colombia-blogg
FN:s råd för mänskliga rättigheter
FN granskar Colombias åtaganden för mänskliga rättigheter

Under våren var det Colombias tur att granskas i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom ramen för rådets allmänna ländergranskningar – Universal Periodic Review. Positiva resultat togs upp men ett flertal problem rörande mänskliga rättigheter belystes också. Sammantaget kan det bidra till en överblick över hur MR-läget ser ut just nu i Colombia.

UPR, Universal Periodic Review, är en process som innebär en översyn av människorättsituationen i alla FN:s medlemsstater. Under ledning av FN:s råd för mänskliga rättigheter hålls UPR-sessioner tre gånger per år, där 14 länder granskas per session. Under den första cykeln som slutade i oktober 2011, har de mänskliga rättigheterna granskats i samtliga av FN:s 193 medlemsstater. Under våren var andra cykeln igång och då var det alltså Colombias tur att granskas.

UPR-granskningen utförs av de andra länderna som är med i FN:s råd för mänskliga rättigheter genom en interaktiv diskussion. Staten i fråga (i detta fall Colombia) får presentera vilka åtgärder de har vidtagit för att förbättra de mänskliga rättigheterna i sitt land. De övriga länderna får sedan ställa frågor, kommentera, och lämna rekommendationer på vad som ska förbättras till den stat som granskas. Colombia representerades av vicepresidenten Angelino Garzón som presenterade Colombias UPR-rapport inför rådet.

Några positiva resultat som togs upp var bland annat fredsförhandlingarna i Havanna, den nationella utvecklingsplanen för 2012-2014 och lagen om stöd till konfliktens offer och återbördande av stulen jordbruksmark som den heter på svenska, ”Ley de victimas y restitución de tierras”. Det var emellertid flera brister som togs upp av länderna som granskade Colombia.

  • Människorättsförsvarare: De flesta länderna, däribland Sverige, var bekymrade över de fortsatta hot, attacker och mord på människorättsförsvarare som sker i Colombia. Särskilt utsatta var kvinnliga människorättsförsvarare.
  • Straffrihet: Den systematiska straffriheten i landet noterades av ett par länder, särskilt när det handlar om brott mot mänskliga rättigheter. Straffrihet uppstår när de skyldiga inte ställs inför rätta och illdåd inte utreds ordentligt.
  • Barns rättigheter: Angående barns rättigheter så låg vikten på den illegala rekryteringen av barn till väpnade grupper, då detta är förbjudet enligt barnkonventionen och det första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna.
  • Kvinnors rättigheter: Många länder uttryckte sin oro över det ökade våldet mot kvinnor i Colombia. Dessutom betonades straffriheten när det gäller våld mot kvinnor, dvs. när förövarna inte ställs till svars, och vikten av tillgång till rättvisa för offren.
  • Ursprungsbefolkningens rättigheter: När det gällde ursprungsbefolkningens rättigheter och afrocolombianer så påpekade flera länder den fortsatta diskrimineringen som  existerar i landet. De hoppades att Colombia skulle förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper och vidta åtgärder för att garantera och skydda deras rättigheter.
  • Försvinnanden och utomrättsliga avrättningar: Ett antal länder var bekymrade över att utomrättsliga avrättningar och försvinnanden fortfarande sker i Colombia samt bristen på framgång i dessa utredningar. Att avrättningen är utomrättslig innebär att den verkställts utan en rättslig prövning och dödsdom. Detta strider mot en rad grundläggande mänskliga rättigheter som slås fast i bl.a. FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Länderna som deltog i Colombias granskning lämnade ett antal rekommendationer för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Colombia. Colombia får sedan bestämma om de accepterar dessa rekommendationer eller inte. Av de 160 rekommendationerna de fick denna gång accepterade Colombia 126 stycken, vilket innebär att de tillbakavisade flera viktiga rekommendationer. Bland annat avfärdade de rekommendationer om att ratificera tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen som ger FN rätt att göra oanmälda besök i fängelser och häkten för att kontrollera att brott inte förekommer. De avfärdade även tilläggsprotokollet till barnkonventionen som gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram individuella klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève.  De rekommendationer som accepterades kan däremot användas av civilsamhället för att följa upp Colombias MR-åtaganden.

Sammanfattningsvis är UPR-granskningen en viktig process i FN som påminner medlemsstaterna om deras ansvar att fullt ut respektera och tillämpa alla mänskliga rättigheter. Sedan är det såklart upp till varje land att implementera de rekommendationer de fått. Huruvida Colombia kommer att implementera sina rekommendationer återstår alltså att se.

Luisa Karst, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Bild: geneva.usmission.gov

Lämna en kommentar


*