colombia-blogg
Ännu ett samhälle drabbat när konflikten intensifieras

Under den gångna veckan har de boende i samhället Piedra Honda, i regionen Chocó i nordvästra Colombia, utsatts för hot mot sin säkerhet.  Det var sent på kvällen i torsdags förra veckan som arméns bomber började falla i närheten av samhället.

Enligt boende i Piedra Honda slog bomberna ner så nära att en krater finns att beskåda cirka femtio meter från ett av husen. En majoritet av byns hus skadades av splitter från luftanfallet, som också hamnade inuti husen och i en säng. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättar en av dem som bor i samhället. Tre hundar och en katt dog och flera av de boende i Piedra Honda mår dåligt av oron och anspänningen de upplevde i samband med att bomberna föll.

Invånarna i samhället berättar om att militären stängde av vägarna ut från samhället vilket ledde till att de boende i Piedra Honda inte kunde ta sig ut till sina åkrar eller skaffa mat på annat sätt. Under lördagen och söndagen föll bomberna igen i närheten. Idag, en vecka efter den första attacken, är människornas rörelsefrihet fortfarande begränsad med alltmer sinande matförråd.

I Chocó är det ofta civilbefolkningen som drabbas av konflikten mellan de väpnade aktörerna och det är tyvärr inte första gången Piedra Honda blivit utsatt. Detta anfall kommer i en tid då president Manuel Santos gått ut med ett offentligt uttalande om att attackerna mot gerillagruppen ELN ska intensifieras.

Samhället Piedra Honda är anknutet till den etnoterritoriella organisationen Cocomopoca som arbetar för afrocolombianers rättigheter. Kristna Fredsrörelsen har kontinuerlig kontakt med representanter från Cocomopoca för att få information om situationen i samhället, men också för att stödja organisationen i dess politiska påverkansarbete för att hitta en lösning på den ohållbara situationen i Piedra Honda.

Piedra Honda 2014

Under 2014 medföljde Kristna Fredsrörelsen Cocomopoca i samhället Piedra Honda vid två tillfällen.

En ledare från Cocomopoca berättar att han tidigare känt stödet från Kristna Fredsrörelsen när Piedra Honda drabbats av svåra händelser och att nu betyder medföljningen mycket för honom och de boende i samhället.

Piedra Hondas invånare ber nu myndigheterna att respektera deras rättigheter och om humanitär och medicinsk hjälp till samhället för att reparera skadorna.

Erika Hellberg (text) och Viena Rainio (bild), fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia

El miedo frente a las amenazas: “Las cosas se van a poner peor”

Las amenazas contra defensores y defensoras de derechos humanos aumentaron de manera preocupante durante el año pasado. En promedio, cada doce horas un defensor fue agredido y cada siete días fue asesinado uno de ellos. El inicio de 2015 muestra que la situación no está mejorando.

El cuerpo del defensor de derechos humanos Carlos Alberto Pedraza fue encontrado el pasado 21 de enero en el municipio de Gachancipá, al norte de Bogotá. Pedraza fue ejecutado en ese mismo lugar con un arma de fuego. Él era integrante de varios movimientos sociales, entre ellos el Movimiento Nacional de Víctimas de Crímenes de Estado (MOVICE) y el Congreso de los Pueblos.

Por un lado, hay una multiplicación de las amenazas a mucha gente y por otro lado hay inconsistencias por parte del Estado a brindar protección, dice Camilo Álvarez.

150306 Hijos e Hijas.Bogotá.Movice 10 años. Camilo Álvarez.5b - JA

Camilo Álvarez de Hijos e Hijas ve con preocupación la intensificación de la amenazas en el país contra defensores y defensoras de derechos humanos.

Álvarez fue amenazado por las Águilas Negras en varios panfletos en septiembre y diciembre del año pasado y era compañero de Pedraza en MOVICE y el Congreso de los Pueblos y además forma parte de Hijos e Hijas por la Memoria y Contra la Impunidad, organización acompañada por SweFOR.

Francisco Marín, otro integrante de Hijos e Hijas por la Memoria y Contra la Impunidad y MOVICE en Nariño, fue amenazado en septiembre y octubre del año pasado. Él y otros miembros de MOVICE Nariño recibieron mensajes amenazantes a sus celulares firmados por Los Rastrojos Nariño. Unos meses después, Diana Montilla, vocera política de MOVICE Nariño, fue atacada con ácido fuera de su oficina. Posteriormente recibió a su correo electrónico un mensaje donde fue declarada objetivo militar, firmado por Las Águilas Negras.

Las amenazas vienen por hacer denuncias en el tema del acceso a las tierras. Como hay intereses claros sobre la tierra y estamos socializando y movilizando a las comunidades para que puedan demandar sus derechos frente al Estado, recibimos amenazas, dice Marín.

141027 Hijos.Nariño.Francisco Marín.1 - JA

Hijos e Hijas hace parte de MOVICE en nivel nacional y regional. En Nariño Francisco Marín es uno de los integrantes que han sufrido de amenazas el ùltimo año.

Los casos anteriores son sólo algunos ejemplos de cómo aumentaron de manera preocupante las amenazas contra defensores de derechos humanos durante el año pasado. Se vio un aumento de más de un 130 por ciento en las amenazas en comparación con 2013. El asesinato de Pedraza y las recientes amenazas contra varias mujeres que han participado en la primera audiencia con la Subcomisión de género en La Habana, muestran que al iniciarse el año la situación sigue siendo alarmante. Ante esta tendencia muchos acompañados expresan su preocupación frente al futuro inmediato considerando que las cosas van a empeorar sobre todo para los líderes y lideresas de base comprometidos/as en su lucha por la defensa de los derechos humanos.

SweFOR sigue acompañando a integrantes de Hijos e Hijas igual que a otros mujeres y hombres defensores de derechos humanos a lo largo del país para respaldar y visibilizar la importancia de su trabajo en el contexto actual de Colombia.

Dos pasos adelante, uno hacia atrás para Cocomopoca en el Alto Atrato

La minería artesanal tiene una larga práctica ancestral en el Alto Atrato. En la actualidad las comunidades negras de la zona enfrentan las consecuencias de la minería no autorizada y las amenazas de las empresas mineras multinacionales.

Tras once años de lucha, en el 2011 el Consejo Comunitario Mayor de la Organización Popular Campesina del Alto Atrato – Cocomopoca, obtuvo su título colectivo, garantizado por la ley 70 del 1993. No obstante, cuando se produjo la entrega del título colectivo de las 73.000 hectáreas a Cocomopoca, el Estado ya había concesionado más de dos tercios del territorio a empresas mineras multinacionales. Esto se realizó sin haber llevado a cabo la consulta previa avalada por ley con la población. El título colectivo fue una victoria para Cocomopoca pero a la organización le ha tocado seguir su lucha. El conflicto armado ha generado olas de personas desplazadas forzosamente de su territorio, con el resultado del abandono total de 11 de las 46 comunidades de Cocomopoca.

Fue en 2007 y 2008 cuando el gobierno expidió los títulos mineros a las empresas multinacionales cuando hubo más desplazamientos y la conclusión lógica es que podría haber sido algo de alianzas entre los actores armados y las empresas, dice Américo Mosquera, representante legal de Cocomopoca.

Dos años después de haber obtenido su título colectivo Cocomopoca inició el proceso de restitución de sus derechos territoriales.

Durante la caracterización del territorio que hace parte del proceso de restitución de tierras se recopila la mayor cantidad de información sobre las afectaciones territoriales

Durante la caracterización del territorio que hace parte del proceso de restitución de tierras se recopila la mayor cantidad de información sobre las afectaciones territoriales.

“La esperanza es que solucione, no completamente, pero al menos en parte, los problemas de despojo y abandono de la tierra”, dice Mosquera y precisa que la demanda se entregó al Juez de Tierras en Quibdó en diciembre de 2014. A la espera de la sentencia de restitución se han dado algunos pasos importantes para la protección del territorio. En junio del año pasado el Juez de Tierras de Quibdó dictó medidas cautelares a favor de Cocomopoca, ordenando, entre otras cosas, a las autoridades competentes investigar la situación de minería no autorizada en el territorio. Las medidas cautelares también fueron sólo una victoria parcial para Cocomopoca.

Hubiéramos querido algo más profundo, dice Mosquera, con el mismo alcance que los indígenas en Alto Andágueda quienes recibieron medidas cautelares, las cuales cancelaron los títulos mineros de las multinacionales.

Otro avance se dio en enero del presente año cuando el Tribunal Administrativo de Cundinamarca admitió la acción de tutela interpuesta por Cocomopoca y otras organizaciones chocoanas. Las organizaciones demandaron a 26 entidades del Estado por no actuar frente a los desastres ambientales que afectan al río Atrato y a las comunidades ribereñas. Por esta razón las organizaciones exigen entre otras medidas, la suspensión temporal de los contratos de concesión minera, de los trámites de nuevas solicitudes y de posibles licitaciones para la entrega de bloques o áreas estratégicas mineras, hasta tanto no se adopten las medidas sustanciales que permitan la superación de la crisis socio-ambiental que enfrentan las poblaciones ribereñas.

El rio Andagueda es uno de los ríos afectados por la minería en el Chocó

El río Andágueda es uno de los ríos afectados por la minería en el Chocó.

Cocomopoca no está sola en la lucha por los derechos territoriales. Mosquera participó en una conferencia en Sudáfrica en febrero donde se trataron propuestas frente a la minería desde la sociedad civil. Trajo consigo un mensaje para el Chocó:

Los problemas de la minería de gran escala no sólo es un problema en el nivel regional o nacional sino global. Hay resistencia en todas partes del mundo.

Rättegångar mot Colombias politiska och ekonomiska elit fortsätter

Under 2015 kommer KrF:s medföljda Nancy Fiallo att bevaka sex fall i Högsta domstolen som rör ett fenomen som i Colombia går under namnet ”parapolítica”. Det rör sig om kopplingar mellan politiker och vissa högre statliga tjänstemän och illegala paramilitära grupper på högerkanten.

Sedan fall av detta slag kommit till rättsväsendets kännedom, omkring år 2005, har ett flertal rättegångar påbörjats. Många förtroendevalda har blivit dömda för att bland annat ha finansierat,  delgivit information och på andra sätt stöttat dessa gruppers angrepp mot civilbefolkningen. Det rör sig om brott som till exempel massaker, mord och tvångsförflyttningar. Syftet har många gånger varit att säkerställa eller få ökad makt.

140612 Nancy Fiallo.Mujeres por la paz.3 - JA

Nancy Fiallo vill se ett större fokus på offrens upprättelse under rättsprocesserna av “parapolítica”

Nancy följer denna typ av fall i Högsta domstolen sedan 2010 och Kristna fredsrörelsen har medföljt henne sedan starten. Under de processer KrF följt de senaste åren har den åklagade en grupp jurister till sitt förfogande och delar av familj- och vänkretsen följer rättegången på plats medan de som representerar brottsoffren är få eller helt frånvarande i rättssalen.

Nancy menar därför att KrF:s medföljning gör henne tryggare:

När Kristna fredsrörelsen medföljer mig i Högsta domstolen känner jag mig skyddad och synliggjord. Om jag gått själv skulle det ha inneburit högre risk.

I början av året inleddes rättegången mot den före detta guvernören för provinsen Antioquia, Luis Alfredo Ramos Botero. Ramos står anklagad för samröre med paramilitära grupper, vilka också ska ha finansierat hans valkampanj.

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Processerna i Högsta domstolen tar lång tid och försöker ofta att förhalas, en eller flera gånger.

När KrF medföljer Fiallo under en av rättegångsdagarna  sitter den förre detta  toppolitikern  i rättssalen med nervös och hålögd uppsyn frenetiskt bläddrandes i papper medan vittnet,  Juan Carlos Sierra, före detta chef för den paramilitära gruppen Bloque Cacique Pipintá inom AUC, blir utfrågad.  Gruppen som Sierra var chef över är anklagad för att ha mördat  1 500 personer.  “Det var lättare att mörda än att berätta sanningen, men jag har mördat de jag skulle”, säger Juan Carlos Sierra under rättegången.  Ramos menar att han är utsatt för en konspiration av falska vittnen. Vad är det som driver högt uppsatta  och välsituerade personer med ekonomisk trygghet att förhandla med mördare för att behålla sin makt och klättra vidare?, frågar sig Nancy när vi går ut ur rättssalen. Detta är en av många frågor som behöver utredas för att Colombia ska kunna nå en hållbar fred.

Ramos och de andra fallen som kommer följas under året är bara en av många. Nancy menar att,

 den största framgången är att Högsta domstolen ställt flera av de högsta politikerna inför rätta. Tyvärr tenderar åklagaren att fokusera mer på röstköp och ekonomiska band än på brott mot civilbefolkningen.

Nancy uppmanar det  internationell samfundet att göra påtryckningar så att domstolen fokuserar på upprättelse för konfliktens offer.

Domen i rättegången mot Ramos förväntas komma under året.

Text: Mette Schönström, fredsobservatör  för Kristna fredsrörelsen i  Bogotá

Bild: Julia Andén, fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen i Bogotá

Stöd arbetet för mänskiga rättigheter i Colombia. Bli medlem.
Nya kollegor på plats i Colombia

I söndags anlände årets kull av nya fredsobservatörer till Bogotá. Här väntar två intensiva veckor av information och fortbildning innan det blir dags för hälften av gänget att bege sig till Quibdó, medan den andra hälften stannar i Bogotá. För att ni ska få lära känna våra fyra nya kollegor har vi bett dem att presentera sig själva, och vilka förväntningar de har på tiden som fredsobservatörer för Krf i Colombia. Nu ser vi fram emot ett spännande och lärorikt år tillsammans.

Krf:s nya fredsobservatörer är på plats i Colombia med massor av inspiration och energi. Från vänster Inéz Chadi, Erik, Paulina y Vinicius Ribeiro.

Krf:s nya fredsobservatörer är på plats i Colombia med massor av inspiration och energi. Från vänster Inés, Erika, Paulina  och Vinicius.

Jag heter Erika Hellberg och är en sjuksköterska med rötterna i den skånska myllan. Mitt intresse för  både Latinamerika och teman som rättvisa, mänskliga rättigheter och sociala frågor har fört mig till jobbet som fredsobservatör  här i Colombia. Nyanländ i Bogotá andas jag nu lyckligt in den tunna luften (staden ligger 2600 meter över havet) och ser fram emot två spännande och lärorika år. Jag har stora förväntningar på att få lära mig mer om Colombia och om situationen för de människorättsförsvarare som Krf medföljer här. Många intressanta möten väntar i detta kontrastrika land.

Mitt namn är Paulina Nybratt Sandin och jag är en go göteborgare med ett hjärta som slår för genus och mänskliga rättigheter. Jag har länge drömt om att bli fredsobservatör. Första gången jag fick höra om arbetet pluggade jag socialantropologi och kände direkt att det var rätt väg för mig att gå, att det var meningen för mig. Sedan dess har jag hunnit ta en kandidat i globala studier med inriktning utvecklingsstudier och har åkt flera varv runt jorden i och med praktik och som ungdomsdelegat i FN. Idag är jag 25 år och är stolt att äntligen få vara fredsobservatör. Mina förhoppningar är att i solidaritet arbeta för att lokala människorättsförsvarares arbete ska möjliggöras. Jag ser fram emot givande möten och nya äventyr.

Jag heter Inés Chadi och kommer från Göteborg. Jag har precis avslutat ett år som fredsobservatör för Krf i Guatemala. Det ska bli väldigt intressant och jag ser oerhört mycket fram emot att nu få jobba i Colombia som befinner sig mitt i fredsförhandlingar med Farc-gerillan; dels för att lära mig om arbetet som fredsobservatör och konflikten i Colombia, samt att få jämföra detta med Guatemala, som skrev under sitt fredsavtal med URNG (Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca) 1996.

Jag heter Vinicius Ribeiro (alla kallar mig för Vince), är snart 26 år och är född och uppvuxen i Brasilien. Jag har nyligen tagit min masterexamen i politik och internationell från Uppsala Universitet. Sedan jag kom till Sverige år 2010 har jag huvudsakligen jobbat ideellt – som praktikant samt volontär – på bl.a. FN-förbundet, Svenska Röda Korset och Svalorna Latinamarika. Den här är däremot första gången jag jobbar i fält. Jag har sedan länge varit intresserad av Colombia och även läst flera av Garcia Márquez böcker (min favoritförfattare), så det känns otroligt spännande att äntligen vara här, få se med egna ögon hur läget ser ut och kunna göra skillnad i mitt kära Latinamerika.

Bli medlem och stöd fredsobservatörerenas arbete för mänskliga rättigheter i Colombia.