colombia-blogg
Den första kongressen av, med och för kvinnor från urfolken i Chocó!

Nu till helgen, 30:de mars till 2:a april 2016 i Quibdó, är det dags för ”Congreso departamental de mujeres indígenas del Chocó”. Det är den första kongressen i sitt slag i regionen och organisatörerna förväntar sig minst sjuhundra deltagare.

Det kommer bli historiskt! Det här är den första typen av träff för enbart urfolkskvinnor, ni kommer kunna läsa om den i historieböckerna”  berättar en stolt Claudia Domico från AsOrewas kvinnoutskott.

I Chocó finns fem olika urfolksgrupper och alla dessa kommer att finnas representerade på plats. Borgmästare från nästan hela Chocó, nationella organisationer så som den nationella organisationen för colombias urfolk (ONIC) och FN är inbjudna. Vi från Kristna fredrörelsen kommer också att finnas på plats för att medfölja AsOrewa (La Asociación de Cabildos Indígenas Embera, Wounaan, Katío, Chamí y Tule del Departamento del Chocó) och vi anser att den är ett viktigt steg för att stärka och skapa mer inkludering av kvinnor .

Vi har alltid blivit osynliggjorda och aldrig inkluderats, men nu genom den här kongressen kommer vi göra anspråk på och återta vår rättighet att vara deltagare inte åskådare, menar Claudia Domico.

Chocòs urfolksorganisationer kallar till kvinnokongress.

Det handlar om att stärka kvinnor men också att förbättra banden mellan organisationer och kvinnor från olika urfolksgrupper.  Men även om att öka kvinnors deltagande i alla beslutsfattande processer i samhället. Tanken är att det under kongressen skall skapas ett styrdokument som skall kunna användas som påtryckningmedel att stödja sig på när kvinnorna kräver sina rättigheter.

Det ska vara ett levande dokument, inte bara nedskrivna ord, utan något som aktivt används, förklarar Claudia.

Dokument som skall skapas är något som hon hoppas skall användas i påverkansarbete i hela Chocó, och förhoppningsvis även nationellt i hela Colombia. Den internationella närvaron genom Kristna Fredsrörelsen är viktig menar Claudia, för att skapa än mer legitimitet åt själva kongressen.

Claudia förklarar också att det handlar om att synliggöra kvinnor och de speciella svårigheter som kvinnor ställs inför.

Det finns en stark machokultur i vårt samhälle. Män förstår inte vilka problem som vi kvinnor ställs inför och det är viktigt med en plats där vi kan utbyta erfarenheter, säger Claudia Domico.

 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Quibdó, Colombia

Våldet minskar i Colombia, men inte för de som försvarar mänsklig rättigheter

2015 var det fredligaste året på över femtio år i Colombia, men samtidigt ökade hoten och våldet mot MR-försvarare. Hur kan detta komma sig? Det är den övergripande frågan som organisationen Somos defensores ställer i sin årliga rapport.

Nyligen kom organisationen Somos Defensores  årliga rapport om situationen för colombianska människorättsförsvarare. Rapporten publiceras med stöd från bland andra svenska Diakonia och ger en värdefull insikt om hur situationen ser ut för landets MR-försvarare.

Under 2015 utsattes MR-försvarare för 539 hot, en ökning med 10%, och 63 mord, vilket var en ökning med 13%, samt ett stort antal attentat och försvinnanden. Dessutom drabbades MR-försvarare upprepade gånger av sumarisk rättskipning, olovliga häktningar och informationsstölder. Enligt Somos Defensores låg paramilitärer och organiserad brottslighet bakom 90% av hoten.

Rapporten riktar  kritik mot vad de uppfattar som ett ointresse från den colombianska statens sida vad gäller MR-försvarares situation och den utbredda straffrihet som råder för brott som begås mot dem. Framför allt riktas skarp kritik mot UNP, den avdelning inom inrikesministeriet som ska säkerställa skydd av MR-försvarare. Enligt rapporten är UNPs arbete både otillräckligt och okoordinerat.

Den mest framträdande slutsatsen som rapporten drar är just den att även om våldet, och då framför allt antalet mord, minskade generellt i Colombia under 2015, så ökade våldet mot MR-försvarare. Dessutom framträder mer och mer tydligt en ny typ av våldsanvändning,  som till stor del riktar sig mot delvis nya grupper av MR-försvarare, som till exempel HBQT-organisationer, journalister och organisationer som arbetar för en rättvisare fördelning av mark.  Somos defensores hävdar att detta beror på den förändring som Colombia nu genomgår och att ”ett avslut av den väpnade konflikten behöver inte nödvändigtvis gynna MR-försvarares fysiska integritet, utan kan tvärtom skärpa aggressionerna ”.  Stalin Ballesteros, en MR-försvarare från organisationen Hijos y hijas som Kristna Fredsrörelsen medföljer, instämmer med rapporten. Han menar på att det finns en allmän känsla av ökad säkerhet i Colombia, men eftersom MR-försvarare ofta hotar mäktiga intressen i sitt arbete är deras hotbild en annan.

Som svar på denna förändring förespråkar Somos defensores i sin rapport att modellen för hur man arbetar för att motverka våld och hot mot MR-försvarare omarbetas och anpassas till den rådande situationen och den nya verklighet som Colombia står inför i och med ett slut på den väpnade konflikten. Américo Mosquera, från organisationen Cocomopoca som Kristna Fredsrörelsen medföljer, hävdar att det som behövs är ”ett heltäckande skydd som kan tillgodose alla invånares behov kollektivt. Den typen av skydd som finns idag är inte tillräkliga och kan ibland ha direkt motsatt effekt. Vi måste se att de beslut som tas genomförs”. Slutligen påperkar Mosquera att ”staten måste visa att de har en vilja att genomföra åtgärder som avsevärt skulle förbättra situationen för landets MR-försvarare”.

Rapporten finns att läsa i sin helhet (på spanska) här

Text: Åsa Svensson och Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá och Quibdó, Colombia

Tio år av kamp för upprättelse och rättvisa

Igår var det tio år sedan vår medföljda Diana Gómez förlorade sin pappa Jaime Gómez och i lika många år har hon kämpat för upprättelse och rättvisa.

Diana är aktiv i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (övers. Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffriheten), som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia. Hijos e Hijas är en organisation som är aktiva inom juridiska processer och genomför påverkansarbete för freden, offrens rättigheter, det historiska minnet och mot straffriheten. Många av medlemnarna har, liksom Diana, förlorat nära anhöriga på grund av det statligt saktionerade våldet i Colombia. (Läs mer om organsiationen Hijos e Hijas)

Dianas pappa, Jaime Enrique Gómez Velásquez var aktiv i fackföreningsrörelsen och politisk rådgivare till den liberala politikern Piedad Córdoba Ruiz. Han försvann när han var ute på sin morgonrunda i Parque Nacional (park i centrala Bogotá). En månad senare hittades han död i parken på en plats som tidigare genomsökts. Trots att kroppen bar tecken på tortyr avskrevs dödsfallet som en olycka. (Läs mer om vad som hände Jamie Gómez)

Idag är det tio år sedan Jaime Gómez försvann. Foto: pressfoto från familjen

I nästan tio år har Diana kämpat för att hennes pappas död ska erkännas som mord för att få upprättelse och rättvisa. Under tiden har hon mottagit flera hot och efter att hon 2008 mottog ett dödshot från den paramilitära gruppen Aguilas Negras gick hon i landsflykt. Nu är hon tillbaka i Colombia och fortsätter driva rättsprocessen om sin pappa. Dödsfallet har nu blivit erkänt som mord och Diana är på nytt i kontakt med advokater för att utredningen ska fortsätta. Dessutom väntar man på att fallet ska tas upp i Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

Diana önskar att hon fick veta vem som bär ansvaret för hennes pappas död, att någon eller några skulle offentligt erkänna varför de tog hans liv. Dessutom vill hon se en omstrukturering av hela rättsystemet i Colombia och begreppet rättvisa, för att göra det mer tillgängligt för alla brottsoffer.

Idag ska Diana träffa sin pappas syskon och syskonbarn och tillsammans ska de inom familjen högtidlighålla minnet av Jaime Gómez.

Läs Dianas egna ord på hennes blogg: http://antigonagomez.blogspot.com.co/

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Nu är våra nya fredsobservatörer på plats i Colombia

Sedan knappt två veckor tillbaka har de nya fredsobservtörer varit på plats i Colombia. Här presenterar de sig själva på bloggen! Följ deras arbete här och via Facebook

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mitt namn är Malin Kullmar. Jag har en bakgrund i internationella relationer, socialantropologi och genusvetenskap och har tidigare arbetat som fredsobservatör i Chiapas i Mexiko. Senaste ett och ett halvt åren har jag arbetat och studerat i Colombia och ska nu fortsätta mitt arbete för mänskliga rättigheter med Kristna Fredsrörelsen. Jag är väldigt fascinerad av och har en stark tro till ickevåldsmetoder i fredsarbete och ser fram emot att med dessa arbetsmetoder kunna stötta människorättsförsvarare i deras arbete för att stärka demokratin i Colombia.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag heter Gabriella Berglund och jag kommer från Härnösand. Min första kontakt med Latinamerika fick jag när åkte som utbytesstudent till Chile som en del av mina studier vid Internationella civilekonomprogrammet med spanskainriktning vid Linköpings universitet. Det var kärlek vid första ögonkastet och jag har sedan dess praktiserat och arbetat i flera länder i regionen. Jag kommer att vara placerad på KrF:s kontor i Bogotá, en stad som börjat kännas som mitt andra hem nu då jag tidigare har praktiserat och arbetat på Diakonia samt Sveriges ambassad här. Jag ser fram emot ett givande arbete med de människorättsförsvarare som KrF medföljer och jag tror att det kommer bli ett år fullt av fina och lärorika möten.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mitt namn är Åsa Svensson. Efter en barndom och uppväxt bland böljande skånska rapsfält började en tillvaro fylld av längre och kortare resor. Jag studerade statsvetenskap, internationella relationer och konfliktstudier i Frankrike och Skottland, kombinerat med diverse kurser i spanska. När jag nu kommit på plats ser jag framemot att tillsammans med mina kollegor fortsätta arbetet i Colombia under denna omvälvande tid i landet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag heter Julia Qwist och har en studiebakgrund inom antropologi samt kulturvetenskap. Jag har tidigare bott och arbetat i Latinamerika och genom den erfarenheten har jag lärt känna, berörts och stärkts av människor och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Latinamerika är en fantastiskt kontinent där kampen alltid känns närvarande. Genom arbetet som fredsobservatör hoppas jag kunna få vara ett stöd till människor som arbetar med rättvisefrågor trots en stark motvind. Jag kommer att vara placerad i Quibdo, Chocó och ser verkligen fram emot att lära mig mer om Colombia. Men också att möta och inspireras av människor som trots en svår situation kämpar för en bättre värld, och som kämpar mot rasism och exploatering av naturresurser på bekostnad av dem som levt och arbetat där i generationer.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag är utbildad miljövetare som den senaste tiden arbetat med ensamkommande flyktingbarn. Barnens situation är en konsekvens av konflikter och krig som pågår runt om i världen. Det arbetet, tillsammans med erfarenheter inom organisering mot fattigdom, för hållbar utveckling och normkreativt arbete, har fått mig vilja arbeta mer förebyggande mot att konflikter och miljökatastrofer eskalerar och tvingar människor på flykt. Som fredsobservatör hoppas jag få lära mig massor av de människorättsförsvarare jag kommer arbeta för, samtidigt som jag hoppas kunna bidra med säkerhet och stöd tillbaka. Jag ser mycket fram emot att få vara i djungeln i Chocó och lära känna människorna, floderna och djuren där.

Idag fortsätter vi kampen för kvinnors rättigheter

Idag på den internationella kvinnodagen firas kvinnors kamp för jämstäldhet världen över. I Colombia berättar våra medföljda varför det är viktigt att högtidlighålla denna dag. Shaira Rivera från organisationen Hijos e Hijas säger:

Vi kvinnliga människorättsförsvarare i Colombia högtidhålla 8 mars för att lyfta fram de olika kamper som vi för mot patriarkatet och sexuellt våld och för människliga rättigheter och konfliktens offer. Vi firar de kvinnorna som har kämpat för att ändra systemet.

I Quibdó i regionen Chocó har kvinnor samlats för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor för att synliggöra och bryta förtryckande strukturer. Yenny Palacios Romania från Cocomacias genuskommission säger:

Idag är det viktigt att vi förutom att fira minns vår historia. Vi bör påminna oss om varför vi firar denna dag. Efter ett helt sekel av kvinnor som fört kampen för våra rättigheter finns än idag många orättvisor. Slaveriet lever vidare bland annat genom sexuellt och politiskt slaveri. Vi bör minnas vår smärtsamma historia och den långa historiska kamp som förts för att förstå vart vi befinner oss idag. Idag fortsätter vi kampen!

IMG_20160308_101023

En till är en för mycket, skallar slagorden på demonstrationen i Quibdó

 

IMG_20160308_102610

En deltagare i demonstrationen i Quibdó visar upp sitt plakat som gör en liknelse mellan kampen mot mäns våld mot kvinnor och kampen för fred i territoriet.

Kristna fredsrörelsen stöttar kvinnliga människorättsförsvarares kamp i Colombia och deras arbete för kvinnors lika rätt. Gå med i vår kamp för rättvisa!

Text och bild: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia