colombia-blogg
De colombianska fredsförhandlingarna: sanning, upprättelse, och deltagande för konfliktens offer

Många menar att konfliktens offers deltagande i fredsförhandlingarna är en förutsättning för att en hållbar och bestående fred i Colombia ska kunna skapas. Offren har länge väntat på att få göra sin röst hörd och kräver att få veta sanningen om begångna brott och att rättvisa skipas. (más…)

Ungdomar som kämpar för sina rättigheter!

Presentation om Cocomacias syfte som organisation

En av våra medföljda organisationer, Cocomacia, arrangerade för en tid sedan en workshop för deras ungdomar, dvs. söner och döttrar till ledare inom organisationen. Temat var vikten av att organisera sig för att uppnå sina rättigheter. Ungdomarna fick bland annat en översikt över organisationens historia och struktur samt kunskap om olika lagar som är viktiga för afrocolombianers arbete för den kollektiva rätten till deras territorium. Det var två intressanta dagar, fulla med information, föreläsningar och grupparbeten.

-De är morgonagens ledare, säger Justa, medlem i Cocomacias genuskommission. Tanken var att inspirera ungdomarna till att fortsätta kampen för sina rättigheter, för att ge dem hopp inför framtiden.

Situationen för ungdomar i Chocó är minst sagt problematisk, särskilt i de norra förorterna där illegala grupper utövar en stark social kontroll. Mord på ungdomar är dessvärre inte något nytt i Quibdó.

– Varje vecka hittas en eller två mördade ungdomar i de norra delarna av staden, säger Justa. Prästen Ulrich från Quibdós stift, med mer än 30 års erfarenhet från arbete i regionen, berättar för oss att det inte finns jobbmöjligheter och därför blir ungdomar lätt indragna i narkotikahandeln, väpnade grupper eller prostitution.

Jag pratade med två av deltagarna under eventet för att höra vad de tycker om ungdomars situation. Marina kommer från zon 6 och har pluggat teologi på universitetet i Quibdó. Daison kommer från zon 2 och studerar till miljöingenjör (Cocomacias territorium är uppdelat i zoner och i varje zon finns flera mindre samhällen). Marina berättar att ungdomar ofta kommer från mindre samhällen för att studera i Quibdó, men studierna är dyra och jobbmöjligheterna få.

-Det finns ingen bio, det finns inget att göra, det finns ingen motivation, säger Marina när hon kommenterar läget i Quibdó. Då händer det lätt att man hamnar i kriminella gäng. Men ungdomarna på Cocomacias workshop var motiverade.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Även om både Marina och Daison bor i Quibdó och har högre utbildning ville de gärna arbeta för samhällena och zonerna de kommer ifrån.

-Ibland måste man söka jobba på annat håll eftersom det inte finns jobb här, men man har alltid kontakt med sitt samhälle, säger Daison. I framtiden vill han hjälpa till att stärka miljöarbetet i sin zon. Marina berättade om problematiken ute i samhällena. Hon vill gärna jobba med barn eftersom barn och föräldrar inte har en vision bortom jobbet; -det finns inget hopp om studier, säger hon. Marina har gjort praktik på Fundación Pies Descalzos, en icke-statlig organisation som jobbar med utbildning för utsatta och tvångsförflyttade barn.

-Jag vill gärna ta med mig det jag lärt mig tillbaka till min hemort, säger hon.

Cocomacia har varit närvarande i deras zoner sedan barndomen, vilket de uppskattar.

-Det är viktigt att Cocomacia bistår/medföljer samhällena ute i territoriet, säger Daison.

Båda är överens om att Cocomacia är en bra jobbmöjlighet i framtiden. Det kan också vara ett steg på vägen till andra jobb, för att få bredare erfarenheter och sedan kanske komma tillbaka och jobba för samhällena genom olika projekt.

 

Ungdomarna som deltog i workshopen

Under workshopen fick deltagarna lära sig att starta upp ett nytt projekt, de skrev syfte och mål och diskuterade hur det borde genomföras. Projektet handlade om att möta/övervinna de svårigheter som ungdomar i Quibdó kan ha och att tillsammans jobba för fred. När jag frågar vad de tyckt om workshopen säger Daison;

-För oss ungdomar har det varit väldigt nyttigt, för att få känna att man kan göra något!  Marina håller med om att det ger ungdomarna hopp om att de kan fortsätta framåt.

