colombia-blogg
Livsfarligt att försvara de mänskliga rättigheterna

Att försvara de mänskliga rättigheterna är förenat med livsfara. Begreppet människorättsförsvarare är kanske inte glasklart för alla, men egentligen är det ganska enkelt. En människorättsförsvarare är enligt FN en term som används för att beskriva en person som enskilt, eller tillsammans med andra, agerar för att främja eller skydda de mänskliga rättigheterna. En människorättsförsvarare söker alltså främja och skydda medborgerliga och politiska rättigheter, samt främja, skydda och förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Många människorättsförsvarare har själva fått sina mänskliga rättigheter kränkta.

Männisorättsförsvarare finns överallt i världen; i demokratier och diktaturer, i fred och konflikt. De kan arbeta inom en rad teman, exempelvis mot tortyr eller godtyckliga arresteringar, mot diskriminering eller tvångsförflyttningar, för tillgång till hälsovård och skolgång, för rätten till liv och rätten till mat och vatten, för kvinnors- och barns rättigheter, eller ursprungsbefolknings- eller flyktingars rättigheter. Vissa är människorättsförsvarare till yrket, exempelvis advokater som jobbar för människor vars rättigheter kränkts, medan andra gör det ideellt i sitt lokalsamhälle.

Men att arbeta för de mänskliga rättigheterna är som sagt på många platser förenat med stort mod, då hot, förföljelser, trakasserier och till och med mord inte är ovanligt. Det finns tyvärr alltför många runtom i världen som tjänar på att de mänskliga rättigheterna inte uppfylls.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter menar att statliga aktörer är de vanligaste förövarna av kränkningar mot människorättsförsvarare, trots att de också har det primära ansvaret för att säkerställa människorättsförsvarares skydd. Beroende på kontext finns också en rad icke-statliga aktörer som utgör ett hot mot människorättsförsvarare. I Colombia kan både gerilla, paramilitära grupper och företag nämnas som exempel.

Att vara människorättsförsvarare i Colombia är ett farligt jobb, framförallt när det gäller landrättsfrågor – ett tema som blivit än mer aktuellt med den nya Lagen för offer och jordåterlämning (Ley de víctimas och restitución de Tierras) från 2011.

Den 23 mars i år blev Manuel Ruíz Torrelosa, 55 år gammal, och hans son, Samir de Jesús Ruíz Gallo, 15 år gammal, bortförda i norra Chocó. Några dagar senare hittades deras döda kroppar. Misshandlade och skjutna, båda två. Manuel Ruíz var afro-ledare och var starkt engagerad i återlämningsprocessen av land i Curvaradó och Jiguamiandó. Land som fråntogs tusentals människor i slutet av 90-talet av paramilitärer, och som nu i en trög och tungrodd process ska återlämnas till dess rättmätiga ägare – lokalbefolkningen i området som har kollektiv äganderätt över marken i enlighet med lag 70. Före detta paramilitära ledare har vittnat i högsta domstolen om att de samarbetade med den colombianska militären i fördrivningen av befolkningen. Nationella och internationella företag som ockuperade området efter tvångs-förflyttningarna jämnade allt vid marken och började odla afrikansk palm. Även storskalig boskapsskötsel och massiv skogsavverkning har pågått på den jord som tillhör Manuel Ruíz Torrelosa och andra tvångsförflyttade.

De paramilitära grupperna ska officiellt vara avmobiliserade sedan många år tillbaka, en process som i sig varit starkt ifrågasatt och det är välkänt att dessa strukturer fortfarande finns var under liknande former. En av dessa grupper, de Svarta Örnarna (Águilas Negras), tros stå bakom morden på Manuel och hans son Samir de Jesús.

Att försvara de mänskliga rättigheterna kan vara ett livsfarligt arbete. ProtectionOnline har startat en blixtaktion (på engelska) efter morden på Manuel Ruíz Torrelosa och Samir de Jesús Ruíz Gallo. De kräver en fullständig och opartisk utredning och att de skyldiga ställs inför rätta, samt uppmanar myndigheterna att garantera säkerheten för de mördades familj och övriga medlemmar i samhällena i Curvaradó och Jiguamiandó.

Maria Erlingsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Comments (3)

  1. Hej Johannes, tack för att du uppmärksammade oss på den felande läken, jag skulle naturligtvis ha dubbelkollat att den funkande! Men nu ska det inte vara några problem att gå in på blixtaktionen 🙂

    Hälsningar, Maria SweFOR i Chocó

Lämna en kommentar


*