colombia-blogg
Året som gått i Colombia…

I Colombia på nationell nivå har 2012 varit ett händelserikt år där flera steg mot fred tagits. I slutet av förra året skrev vi en rätt dyster sammanfattning av det gångna året och därför är det glädjande att se att det också sker steg i riktning mot fred.

I februari gick gerillagruppen Farc ut med en kommuniké om att de skulle sluta använda kidnappning som inkomstkälla och under augusti började det viskas om att fredsförhandlingar mellan gerillan och staten påbörjats, och i september så kungjordes det att så var fallet och att processen skulle starta i Oslo i oktober och därefter flyttas till Kuba.

Fredsförhandlingar

Även om stegen går i rätt riktning och en försiktig optimism svävar i luften så finns flera farhågor kring förhandlingarna sett från civilsamhällets synvinkel. Flera organisationer oroar sig för att det civila samhället inte har en röst i processen, och att offrens talan inte kommer fram med enbart gerillan och staten vid förhandlingsbordet. För det andra är det oroande att inte alla aktörer är med i processen; den andra gerillagruppen, ELN, samt paramilitära grupper har också ställt till med mycket blodbad i samhället och för att fred, sanning och rättvisa skall uppnås är det många som anser att flera aktörer borde involveras i fredsförhandlingarna. Det tredje temat är avsaknaden av kvinnor i förhandlingarna, utan kvinnor är rädslan stor att ett genusperspektiv på konfliktens konsekvenser (exempelvis sexuellt våld som vapen i konflikten) utelämnas. Fem tunga punkter på fredsagendan skall diskuteras; landsbygdsutveckling och markägarskap, möjligheten för politiskt deltagande för de avmobiliserade, avmobilisering och ett slut på konflikten, kriget mot narkotika samt gottgörelse och sanning för konfliktens offer.

CIMG4889

Medföljning i centrala Bogotá

Militärdomstolar

Det har tagits en del steg framåt men också steg bakåt. I december godkände kongressen att en egen domstol för militären ska installeras. Detta betyder att soldater i tjänst som blivit anklagade för brott mot civila skall dömas i en egen instans, något som kan äventyra rättssäkerheten och leda till ökad straffrihet. Däremot kan man glädjas över att brott mot mänskligheten, folkmord och försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, sexuellt våld, tortyr och tvångsförflyttning fortsättningsvis kommer vara brott som döms i inom det ordinarie rättsväsendet.

Regelverk för fred

I samma anda godkände kongressen reformen Regelverket för fred (Marco Jurídico para la Paz) vilket fick många nationella och internationella människorättsorganisationer att gå i taket. Lagen ska enligt regeringen bidra till upprättelse och sanning för konfliktens offer samt underlätta för de avmobiliserade att komma tillbaka till ett vanligt liv. Reformen har kritiserats för att öppna dörrarna för ökad straffrihet då den urholkar den internationella humanitära rätten (IHR) i och med möjligheten att ge lättare, eller inga, straff för enskilda åtalade i utbyte mot att de lämnar uppgifter som kan leda till att högre ansvariga kan ställas till svars. På detta sätt kan många skyldiga i praktiken komma att gå fria.

Colombia utesluten från ”svarta listan”

Trots att olika väpnade aktörer fortsätter bryta mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt beslutade den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter i Washington att ta bort Colombia från den ”svarta listan” vad gäller situationen för mänskliga rättigheter. Detta gjordes tack vare att den colombianska regeringen bjudit in kommissionen till landet för att göra ett fältbesök, resa runt i landet och undersöka situationen. Som tack för den colombianska regeringens gästvänlighet plockade man bort landet från ovannämnda lista och bara dagar efteråt godkändes militärdomstolarna.

I samma suck kan det konstateras att många av de rättegångar vi medföljer i Bogota, bland annat mot den förra chefen för säkerhetstjänsten som avlyssnat hundratals människorättsaktivister, journalister och domare, framskrider i snigelfart. I denna och andra rättegångar syns väldigt få eller inga offer vittna eftersom de av en eller annan orsak inte godkänts som vittne, vilket urholkar rättegångarna

2013 – fredens år?

Även om fredssamtalen inger ett visst hopp ser vi också många farhågor för framtiden. Situationen för att mänskliga rättigheter skall respekteras är långt ifrån nådd, och även om en officiell fredsöverenskommelse skrivs på under året återstår många frågetecken för att uppnå sanning, rättvisa och gottgörselse för Colombias befolkning. Allt tyder på att vi fredsobservatörer blir kvar ett bra tag i landet även om ett fredsavtal skulle skrivas under.

IMG_2956

SweFOR-flaggan utanför en work-shop

Vi har ingen magisk kristallkula, men sett till vad som händer i de regioner vi medföljer i, står civilsamhällesorganisationer inför många utmaningar som har med våld att göra och en underskrift på Kuba ändrar inte mycket om inte fredsprocessen förankras mer i områden där konflikten utspelats och utspelas i allra högsta grad. Vi på Kristna Fredsrörelsen fortsätter medfölja, rapportera och uppmärksamma situationen för de mänskliga rättigheterna och vardagen konflikten medför.

Vi hoppas ni fortsätter följa och sprida vårt jobb samt stödja oss framöver och vi önskar alla ett 2013 fyllt av respekt för de mänskliga rättigheterna!

Corinne Johnson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

 

 

Comments (3)

  1. Pingback: Semester! ..och så tillbaka på jobbet.. | Internationell observatör

  2. Pingback: Årskrönika Mexiko 2012 | Fredsobservatörernas blogg

  3. Pingback: De mänskliga rättigheterna i Latinamerika 2012 « Kristna Fredsrörelsens blogg

Lämna en kommentar


*