colombia-blogg
Afrocolombiansk människorättsförsvarare på Sverigebesök
joel bild bloggen

Foto: Matts Olsson

Américo Mosquera, ledare för den afrocolombianska organisationen Cocomopoca, kommer till Sverige i november. Afrocolombianers rätt till sin mark är en av de viktigaste frågorna som Cocomopoca och Américo driver. Han uttrycker sig kritiskt mot att de svenska pensionsfonderna investerar i ett multinationellt gruvföretag på deras territorium. Under MR-dagarna i Stockholm 14-16 november kommer han att diskutera vilka utmaningar Cocomopoca står inför och hur Sverige kan bidra till att stärka afrocolombianers rättigheter.

Américo Mosquera är väl medveten om vad som hotar arbetet för att förbättra livet för de tusentals afrocolombianer som bor i Cocomopocas territorium i Chocó, i nordvästra hörnet i Colombia. Han pekar dels på statens konstanta åsidosättande av deras lagstadgade rätt till sitt territorium, och dels på att staten prioriterar de multinationella gruvföretagens intressen före afrocolombianernas rätt att få bestämma över sitt land. Américo sitter på balkongen på Cocomopocas kontor och tittar ut över Atratofloden, som symboliserar förändringen som skett under de senaste åren i Chocó. Innan millennieskiftet var floden kristallklar men i takt med att allt fler insåg vilka rikedomar som finns i marken, började floden bli alltmer brunaktig. Resultatet av de hundratal grävskopor som gräver upp marken längs Atratofloden på jakt efter guld och andra mineraler.

Floden traditionellt viktig 

Traditionellt är floden en viktig pulsåder för livet i Chocó då den förser människorna med det de behöver för att överleva, som vatten, mat, och bördiga jordar. Med gruvutvinningen fungerar floden alltmer som avstjälpningsplats för gruvutvinningens slaggprodukter. Människorna som bor utmed Atratofloden konstaterar att fiskbeståndet har minskat under de senaste åren. Men gruvdriften skapar inte bara miljömässiga problem. Américo berättar om de sociala konsekvenserna av gruvutvinningen där många lämnar sina odlingar för chansen att bli rika och kunna lämna den ekonomiska fattigdomen. Men om drömmen är att gruvdriften är vägen till rikedom så är realiteten för flertalet ett hårt och farligt arbete i ett av många tillfälliga gruvprojekt som många gånger bara ger pengar för att klara sig för stunden. I gruvutvinningens kölvatten har även våldet och tvångsförflyttningarna ökat i en oroväckande hastighet, säger Américo.

Mineraler istället för kokain

I den väpnade konflikten i Colombia är de väpnade aktörerna i ständigt behov av att finansiera sitt fortsatta krigande. Inkomster från gruvindustrin har blivit alltmer lockande, speciellt när priser på vissa mineraler som guld har gjort att det är mer lönsamt än inkomsterna från kokainsmuggling. Med andra ord är det inte konstigt att Américo är mycket tveksam till närvaron av multinationella gruvföretag. Samtidigt som staten 2011 i ett historiskt beslut erkände Cocomopoca den administrativa rätten till sin traditionella mark, hade de redan delat ut koncessioner till ett flertal multinationella företag för att i framtiden kunna driva gruvdrift på samma mark, berättar Américo.

Det bäddar for intressekonflikter och lösningen från statens sida stavas Consulta Previa (Förhandskonsultation, direkt översatt) som innebär att Cocomopoca har rätt till att konsulteras och komma med krav på hur gruvdriften ska skötas och även bestämma om de ens tillåter gruvdrift på sin mark. Problemet är dels att dessa lagar inte följs och dels, som Américo poängterar, att de inte har möjlighet till veto.

Tveksamma vinster med gruvutvinnig

Cocomopoca är egentligen inte direkt motståndare till gruvdrift utan hävdar att den ska bidra till att samhällena får det bättre och att gruvdriften är långsiktigt hållbar, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Att Cocomopoca förhåller sig skeptisk till storskalig gruvdrift är inte konstigt. Enligt en utredning av tankesmedjan Tierra Digna har de områden som har bejakat storskalig gruvdrift inte alls visat upp några förbättringar i levnadsstandarden för lokalbefolkningen. Snarare tvärtom. Brott mot mänskliga rättigheter ökar, olika sjukdomar kopplade till gruvdriften ökar likaså och ekonomiskt syns inte heller några positiva framsteg. Det bolag som har det i särklass största andelen koncessioner på Cocomopocas mark heter AngloGold Ashanti och är ett sydafrikanskt gruvbolag. AngloGold Ashantis tidigare gruvprojekt har kantats av allehanda anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter bland annat för kopplingar till mord på fackförenings- och lokala byledare. Så sent som i september, rapporterades i colombianska tidningar, om ett mord på en kvinnlig människorättsförsvarare som organiserade motstånd mot ett eventuelt gruvprojekt som AngloGold Ashanti ansvarade för. 2011 nominerades de av Greenpeace till ett av värdens sex mest miljöfarliga företag. Det är i ljuset av detta som man måste förstå Américos och Cocomopocas krav på möjlighet till veto ifråga om att ge tillstånd till företag att verka på deras mark.

Relationen till markrättigheter är inte bara en traditionell och kulturmässig fråga. Det handlar lika mycket om ägarförhållande och bestämmanderätt. Américo gör en kort liknelse: – Om jag har ett hus så vill jag att personer frågar innan han eller hon sover där (angående gruvföretag som inte respektarar förhandskonsultation).

Påverkansarbete en viktig del för förändring

En av Américos viktigaste uppgifter som ordförande är att påverka politiker och andra beslutsfattare, både nationellt och internationellt att inse vilka brott mot nationell och internationell lagstiftning ( framförallt ley 70 och ILO 169) som aktörerna bakom gruvdriften begår i deras samhällen. I november besöker Américo Sverige för att möta olika människorättsorganisationer men också för att träffa svenska riksdagsledamöter. På frågan vad han tycker om att svenska politiker tillåter att de svenska pensionsfonderna investerar pengar i AngloGold Ashanti, svarar Américo snabbt:

– De måste förklara sig, men det är också därför det är viktigt att jag åker utomlands och politiskt påverkar så att de mänskliga rättigheterna även inkluderar oss.

Under MR-dagarna  på Kulturhuset i Stockholm den 14-16 november kan du få höra mer om Cocomopocas och andra organisationers arbete för de mänskliga rättigheterna.

Lördagen den 16/11 mellan kl 13.00-14.00 kommer Américo medverka tillsammans med den colombianska tankesmedjan Tierra Digna.

För ytterligare information om MR-dagarna gå in på följande länk: http://www.mrdagarna.nu/

Joel Pousette Lilljeqvist, fredsobservatör for Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Comments (2)

  1. Pingback: Colombiansk miljörättsadvokat uppmanar svenskar att ta ansvar | FREDSOBSERVATÖRERNA I COLOMBIA

  2. Pingback: Människorättsförsvarare från Colombia på Sverigebesök | Kristna Fredsrörelsen

Lämna en kommentar


*