colombia-blogg
Kristna Fredsrörelsen medföljer kampen för att minska gruvnäringens påverkan på Chocós floder

Redan när vi öppnade vårt kontor här i Chocó fick vi höra om den illegala gruvdriften och hur floderna förorenades. Nu har det gått tio år och det finns fortfarande mängder med grävskopor och mudderverk som arbetar för att utvinna guld ur flodslammet. Men det är också fler och fler som insett vilka alvarliga konsekvenser denna industri medför. Alla de organisationer som Kristna Fredsröreslen (Krf) medföljer i Chocó arbetar på ett eller annat sätt för att minska den mekaniserade gruvdriftens påverkan på miljön och i år har vi sett flera processer som ger hopp om en bättre framtid.

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdí i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdó i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Cocomacia, och Cocomopoca, (båda medföljda av Krf) har tillsammans med flera andra Chocoanska organisationer och med juridiskt stöd från Tierra Digna, lämnat in en stämningsansökan till staten där de menar att gruvdriften och den illegala skogsavverkningen orsakat så alvarliga miljöskador att folkets grundläggande rättigheter kränkts. Efter att ha blivit avfärdat i både första och andra instans beslutade till slut Konstitutionsdomstolen att ta upp fallet till prövning. Inte nog med det men i januari skickade de också två stöddomare till Quibdó för att delta i en kommission till Quitofloden, en av de platser som påverkats mest av gruvindustrin.

Américo Mosquera Rioquito

Américo Mosquera, ordförande för COCOMOPOCA, berättade bland annat om hur flera ledare blivit hotade när de sagt nej till gruvdriften

Deltagarna i kommissionen, som skulle samla in vittnesmål om hur samhällena påverkats av gruvorna, fick lyssna på hur de lokala ledarna berättade om hur barn föds med missbildningar eftersom fisken som föräldrarna äter är full med kvicksilver och hur till och med själva flodens gång har ändrats på grund av mudderverkens jakt på guld. De berättade också om hot mot de ledare som vågar säga nej till gruvdrift, eftersom maskinernas ägare ofta har kopplingar till paramilitära grupper. På vägen till och från mötet kunde vi också se den ödeläggelse som maskinerna orsakat, och hur den frodiga djungeln förvandlats till döda grustag.

160129 Rio Quito retroexcavadora1

Grävskoporna och mudderverken har förvandlat stora delar av djungeln till döda grusöknar, tomma på vegatation

Konstitutionsdomstolen väntas komma med sin dom i juni men civilsamhället sitter inte med armarna i kors och väntar. I april anordnades en annan resa, den här gången för att ta prover och undersöka hur marken och floden skulle kunna återställas. Även denna gång medföljde Krf och både vi och de lokala ledarna fick höra hur en återplantering av skog faktiskt är möjlig, för trots att det finns kvicksilver i vattnet så går det, om det görs på rätt sätt, att göra marken levande igen.

Text och bild: Anders Nordenskjöld, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

På årsdagen levandehålls minnet av massakern i Bellavista

Den 2:a maj 2002 träffas kyrkan i Bellavista, Bojaya, av FARC gerrillans bomber.  Det var just i den kyrkan som civilbefolkningen tagit tillflykt och 79 vuxna och barn mister den dagen sina liv och lika många skadades.  Trots att både FN och Colombias ombudsman för mänskliga rättigheter gått ut och varnat myndigheterna om risken för att civilbefolkningen höll på att hamna mitt i skottlinjen vidtogs de inte några åtgärder för att hindra massakern. Det har nu gått många år sedan massakern inträffade men ännu väntar de drabbade på upprättelse från staten. Kristna fredsrörelsen befinner sig i detta nu i Bellavista på en delegation med UNCHR och FN:s MR-kontor. På plats är Leyner Palacios, en utav Kristna fredsrörelsens medföljda, som nu är nominerad till Nobels fredspris för sitt arbete i komittén för offrens rättigheter. Han förklarar:

Vi är rädda för att staten inte tar sitt ansvar. Staten hjälper inte de skadade från massakern, de lider och fått utstå så mycket smärta så länge. 

Massakern har blivit som en sinnebild för den väpnade konflikten i Colombia med sina många civila offer. Idag på årsdagen av masakern hålls därför en minnescermoni i kyrkan för att levandehålla minnet av masakern och därigenom förhindra att konfliktens konsekvenser går i glömska.

Bellavista kyrka