colombia-blogg
Intervju med Jorge Cárdenas, ansvarig i frågor rörande territorium i Asociación Orewa

För en tid sedan fick vi möjlighet att sätta hos och prata med Jorge Cárdenas, ansvarig i frågor rörande territorium hos våra medföljda, urfolksorganisationen Asociación Orewa i Chocó, om hur han ser på vår medföljning, framför allt när det rör fall som handlar om återbördande av mark.

I abril 2016 fick ett urfolkssamhälle tillhörande Kristna Fredsrörelsens medföljda Asociación Orewa i kommunen Ungía i norra Chocó en dom till sin fördel i fråga om återbördande om mark. Domen återbördar 3 157 hektar mark till 133 familjer ur urfolksgrupen Embera, i samhället Dóbida Dogibi och säkerställer deras markrättigheter. Det här faller är ett av få fall i Colombia där urfolk fått sin mark återbördad och är en stor vinst för Asociación Orewa. Jorge Cárdenas, som är ansvarig in frågor rörande territorium inom Asociación Orewa, säger att processen har varit svårt, mycket på grund av närvaron av väpnande aktörer i området, aktörer som har motsatta intressen. Ibland finns det en rädsla för att jobba med dessa processer och den internationella medföljningen är viktig.

Med medföljning så känner jag mig mindre utsatt när jag rör mig i territoriet, för jag vet att det är mindre riskfyllt för att då har vi säkerhetsprotokoll och det hjälper mig att känna mig lugnare. Som exempel, utan medföljning går man omkring utan att tänka sig för, men med medföljning är allt mer kontrollerat och tack vare det känner jag mig mer lugn”, säger Jorge.

Kristna Fredsrörelsen skrev 2012 ett orosbrev tillsammans med organisationen Advokater utan Gränser från Kanada för att synliggöra statens brist på skydd till samhällena i området. Dessutom har Kristna Fredsrörelsen medföljt Asocación Orewa i den här processen under flera år, både genom fysiskt medföljning i territorium och påverkansabete på möten och aktiviteter med den statliga myndigheten Unidad de Restitución de Tierras (ung. övers.: Enheten för återbördande av mark).

Jorge Cárdenas. Foto: Kristna fredsrörelsen

Jorge Cárdenas. Foto: Kristna fredsrörelsen

”Med Kristna Fredsrörelsens närvaro i Unguía och Arquía känner vi oss garanterade att makthavarna kommer till området. Och de boende i samhällena känner sig lugnar tack vare den internationella närvaron. I fall som rör återbördande av mark är Kristna Fredsrörelsens medföljning mycket relevant, eftersom det finns väpnade grupper som är emot detta. Vi ser Kristna Fredsrörelsen som en sorts garant för urfolken”, säger Jorge.

Efter domen skrev  Unidad de Restitución de Tierras i sin rapport att medföljningen från Kristna Fredsrörelsen hade varit viktig eftersom området har så lite internationell närvaro.

Ännu har inte den sista minan exploderat i Chocós djungel

Situationen i kommunen Riosucio i Chocó är kritisk. Här är kriget fortfarande ständigt närvarande och strider mellan ilegala väpnade grupper sker regelbundet. Krigets konsekvenser tar hårt på befolkningen,  mycket på grund av att väpnade grupper har lagt ut minor.

Dessa minor omringar samhällen och gör att invånarna inte kan ta sig till de platser där de odlar och har således inte har tillgång till mat. Flera samhällen har redan tvångsförflyttats, men ett antal gör motstånd och stannar i sitt samhälle trots att de har starka begränsningar i sin rörelsefrihet. Kristna fredsrörelsen, tillsammans med flera andra organisationer, besökte två av dessa samhällen där urfolk av etniciteten Embera Dobida och Wounaan lever. Samhällena Quiparado y Juinduur ligger långt upp på floden Quiparado och vår resa för att nå samhället djupt in i djungeln tog en och en halv dag. På vägen såg vi apor, sengångare, ugglor, sköldpaddor och diverse fåglar i den vackra djungeln. Det är en paradoxal känsla att resa i denna vackra natur och samtidigt veta hur otroligt påverkat området är av Colombias väpnade konflikt.

Kristna fredsrörelsen i Riosucio. Bild: Åsa Svensson

Kristna fredsrörelsen i Riosucio. Bild: Åsa Svensson

När vi väl är på plats i samhället berättar invånarna om konsekvenserna av den rådande situationen. Utan tillgång till mat blir befolkningen sjuk och eftersom de inte kan röra sig utanför samhället kan de heller inte åka till det närmaste sjukhuset. Samhället är utan skydd och känner sig övergivna av den colombianska staten. Under mötet hör vi hur militären desarmerar några minor och det starka ljudet visar att minorna var väldigt nära samhället. Rädslan i ögonen på invånarna säger allt. De lever med konflikten så nära inpå det vardaliga livet att allt genomsyras av konflikten.

Det faktum att minorna minskar rörelsefriheten har därtill försvårande konsekvenser för kvinnorna i helt annan bemärkelse. Kvinnorna berättar att eftersom de spenderar mer tid i hemmet tillsammans med sina män ökar våldet mot kvinnorna drastiskt. Anledningarna som kvinnorna ger är att eftersom det inte finns försörjningsmöjligheter skapas frustration som tas ut på dem. Även på härbärget i kommunhuvudstaden Riosucio känner de tvångsförflyttade kvinnorna sig utsatta och berättar om förekomsten av sexuellt våld.

Det vi ser i Riosucio är ett av många exempel på att den väpnade konflikten i Colombia långt ifrån är över. Ännu har inte ljudet av den sista minan som exploderar i den chocoanska djungeln hörts, men över hela provinsen kämpar människorättsförsvarare för att så ska bli fallet. Våra medföljda i urfolksorganisationen Asorewa säger att de känner sig trygga när Kristna fredsrörelsen medföljer dem i dessa konfliktdrabbade områden och att de kommer att fortsätta kämpa för sitt folks mänskliga rättigheter, vilket innefattar just ett liv fritt från de vi stötte på i Riosucio; minor, hinder i rörelsefriheten och sexuellt våld, med mera.

Läs den rapport som skrevs av Kristna Fredsrörelsen och övriga organisationer efter resan här (engelska).

Text: Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör i Chocó

Svenska ambassaden i Colombia på besök i Chocó

Ursprungligen publicerad den 24 februari 2017

I förra veckan var representanter för Svenska ambassaden i Colombia på besök i Chocó. Besöket anordnades tillsammans med Kristna Fredsrörelsen och Diakonia; en svensk biståndsorganisation som arbetar i flera länder runt om i världen, bland annat Colombia.

Under besöket fick ambassaden tillfälle att träffa samtliga tre organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Chocó: Cocomacia och Cocomopoca, som arbetar för afrocolombianers rättigheter och Asorewa, som arbetar för urfolkens mark- och mänskliga rättigheter (länk till presentation av organisationerna). Under mötena tog organisationerna bland annat upp problem som de har med illegal gruvnäring och närvaro av väpnade grupper i sina territorium, men också framgångsrika projekt inom jordbruk och arbete de ungdomsgrupper. Dessutom gavs möjlighet till möte med bland andra delstatsregeringen och andra nationella och internationella organisationer.

Svenska ambassaden på möte med Kristna Fredsrörelsens medföljda Asorewa, en urfolksorganisation i Chocó. Från vänster: Annika Otterstedt (Ambassadråd), Claudia Domicó (Asorewas kvinnogrupp), Wilson Velazquez (styrelsemedlem i Asorew), Carlos Ramirez (styrelsemedlem i Asorewa), María Guerra (koordinatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Åsa Svensson (fredsobservatör i Chocó) och Helfer Casama (ordförande i Asorewa)

Det var ambassadrådet Annika Otterstedt, chef för utvecklingsamarbetet med Colombia, förste ambassadsekreterare med ansvar för fred och säkerhet Sofia Dohmen och programhandläggare María José Daza som tog det lilla flyget från Bogotá till Quibdó och under fyra dagar fick möjlighet att närmare lära känna regionen och dess hårt kämpande människorättsförsvarare, tillsammans med personal från Diakonia och Kristna Fredsrörelsens fältpersonal i Quibdó.

Svenska ambassaden i Colombia är djupt engagerade i fredsprocessen i landet, inte minst genom att Sverige har en särskild roll att stödja implementeringen av fredsavtalet mellan FARC-EP gerillan och den colombianska regeringen i frågor som rör kvinnors rättigheter, uppklarande av tvångsförsvinnanden  samt skydd av människorättsförsvarare.

Svenska ambassadens representanter tillsammans med människorättsförsvararen Leyner Palacios. Från vänster: María José Daza (projekthandläggare, Svenska ambassaden), Leyner Palacios (medlem i Cocomacia och kommittén för offren för massakern i Bojayás rättigheter), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Annika Otterstedt (ambassadråd).

Svenska ambassadens representanter tillsammans med människorättsförsvararen Leyner Palacios. Från vänster: María José Daza (projekthandläggare, Svenska ambassaden), Leyner Palacios (medlem i Cocomacia och kommittén för offren för massakern i Bojayás rättigheter), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Annika Otterstedt (ambassadråd).

Kristna Fredsrörelsen har under sina tolv år i Colombia haft ett nära och gott samarbete med den ambassaden, ett samarbete som vi är måna om nu när Colombia går in i ett post-konflikt skede efter fredsavtalet med FARC-EP gerillan och nystartade förhandlingar med ELN gerillan. Under besöket hade Kristna Fredsrörelsens personal möjlighet att samtala med ambassadens representanter, dela med sig av sina upplevelser och kunskaper om Chocó, samt att tillsammans titta på hur vi bäst arbetar för att stärka och skydda människorättsförsvares arbete. Att förste ambassadsekreteraren och undertecknad fredsobservatör dessutom pratar samma vackra dialekt av det svenska språket gör bara samarbetet ännu trevligare.

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör i Chocó

 

Den första kongressen av, med och för kvinnor från urfolken i Chocó!

Nu till helgen, 30:de mars till 2:a april 2016 i Quibdó, är det dags för ”Congreso departamental de mujeres indígenas del Chocó”. Det är den första kongressen i sitt slag i regionen och organisatörerna förväntar sig minst sjuhundra deltagare.

Det kommer bli historiskt! Det här är den första typen av träff för enbart urfolkskvinnor, ni kommer kunna läsa om den i historieböckerna”  berättar en stolt Claudia Domico från AsOrewas kvinnoutskott.

I Chocó finns fem olika urfolksgrupper och alla dessa kommer att finnas representerade på plats. Borgmästare från nästan hela Chocó, nationella organisationer så som den nationella organisationen för colombias urfolk (ONIC) och FN är inbjudna. Vi från Kristna fredrörelsen kommer också att finnas på plats för att medfölja AsOrewa (La Asociación de Cabildos Indígenas Embera, Wounaan, Katío, Chamí y Tule del Departamento del Chocó) och vi anser att den är ett viktigt steg för att stärka och skapa mer inkludering av kvinnor .

Vi har alltid blivit osynliggjorda och aldrig inkluderats, men nu genom den här kongressen kommer vi göra anspråk på och återta vår rättighet att vara deltagare inte åskådare, menar Claudia Domico.

Chocòs urfolksorganisationer kallar till kvinnokongress.

Det handlar om att stärka kvinnor men också att förbättra banden mellan organisationer och kvinnor från olika urfolksgrupper.  Men även om att öka kvinnors deltagande i alla beslutsfattande processer i samhället. Tanken är att det under kongressen skall skapas ett styrdokument som skall kunna användas som påtryckningmedel att stödja sig på när kvinnorna kräver sina rättigheter.

Det ska vara ett levande dokument, inte bara nedskrivna ord, utan något som aktivt används, förklarar Claudia.

Dokument som skall skapas är något som hon hoppas skall användas i påverkansarbete i hela Chocó, och förhoppningsvis även nationellt i hela Colombia. Den internationella närvaron genom Kristna Fredsrörelsen är viktig menar Claudia, för att skapa än mer legitimitet åt själva kongressen.

Claudia förklarar också att det handlar om att synliggöra kvinnor och de speciella svårigheter som kvinnor ställs inför.

Det finns en stark machokultur i vårt samhälle. Män förstår inte vilka problem som vi kvinnor ställs inför och det är viktigt med en plats där vi kan utbyta erfarenheter, säger Claudia Domico.

 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Quibdó, Colombia

Året 2015 i Colombia

Under 2015 var det lokala och regionala val i Colombia, en tid för turbulens och politiska kampanjer. Samtidigt fortsatte fredsförhandlingarna mellan den Colombianska regeringen och Farc-gerillan med flera framsteg, bland annat en överrenskommelse för övergångsrättvisa och offrens upprättelse. Här vill vi dela med oss av några av 2015 viktigaste händelser för Kristna Fredsrörelsen i Colombia och våra medföljda organisationer.

Después de los bombardeos se encontraron restos de los artefactos explosivos en la comunidad de Piedra Honda.Tack vare fredsförhandlingarna har stridigheterna mellan Farc-guerrillan och regeringen trappats ner under året, men samtidigt har operationerna mot den andra gerillan ELN intensifierats. I Chocó har detta varit påtagligt då flera etnisk-territoriella organisationer har lidit av bombningar nära deras samhällen. I mars och april drabbades Piedra Honda, som hör till organisationen Cocomopoca, och i november genomfördes bombningar nära flera samhällen vid floden Capá, i territorium som hör till urfolksorganisationen AsOrewa. I Piedra Honda skedde bombningarna så nära att flertalet hus skaddes av splitter. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättade en av dem som bor i samhället för Krf:s fredsobservatörer som var på plats kort efter anfallen för att stötta organisationen och  och samhället.

150417.Hijxs.Bogota.ShairaLiksom flera andra av organisationen Hijos e Hijas medlemmar kämpar Shaira Rivera för att mordet på hennes pappa, som skedde för sju år sedan, ska klaras upp. Efter att flera av organisationens medlemmar förföljts på gatorna i Bogotá under 2015 har KrF intensifierat sin medföljning och fredsobservatörerna har funnits på plats vid medlemmarnas sida såväl i samband med officiella aktiviteter som i deras privatliv. För ett ökat skydd har också en rad politiska åtgärder vidtagits gentemot polismyndigheten och civila statliga institutioner för att uppmärksamma dem om deras ansvar gällande säkerheten för Hijos e Hijas medlemmar.

 

Bellavista kyrka

I Chocó pågår flera processer gällande kollektiv upprättelse för invånare i samhällen som drabbats av den väpnade konflikten. En av kommunerna som under året arbetat sig framåt i processen är Bojayá där samhället Bellavista drabbades av en massaker 2004 under en sammandrabbning mellan Farc och paramilitärer. 79 personer dog och flera hundra skadades. Under året har Krf varit med på flera träffar i Bellavista för att följa upp processen som ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna är ansvarig för att genomföra. ”Jag anmälde min bror och min son försvunna när det hände men har aldrig fått reda på vad som hänt. Ingen har gett dem återupprättelse och det har nu gått tretton år” sa en av ledarna från Bojayá under den andra sammankomsten i Bellavista under 2015.

