colombia-blogg
En människorättsförsvarare mördas var åttonde dag

Det är inte längre en nyhet. I flera år i rad har man konstaterat att Colombia är ett farligt land för människorättsförsvarare. Detta har bekräftats nu så väl av officiella organ som FN och Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter som av icke-statliga organisationer i sina årsrapporter.

Det som kanske är nytt, eller rättare sagt motsägelsefullt, är att samtidigt som man erkänner att människorättsförsvarare har fått mer utrymme att agera, har aggressionerna mot dem ökat betydligt. Man får en känsla av att president Santos’ retorik har lite att göra med det som sker i verkligheten. I FN:s senaste säkerhetsanalys, som utkom i slutet av januari, pekas fortfarande statliga aktörer ut som ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna. Bara fram till augusti förra året hade åklagarmyndigheterna registrerat drygt 1 600 fall av utomrättsliga avrättningar, där nästan 4 000 poliser och militärer var inblandade; 148 av dem har blivit dömda. FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter (HCHR) påminner i sin årsrapport om att det militära rättssystemet inte har jurisdiktion när det handlar om brott mot mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.

Enligt en ny rapport från den icke-statliga organisationen Progam Vi är försvarare (Programa Somos Defensores) mördades 49 människorättsförsvarare i Colombia under 2011. Totalt skedde 239 aggressioner mot människorättsförsvarare, jämfört med 174 året innan. FN:s säkerhetsanalys visar att mord på ursprungsfolk ökade med 8 procent under 2011, medan mord på lokala ledare ökade med hela med 144 procent. Mord på borgmästare och före detta borgmästare steg dramatiskt med 250 procent. Detta berodde på att man höll lokalval under hösten 2011. Även fackanslutna, fortsätter att vara högrepresenterade när det gäller hot och mord, även om antalet sjönk. En klar tendens är att människor som leder processer om återlämnande av jord samt lärare har blivit mycket mer utsatta för både hot och mord. Journalister fortsätter att leva farligt i Colombia, drygt 100 tog emot hot och en mördades förra året.

Ojämnvikt i rättsprocesser

En annan klar tendens, enligt de olika rapporterna, är att framför allt ledare för återlämnande av jord blir indragna i rättsprocesser på falska grunder. FN är speciellt bekymrade för rättsprocesserna mot människorättsförsvarare, särskilt för att undersökningarna sker väldigt snabbt då människorättsförsvarare står anklagade, medan undersökningar där de är offer går långsamt eller inte alls framåt.

– Regeringen har i slutändan ansvar för allas säkerhet, konstaterade både FN:s säkerhetsenhet och representanten för FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter i Colombia vid respektive rapportpresentationer.

Både FN och Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter ser denna utveckling som speciellt bekymmersam. De har uppmanat staten att ta människorättsförvarares säkerhetssituation på allvar och att förbättra den. Representanten i Colombia för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter planerar även ha möten med människorättsförsvarare och organisationer från civilsamhället.

Gerillan fortsatte att begå brott mot Internationell humanitär rätt

Trots att ELN ratificerade reglerna kring humanitär rätt, fortsatte både gerillagrupperna ELN och Farc med tvångsrekrytering av barn, attacker mot civilbefolkning, kidnappningar och begränsning av civilbefolkningens rörelsefrihet. Medan Farc:s kidnappningar ökade med nästan 80 procent, minskade ELN:s med nästan 40 procent under året, enligt FN:s säkerhetsenhet.

Bägge gerillagrupperna fortsatte att mörda bönder som inte vill samarbeta med dem, att placera personminor (med en ökning av drygt 30 procent) och tvinga människor att lämna sina hem och marker.

Hotbreven fortsätter att komma

Alla årsrapporter tar upp att de nya kriminella grupperna, som den colombianska staten valt att kalla dem, består mestadels av avmobiliserade paramilitärer, och utgör ett fortsatt hot. Enligt HCHR:s rapport finns dessa nya paramilitära grupper i stort sett i hela landet. De har framgång i att rekrytera, inklusive barn, använder sig av lönnmördare och finansieras med pengar från knarkhandel och andra illegala aktiviteter. Enligt FN:s säkerhetsenhet finansieras de även av gruvnäringen, som också används för att tvätta pengar.  De kan fortsätta med sin kriminella verksamhet, enligt HCHR:s rapport, tack vare att de behållit de marker som tidigare paramilitärer har tvingat sina ägare att lämna, och som mest troligt kommer att vara mål för Lagen för offren och jordåterlämning. Av den anledning har våldet i de regionerna ökat, så som morden och hoten mot ledare i processer av jordåterlämning.

De senaste hotbreven adresserade till människorättsförsvarare, ledare för processer för jordåterlämning, ickestatliga och internationella organisationer inkom för en vecka sedan, en av dem var speciellt riktade mot kvinnor. De var undertecknade av statskommandona för Aguilas Negras och Rastrojos, två gamla och välkända paramilitära grupper.

Tyvärr, förutspår alla organ och organisationer ett ännu hårdare år för människorättsförsvarare 2012, i synnerhet för de som vill få tillbaka, och återvända till, sin jord.

Alva Azócar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Lämna en kommentar


*