colombia-blogg
Cocomacias medlemmar samlas för kollektiva rättigheter

”Vi behöver en sjuksköterska hit till vårt samhälle.” Den afrocolombianska organisationen Cocomacia håller zonmöte och medlemmarna på lokal nivå vädrar sina åsikter och behov inför styrelsen och varandra. Kristna Fredsrörelsen är på plats och medföljer.

På väg till zon 9. I höst har Kristna Fredsrörelsen medföljt Cocomacias styrelsemedlemmar till sex olika zonmöten.                                                                                                                                                                                        Foto: Markus Esbjörnsson
På väg till zon nio. I höst har Kristna Fredsrörelsen medföljt Cocomacias representanter till sex olika zonmöten.

Cocomacia kämpade länge för sitt territorium i regionen Chocó och för 17 år sedan fick de till slut en så kallad kollektiv titel till jorden de lever på och av. Det innebär att det är människorna som bor här som bestämmer vad marken ska användas till. Eftersom organisationens mark uppgår till nästan 700 000 hektar, motsvarande Medelpads storlek, har den delats in i nio zoner med ett tiotal samhällen i varje. Några gånger om året anordnas zonmöten i varje zon där framsteg och svårigheter diskuteras.

I zon två har ett femtiotal representanter från tolv samhällen samlats i Winandó, som ligger flera timmar med flodbåt från Chocós huvudstad Quibdó. Under mötets två dagar berättar styrelsen om vilka projekt och aktiviteter som genomförts under året och de lokala representanterna rapporterar om utvecklingen i sina respektive samhällen. Tillsammans planerar deltagarna kommande aktiviteter och nya förslag presenteras. En ung man som flyttat från Winandó är tillbaka för att berätta om ett kakaoodlingskooperativ som han dragit igång. Förslaget möts av stort intresse och det är många som vill veta hur de kan delta.

Några veckor senare är det dags för nytt möte, den här gången i Puerto Conto i zon sju. Vi pratar med Gilberto Martínez, tidigare lokal ledare i samhället Arenal men som nu är representant i styrelsen:

”Nu när jag är med i styrelsen för Cocomacia är fokus annorlunda. Som lokal representant räckte det med att arbeta för vårt samhälles bästa. Nu, även om jag representerar zon sju, kan jag inte bara tänka på ”min” zon. Jag måste se till vad som är bra för hela Cocomacia.”

Samhället Arenal i zon 7. Cocomacias styrelsemedlemmar åker båt till zonmötena från Quibdó och plockar upp representanter från samhällena längs vägen.                                                                                                                              Foto: Viena Rainio
Representanterna i Cocomacias styrelse åker båt till mötena från Quibdó och plockar upp medlemmar i samhällena längs floden.

På grund av de höga kostnader som transporter på floden innebär liksom en stor arbetsbörda i Quibdó kan styrelsen inte vistas så mycket i samhällena som de borde, enligt Martínez. ”Styrelsens närvaro är viktig för att organisationen ska hållas samman. Vi kan inte bara sitta med armarna i kors, vi måste fortsätta kämpa!”

Ett återkommande problem i samhällena är bristen på tillgång till grundläggande rättigheter som sjukvård och skolgång. Arbetet med att utkräva dessa rättigheter gentemot de ansvariga kommunerna är tidskrävande och kräver organisering, från lokal till central nivå inom organisationen. ”Det här är en gemensam kamp för allas lika rätt”, säger Cocomacias ordförande Fanny Rosmira Salas under zonmötet i Bebará Villa, zon fem.

Anders Nordenskjöld, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Lämna en kommentar


*