El 9 de abril 2015 miles de personas de la sociedad civil participaron en la marcha por la paz.Den 9 de april, som sedan 2012 är Colombias officiella minnesdag för konfliktens offer, gick tusentals colombianer ut på gatorna för att demonstrera för freden. I Bogotá demonstrerade Nancy Fiallo som representant för organisationen Kvinnor för Fred som arbetar för kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen mellan regeringen och Farc-gerillan. Fiallo kritiserar dem som redan pratar om en postkonflikt i Colombia och understryker att ”det leder till att viktiga frågor, som att synliggöra kvinnorna på fredsförhandlingarnas dagordning, utelämnas”.

 SweFOR aprecia el reconocimiento internacional y nacional por el trabajo legítimo de COCOMACIA.

Den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia har i mer än trettio år arbetat för territoriellt, socialt och kulturellt självbestämmande och har sedan 2008 medföljts av Krf.  I september tilldelades de av den svenska organisationen Diakonia det pris som årligen går till försvarare av de mänskliga rättigheterna i Colombia. Organisationen valdes ut för sitt långvariga arbete till försvar för de mänskliga rättigheterna. ”Det här priset motiverar oss i vår önskan att fortsätta arbeta för att styra vårt territorium, till livets och de mänskliga rättigheternas försvar” utryckte styrelsen efter utmärkelsen offentliggjordes.

Comision de generoCocomacias genuskommission består av åtta kvinnor från olika samhällen inom territoriet, som sedan 2003 arbetar med att förbättra kvinnornas situation och höja deras röst. Under året var de ute i samhällen för att prata om en möjlig postkonflikt-situation och vikten av kvinnornas deltagande i politiken och samhället. ”Vill vi förändra krävs att vi byter bilden av kvinnan som en sak, mot bilden av en person, en rättighetsbärare, och en partner att dela vårt liv med” berättade Julia Susana Mena, en av kvinnorna i kommissionen.

Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.

CocomopocaOrganisationen Cocomopocas medlemmar bor mestadels i små samhällen ute på den Chocoanska landsbygden. Dessa platser är sedan länge präglade av konflikten och lider av en bristande statlig närvaro. För att höra vad som händer i territoriet har Cocomopoca under året genomfört flera resor, inklusive en så kallad ”Minga” där de åker ut till alla sina samhällen. Mingan, och flera andra resor där de genomfört worskhops har medföljts av Krf, såsom på bilden ovan där Stuard Mena Buenaños och Martín Fabio Mosquera, två av Cocomopocas styrelsemedlemmar berättar för en av Krf:s fredsobservatörer om situationen i Villa Claret, i kommunen Lloró.

151106PalacioJusticiaMoviceDen 6 november fylldes Simon Bolivar-torget i Bogotá av människor som fick återuppleva den traumatiska händelsen då militärens stridsvagnar kör in i justitiepalatset som gerillagruppen M-19 ockuperat och tagit närmare 350 personer som gisslan. Under operationen dödades 98 personer, elva av dem högsta domstolens domare, medan elva personer som sågs lämna palatset vid liv, eskorterade av militären, försvann spårlöst. I år, då tre av de elva återfanns i massgravar, erkände staten sitt ansvar för händelserna, men åtta personer saknas fortfarande. Movice, en av Colombias största rörelser som förenar offer för brott som begåtts av staten, och som under hösten lämnat in en förfrågan om medföljning till KrF, deltog i aktiviterna.

151115 Rios Vivos.Antioquia.expedicion sentipensante3Rörelsen Ríos Vivos i regionen Antioquia i nordvästra Colombia samlar grupper av människor som anser sig drabbade av bygget av landets största vattenkraftverk Hidroituango. Ríos Vívos fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter man anser sker i samband med projektet och föreslår alternativa utvecklingsprojekt, något som uppmärksammats i en rapport från SwedWatch. Efter en förfrågan från Ríos Vivos har KrF under 2015 utvärderat möjligheten att medfölja rörelsen och förutom provmedföljningar har de hot som riktats mot några av röreslens medlemmar lyfts under möten med polis och militär i regionhuvudstaden Medellín.

Fredsobservatörerna för Kristna Fredsrörelsen i Colombia