colombia-blogg
På medföljning genom djungellandskap och illegala gruvområden

Bild 1

– ”Vad står det?”

– ”3-0 till Colombia.”

Hela båten jublar. Vi är på väg från Quibdó till Bagadó i en flodbåt. Organisationen Cocomopoca ska ha styrelsemöte och vi är fyra svenskar från Kristna Fredsrörelsen (KrF) i båten. För tre av oss är det den första medföljningen vi gör och också den första resan i flodbåt genom djungeln.

Vi kom iväg senare än vad som var tänkt men det är fortfarande ljust när vi ger oss av från Quibdó och Colombia har gjort 1-0 mot Bolivia i VM-kvalet. Den långsmala båten är halvtom, tanken är att vi ska plocka upp folk på vägen. Det är som en buss fast på floden. Och det är otroligt vackert. Vi lämnar vår hemstad, Quibdó, och åker längs floden vars strandkanter är täckta av gröna lummiga lövverk. Här och där dyker det upp enstaka hus mitt i allt det gröna. En av styrelsemedlemmarna pekar ut lite olika växtslag för mig: – ”Där ser du bananträd…”

Båten far fram över floden, vi åker uppströms. Snart dyker en liten stad upp. Det är fantastiskt vackert att närma sig vattenvägen, att se staden bli allt större och till slut torna upp sig framför oss. Vi stannar till vid foten av en trappa och ett par styrelsemedlemmar kliver ombord. Sen fortsätter vi. Det är vid nästa stopp, i samhället Yuto, som organisationens ordförande stiger ner i båten och berättar att det står 3-0 till Colombia. Vid ett senare stopp får vi höra slutresultaten, 5-0 till Colombia.

Illegal gruvdrift langs Atratofloden.

Illegal gruvdrift langs Atratofloden.

Färden fortsätter. Vi började vår resa på Atratofloden och snart styr vi in på bifloden Andágueda. Längs floderna ser vi stora gula grävmaskiner och andra konstiga maskiner som är i gång och personer runt omkring som jobbar på och sliter. De gräver efter guld. Men det finns ett problem: det är Cocomopocas mark och de som arbetar med de stora maskinerna har inget tillstånd till det. Det är den illegala gruvdriften. Floden vi färdas på är brun. Det har blivit så med gruvdriften, berättar de för oss. För guldgruvdrift skapar mer avfall per vikt­enhet i utvinning än någon annan metall. Ofta använder man kvicksilver i processen. Och de flesta samhällen vi åker förbi är helt beroende av floden. Folk använder flodens vatten för att diska, tvätta sina kläder och tvätta sig själva. Man räknar med att det finns ca 800 grävmaskiner och 50 mudderverk i bruk varje dag i departementet Chocó som är 46 530 km². Många av guldutvinningsplatserna skyddas av illegala grupper som betalas av gruvägarna. Samhällena som drabbas har anmält den illegala gruvdriften både på lokal och nationell nivå men inget har hänt. Ingen hjälp har de fått från myndigheterna.

Ännu ett exempel på illegal gruvdrift

Ett  till exempel på illegal gruvdrift under båtresan.

Andra problem med gruvdriften handlar om äganderätt till mark. När Cocomopoca efter många års kämpande fick rätten till sin mark hade redan ett internationellt gruvföretag, AngloGold Ashanti, erhållit rätten att exploatera samma mark. Enligt lag måste det göras en omröstning i samhället innan gruvföretag kan få tillåtelse från staten att utvinna mineraler i marken men däremot är staten inte  skyldig att följa utfallet av omröstningen.

Solen börjar sänka sig och ett fantastiskt ljussken syns över himlen. Sedan börjar det skymma. Vi åker nu i mörkret och båten har inga lampor. Vi kan ana gränsen mellan floden och land, siluetterna av träden mot den nästan svarta himlen, och vi kan se personerna närmast oss i båten men inte mycket mer. När vi tittar upp mot träd och buskar kan vi se eldflugor blinka till, ibland bara en och ibland flera i närheten av varandra. När motorn går ner i varv för att vi åker över en grundare del av floden hör vi inte bara syrsorna utan också väsande och fräsande läten. Det liknar de ljud man tänker sig att ormar gör och det är de ljuden som övertygar en om att det faktiskt är djungel runt om oss.

Solnedgang over Andáguedafloden

När vi till slut når Bagadó, vårt mål med resan, får jag av min kollega Linnéa höra att resan inte varit lika magisk för de som satt längst bak. Där fanns nämligen toaletten i form av en hink som tömdes eftersom… I samhället Bagadó stannade vi sedan i tre dagar medan Cocomopoca genomförde sitt styrelsemöte.

Fredsobservatörer och medlemmar i COCOMOPOCA.

Fredsobservatörer och Cocomopoca i Bagadó.

Den 15 maj ska det vara en debatt i den colombianska kongressen om gruvdrift. Organisationen Cocomopoca som vi medföljer från kontoret i Quibdó är inbjudna för att berätta om sin situation inför kongressen. Vi får rapportera mer om det längre fram.

För den som är intresserad finns en rapport (på spanska och engelska) om gruvpolitikens konsekvenser i Colombia gjord av den brittiska opinionsbildningsgruppen ABColombia, och finns att ladda ner här:

http://www.abcolombia.org.uk/subpage.asp?subid=489&mainid=23

Maija Nilsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó.

Lämna en kommentar


*