När vi senare pratade med Cocomacias genuskommission som hade organiserat workshopen berättade de att ungdomarna hade startat en ungdomskommission och att de har haft en första träff i Cocomacias lokaler. Det var kul att höra att det finns ungdomar som är engagerade och vill jobba för sina rättigheter. Vi önskar dem all lycka till!

 

Luisa Karst, fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen i Chocó

En människorättsförsvarare har lämnat oss
justanya.jpg

foto: Lina Moros

Justa Germania Mena somnade på måndagsmorgonen in efter en längre tids sjukdom, 53 år gammal. Justa har under flera år varit en viktig del i den afrocolombianska organisationen Cocomacias kamp för rätten till sitt land. Från och med 2004 var hon ordförande för Cocomacias genuskommission där hon framgångsrikt förde fram ett genusperspektiv inom organisationen. Cocomacia skickade under dagen ut en kommuniké där de beskriver Justa som en “outtröttlig kämpe för Cocomacia som organisation och där hennes kamp för kvinnors rättigheter bland annat bidragit till att Cocomacia idag har en kvinnlig ordförande och att hälften av styrelseposterna innehas av kvinnor”.

Vi fredsobservatörer från Kristna Fredsrörelsen kan bara instämma i denna beskrivning. Vi som har haft glädjen att träffa henne minns henne som en ständigt drivande person med en attityd att det alltid går att förändra samhället till det bättre. Den senaste medföljningen KrF gjorde med henne var på en workshop för Cocomacias ungdomar i juni. Trots att hon endast hade en kort tid kvar i livet var hon den som ledde workshopen. Hon tyckte att det var viktigt att den framtida generationen lär sig vikten av att organisera sig och kämpa för sina rättigheter.

-De är morgondagens ledare, konstaterade hon.

Cocomacia och de som kämpar för mänskliga rättigheter har mist en viktig kamrat men hennes arbete och egenskaper som människa har gjort att Cocomacia växt som organisation och att den yngre generationen inspirerats att fortsätta arbetet för ett rättvisare samhälle.

Fredssamtalen i Colombia återupptagna efter sex veckors uppehåll.

Under torsdagen meddelande företrädare för Farc och regeringen att de återigen sätter sig vid förhandlingsbordet. Det var efter president Santos uttalande om att ett eventuellt fredsavtal kommer att avgöras av folket genom en folkomröstning som Farc uttryckte behovet av några veckors tid för interna överläggningar. Under dessa veckor har båda parter rört upp stämningen med diverse hårda uttalanden, och samma dag som det meddelades att förhandlingarna ska återupptas släppte Farc ett pressmeddelande med en hel del syrlig kritik mot regeringen. Farcs sammanfattning hittills av förhandlingarna är att de endast har nått blygsamma resultat och lyfter att den senaste tidens sociala oroligheter (som vi skrivit om här på KrF-bloggen) understryker behovet av att genomföra det jordbruksavtal som hittills är det enda temat där parterna lyckats nå en överenskommelse. Farc kritiserar också den stora närvaron av amerikanska trupper som återfinns inom det colombianska territoriet.

Andra intressanta delar som tas upp i pressmeddelandet är hur Colombia ska hantera upprättelse för konfliktens offer. Här föreslår Farc att bilda en sanningskommission med både nationella och utländska experter med syfte att undersöka och klargöra de övergrepp begångna under den väpnade konflikten. Farc ställer som krav att att alla aktörer i konflikten såsom paramilitärer, polis och militär  ska bidra till detta för att de själva ska medverka. Utspelet kan ses i relation till att militärdomstolarna nyligen fått utökad befogenhet på bekostnad av de civila domstolarna att åtala militärer för övergrepp, vilket innebär att öppenheten minskar och att det således blir svårare att få reda på sanningen om eventuella övergrepp från militärens sida. Detta har också kritiserats från flera mänskliga rättighetsorganisationer bland annat av Human Right Watch och Amnesty för att det riskerar att leda till ökad straffrihet. Att Farc säger sig vilja bidra till sanning och klargörande kan tolkas på två sätt: antingen för att sätta press på regeringen att ta bort militärdomstolarnas nya befogenheter eller för att använda dem som ursäkt varför de inte delger vilka övergrepp som de har begått.

Utgången är oklar, men vad som är säkert är att förhandlingarna kommer att ha en hel del tuffa utmaningar när det gäller överenskommelser om sanning och klargörande.

Joel Pousette Lilljeqvist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó