colombia-blogg
Rätt till mat – en grundläggande rättighet som blir allt svårare att uppfylla

Jorden har alltid varit en trygg investering i Latinamerika, men nu köps och säljs jord som aldrig förr. I många fall tas den helt enkelt genom att skrämma i väg de småbönder som bor på fruktbar jord, när de inte velat sälja till många gånger underpriser. Fast det är i och för sig inget nytt.

Samtidigt krävs mer och mer av jorden, man odlar inte längre bara mat. Stora arealer går åt att producera biobränslen. EU-målet är till exempel att tio procent av allt bränsle ska 2010 komma från förnybara källor. Palmolja har blivit världens mest efterfrågade vegetabilisk olja, den används även i hygienprodukter och dessutom i hälften av all den färdiglagade maten som säljs. Palmodlingar kommer att fördubblas på 40 år och beräknas komma att ta upp 24 miljoner hektar, eller mer än halva Sverige, enligt den nykomna rapporten från den brittiska organisationen Oxfam: Jord och makt.

Den typen av produktion höjer trycket på jordbruket och konkurrerar med matproduktionen som dessutom hela tiden behöver öka. Nu är vi 7 000 miljoner personer på jorden, om 40 år förväntas vi bli 2 000 miljoner fler. Samtidigt blir den odlingsbara jorden allt mindre och av sämre kvalitet eftersom vi, de intelligenta mänskliga varelser vi är, inte har varit vettiga nog att behandla den väl, så jordbruket blir alltmer oförutsägbar på grund av de stora klimatförändringarna.

Mindre och sämre jord + brist på vatten = hunger

Oxfams rapport pekar på att jorden har blivit en bristvara, framför allt för småbrukare. Vattnet är lika nödvändigt för jordbruket men på många platser i världen är bristen på vatten redan ännu större än bristen på jord. År 2000 bodde 500 miljoner människor på platser som inte hade tillräckligt stor tillgång på vatten. Tio år senare bor nästan 3 000 miljoner människor, det vill säga sex gånger mer och lite mindre än hälften av världens befolkning, på platser där tillgång till vatten ligger under behoven. Det slutar inte där, studien beräknar att vattenbehovet kommer att öka med 30 procent till 2030.

Vatten- och jordbristen har lett till att de så kallade rika länderna köper eller hyr stora arealer jord i andra länder. På det sättet hoppas de kunna säkra sina medborgares mat och även garantera dem miljövänligt bränsle. Jorden är en säker investering. En stor del av den jord som köps in i dessa länder är i spekulativt syfte. Världsbanken har i år gjort en studie som visar att 80 procent av de 56 miljoner hektar som köpts in av världens stora företag eller rika länders regeringar ligger i träda. Jord som skulle kunna odlas av ländernas bönder för egen konsumtion och för att säkra det egna landets matsuveränitet.

Colombia – paradiset för utländska investerare

FN:s livsmedels och jordbruksorgan har också genomfört en studie kring jordägande. Den är gjord i 17 länder i Latinamerika och Karibien och visar att koncentrationen och ”hamstringen” av jord i Latinamerika, där utländska regeringar är inblandade, drabbar hela regionen. Brasilien och Argentina drabbas värst för närvarande, men intresset ligger på hela Latinamerika.

Colombia hör till de mest intressanta länderna för utländska investerare för att här finns det gott om vatten och gott om frodig jord. Men det som gör Colombia till ett ännu intressantare land för utländska investeringar är att landet, vid sidan av Peru, har regionens mest bristfälliga regelsystem vad gäller utlänningarnas inköp eller försäljning av jord. Det finns inga restriktioner eller reglering för dem. Colombia räknas dessutom i Oxfams studie till ett av världens mest sårbara länder på grund av att man har en av de mest orättvisa jordfördelningarna. En uppgift som man kan ha i minnet när man tittar närmare på den väpnade konflikten som pågår just här.

Alva Azócar, fredsobservatör i Bogotá                                                                              Foto: José Gabriel Cubur

_________________

Tierra y Poder, Oxfams rapport Jord och Makt (på spanska)

Comments (1)

Lämna en kommentar


*