare, allt ifrån små- till storskaliga jordbruk. Man menar, precis som Wilson Zambrano, att multinationella företag gynnas medan colombianska jordbrukare är i en situation där de inte kan försörja sig på det de producerar.

Den andra orsaken som lyfts fram är de bestående strukturella problem på landsbygden som olika regeringar inte åtgärdat, till exempel den undermåliga infrastrukturen som försvårar transport av skörd och hur böndernas utnyttjas i handelskedjan på grund av sin svaga ställning inom jordbrukssektorn.

Strejken har sina rötter i regeringens nyliberala politik som innebär att priserna på jordbruksprodukter sjunkit. Frihandelsavtalen med bland annat USA anses vara en av orsakerna till prissänkningarna.

I grund och botten handlar det om att landsbygden länge blivit åsidosatt. President Santos stabchef Aurelio Iragorri uttryckte det med orden: ”(j)ordbruksstrejken har inte varat i 12 dagar, den har hållit på i 50 år”.  

– Jordbrukspolitiken i Colombia är ohållbar. Vi importerar mjölk, socker, kaffe och andra produkter som vi själva producerar i tillräcklig mängd för vår inhemska konsumtion. Men colombianska bönder kan inte konkurrera med de importerade subventionerade produkterna, menar Nancy Fiallo.

Enligt Fiallo är den pågående jordbruksstrejken annorlunda än andra protestaktioner.

– Den här strejken är speciell i det avseende att den föddes spontant samtidigt i olika delar av landet. Den är inte startad av en viss person eller grupp utan är en uppslutning av flera grupper. Personer som normalt inte höjer sin röst offentligt har blockerat vägar och genomfört andra protester för att visa sin frustration över den ohållbara situationen.

Paro vägspärr massa folk

Foto: Bernardo Toloza / ADN

Paro vägspärr

Foto: AFP

Flera dödsfall och skadade – ministrar utreds

Den nationella strejken involverar ett dussintal departement runt om i landet och hittills har fyra dödsfall, 200 skadade och 512 gripanden rapporterats i samband med strejken och relaterade stödaktioner. Via sociala medier så som Facebook och Twitter har bilder och filmklipp som visar sammandrabbningar och kravallpolisens våld mot protestanter spridits.

– Polisen har fått order om att attackera för att skrämma protesterande jordbrukare och andra demonstranter till tystnad. Det är uppenbart att polisen använt övervåld i många fall, säger Fiallo.

Samtidigt är Fiallo kritisk till vissa demonstranters våldsamma agerande och förstörelse av egendom. Hon skulle hellre se fredliga och ickevåldsliga protestaktioner.

Paraplyorganisationen Internationella människorättskontoret för Colombia – OIDHACO (Oficina International de los Derechos Humanos Acción Colombia) bestående av 35 europeiska och internationella organisationer, fördömer polisens motaktioner som de menar strider mot yttrande- och rörelsefriheten.

I helgen kontaktade advokater colombianska myndigheter och uppmana dessa att utreda försvarsminister Juan Carlos Pinzon, polischefen Rodolfo Palomino och chefen för kravallpolisen Rafael Méndez och deras ansvar för de vårdsamma polisiära aktioner som har dokumenterats.

Fortsatt kriminalisering av sociala proteser

Den pågående jordbruksstrejken är bara en i raden av protester som brutit ut i Colombia den senaste tiden. Tidigare har bland andra kaffe-, kakao- och risodlare gått ut i strejk. Dessa strejker och andra demonstrationer så som Marschen för offren och för fred (La Marcha por las víctimas y en favor de la paz) som genomfördes 9 april, har gjort det politiska klimatet mer laddat.

Enligt Nancy Fiallo har repressioner mot sociala ledare och människorättsförsvarare runt om i landet ökat i samband med de folkliga mobiliseringarna.

– Den senaste tidens protester har gjort att ledare på landsbygden synliggörs i större utsträckning och det blir på så vis lättare att identifiera dem för personer som vill dem illa.

Den senaste halvårsrapporten från den colombianska icke-statliga organisationen Somos Defensores visar att 37 människorättsförsvarare i Colombia dödats under första halvåret av 2013. Det är en ökning med 27% jämfört men samma period under 2012.

– Kriminaliseringen av sociala protester fortsätter, personer från det civila samhället som höjer sin röst anklagas för att ha gerillakopplingar och för att utgöra en säkerhetsrisk. Det liknar mer och mer det våldsamma klimatet vi hade under 80-talet i Colombia, säger Marta Gutierrez från nätverket Kvinnor för fred.

Enligt analytiker bidrar även det stundande valet 2014 till det ökande våldet mot organiserad civilbefolkning.

– Vi närmar oss valet 2014 och i valtider kommer de mörka makterna fram. De politiska nätverken som ser sig som den sociala protestens fiender konsolideras och även om de egentligen inte håller med varandra, har de samma nagel i ögat – organiserade ledare från det civila samhället. Med stor sannolikhet kommer våldet att eskalera ju närmare valet vi kommer, säger Hernan Pedraza från den colombianska tankesmedjan La Corporación Nuevo Arco Iris (CNAI). 

Den 12 september träffar president Santos samtliga landshövdingar och borgmästare för att diskutera jordbruksfrågor. Till dess fortsätter det civila samhället att göra sin röst hörd för en mer hållbar jordbrukspolitik.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogota