colombia-blogg
Gruvhotet – lika stort som hela Sverige

Halva Sverige yta. Så mycket mark har den colombianska staten just nu märkt som strategiska gruvområden (Áreas Estratégicas Minerias – AEM) för storskalig gruvutvinning till nationella och multinationella företag. Till detta kan man lägga redan existerande gruvor samt drygt 13 000 ansökningar om gruvkoncessioner, och vi är då uppe i arealer som täcker drygt hela Sverige yta (!), eller omkring 40 procent av Colombias.

Det fick jag veta i veckan, då jag tillsammans med flera lokala afro-colombianska organisationer och andra civilsamhällesorganisationer i Chocó samlats för att lyssa på en jurist från Tierra Digna (Värdig Mark), experter på landfrågor i Colombia. Juristen lade fram en skrämmande bild som få av oss hade förstått vidden av innan mötet – gruvnäringens expansiva frammarch. Och dess brutala följder.

I enkla termer, regeringen har benämnt gruvnäringen som ett av landets ekonomiska lokomotiv som ska föra ”utvecklingen” framåt. Två steg i det har tagits i år genom två resolutioner som delat upp landet i 515 gruvutvinningsblock. 28 av dessa ligger i Chocó. Och varför då en så luddig term som resolution, och inte en ny lag? Jo, får jag förklarat för mig, för att en lag måste gå genom flera granskande instanser innan den godkänns och det leder till uppmärksamhet. Men en resolution kan skapas enkelt och rätt osynligt.

Efter mötet sitter jag och bläddrar igenom dessa två dokument som jag laddat ner som pdf-filer från nätet. 25 sidor kort, juridikt termer och hänvisningar till lagtexter, och en magnitud som är omöjligt att förstå. Medan jag skummar igenom listan över de kommuner som ingår i utvinningsblockan slutar jag nästan andas; Bagadó, Lloró, Medio Atrato, Acandí, Unguía, Carmen de Atrato, Carmen del Darién… Listan bara fortsätter. Alla dessa platser har jag besökt; här har våra medfölja organisationer, afrocolombianer och ursprungsfolk, levt i hundratals år. Hotet från multinationella företag har länge legat i bakgrunden, men det har aldrig varit så påtagligt som nu.

Colombianska regeringen presenterade dessa resolutioner som framgång-historier på Rio+20-mötet i somras, FN:s konferens om hållbar utveckling. Regeringen klappar sig själv på axeln och menar bland annat den värnar om miljön för att man inte innefattat landets nationalparker i något av gruvutvinningsblocken. Juristen från Tierra Digna berättar sedan att endast geologiska och tekniska studier har gjorts för att hitta de mest mineralrika markerna i landet, medan man helt struntat i studier om miljöpåverkan (flera av gruvutvinningsblocken ligger Amazonas, jordens lunga) eller studier om sociala, ekonomiska och produktiva konsekvenser.

Det verkar nästan som att man valt att glömma bort att det faktiskt bor människor på den mark som staten nu vill sälja bort till multinationella gruvföretag till bästa möjliga pris.

Maria Erlingsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Lämna en kommentar


*