colombia-blogg
Jobb och vardag

Tanken med den här bloggen är att ge dig som läsare en inblick i vad vi jobbar med här i Colombia. Men jag vill börja med att säga att jag verkligen beundrar er som följer bloggen och läser våra texter regelbundet. Vi jobbar med en massa intressanta frågor och vi träffar hela tiden modiga människorättsförsvarare. Men oftast är ämnena vi tar upp här tunga och svåra: illegal gruvdrift i Chocó, släktingar till tvångsförsvunna colombianer som söker rättvisa, rättegångarna i Högsta domstolen gällande parapolitica (samarbetet mellan politiker och paramilitära grupper), fredsdialogerna som pågår mellan regeringen och Farcgerillan, kvinnliga människorättsförsvares kamp. Så tack för att du orkar läsa, samt för all den uppmuntran vi får.

Jag har snart varit i Bogota i ett år och under den tiden har vi lärt oss mycket om vad som pågår i Colombia, ibland mer än vissa colombianer. Häromdagen blev jag t.ex. förvånad över att en av mina vänner inte visste att det fanns ursprungsfolk i provinsen Chocó. Mina kollegor som jobbar där har däremot nästan dagligen kontakt med representanter från denna utsatta grupp som för en svår kamp för rätten till sina traditioner och sin jord.

Men det finns en annan sida av jobbet och av att bo här i Colombia under en längre tid. En sida som vi kanske inte förmedlat lika mycket via bloggen, men som också måste få finnas med om vi ska ge en sann bild av livet här. Colombianerna är livsnjutare, kanske är det därför olika undersökningar visar att de mot förmodan är bland de lyckligaste människorna på jorden. Så ibland, oftast för en kort stund, tar även de människorättsförsvarare vi jobbar med en paus från allvaret och det är också något vi vill skildra här.

Som när jag sitter i Högsta domstolen och försöker hålla mig för skratt för att den vi medföljer kommenterar att en viss korpulent advokat borde sluta dricka så mycket läsk. Eller att vi efter en lång förmiddag i domstolen där vi i flera timmar lyssnat på ett vittnesmål gärna går iväg till en billig bufférestaurang för att prata om allt möjligt och dricka stans bästa kaffe. På resor ut i regionerna vet vi redan att efter en lång dag med workshops om t.ex. påtvingade försvinnanden vill vissa av våra medföljda slappna av genom att gå i olika affärer, köpa med sig något hem, kanske ta en glass på Popsy. Så för oss är det bara att byta om till bekväma skor och ge oss ut på en tur genom affärsgatorna. Det här är nämligen också en del av livet för oss som fredsobservatörer och för våra medföljda organisationer.

Så ibland när du läser bloggen kommer du se att det slinker in en rad om en fantastiskt god arepa vi hittat på ett oväntat ställe. Eller hur vi efter en lång dag i en ny stad byter om och drar ut på stan för att kolla läget. Vi kommer att fortsätta skriva personliga texter så att vi på ett intressant sätt kan skildra Colombia, jobbet vi gör samt det intressanta liv vi lever. Tack för att du fortsätter läsa och glöm inte bort att du gärna får lämna en kommentar eller komma med tips på ämnen vi kan skriva om i framtiden.

David Echeveste, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Lämna en kommentar


*