colombia-blogg
Falta de implementación del primer fallo de restitución de tierras a pueblos étnicos

El día 23 de septiembre de 2014 fue un día histórico a nivel mundial por la emisión del primer fallo que ordena la restitución de derechos territoriales a pueblos étnicos. En la ceremonia de entrega del fallo el entonces presidente de la Asociación Orewa y líder del resguardo Tahamí, Otoniel Queragama, dijo que la restitución de tierras va más allá de la entrega del predio. “Solo nos alegraremos en el momento en que en el resguardo haya un goce efectivo de los derechos restituidos.” Ya ha pasado un año y las autoridades competentes han constatado que falta la implementación de muchas de las órdenes emitidas.

Con la Sentencia 007 emitida por el Tribunal Superior de Antioquia, más de 50.000 hectáreas fueron restituidas al resguardo Tahamí del Andágueda, Chocó, y a sus más de 7.000 habitantes de la etnia Embera Katío. La sentencia no tiene precedentes ni en el país ni en el mundo. Por esta razón el fallo ha despertado un interés en países lejanos como Finlandia y Suecia donde habitan los sami, un pueblo indígena de Europa que está en un proceso de justicia transicional.

Otoniel Queragama, líder de AsOrewa, con dos observadoras internacionales de SweFOR.

Otoniel Queragama, líder de AsOrewa, con dos observadoras internacionales de SweFOR.

Ya en la ceremonia de la entrega del fallo al pueblo y a las autoridades indígenas de la Asociación Orewa, a la que está asociado el resguardo Tahamí, se pudo percibir la significancia de esta sentencia. La embajadora de Suecia, Marie Andersson de Frutos, el gobernador encargado del departamento del Chocó, Eccehomo Moreno Cuesta, el Defensor regional del pueblo del departamento del  Chocó, Luis Enrique Abadía y el director nacional de la Unidad de Restitución de Tierras, Ricardo Sabogal estaban presentes y resaltaron la importancia del fallo ante el pueblo indígena y se comprometieron con el cumplimiento y seguimiento de este. SweFOR estuvo presente acompañando a AsOrewa. Sabogal terminó diciendo que si no se cumple el primer fallo “¿cómo cumplimos los que vienen?”

En julio de este año los magistrados responsables de la sentencia realizaron una audiencia posterior al fallo para que las instituciones responsables del cumplimiento de las órdenes emitidas presentaran los resultados alcanzados por ellas. Los jueces no aceptaron las explicaciones de las instituciones que adujeron falta de recursos, coordinación y/o problemas para coordinar con las autoridades indígenas para no cumplir con lo debido. Los magistrados dieron nuevos plazos a las instituciones recordándoles que el no cumplimiento de las órdenes podría resultar en judicialización por fraude judicial. Una funcionaria del Estado, directora de la Unidad de Restitución de Tierras del Chocó, Adith Bonilla Martínez resaltó la responsabilidad de los entes estatales y opinó que

el reto más grande es la voluntad. La política pública es clave para que la reparación fluya y las herramientas ya están en la ley.

SweFOR observó la audiencia de seguimiento del fallo de restitución de tierras para el resguardo Tahamí.

SweFOR observa la audiencia de seguimiento del fallo de restitución de tierras para el resguardo Tahamí.

El fallo establece entre otros dictámenes,  que el Ministerio de Defensa es responsable de garantizar la protección del territorio y a sus integrantes y aplicar las directivas permanentes de derechos humanos 016/06 para la fuerza pública, en diálogo con los integrantes del resguardo. En la audiencia se constató que falta la implementación de estas acciones.

 

Embera-katio diskuterar skydd och säkerhet

Kristna Fredsrörelsens arbete i Colombia omfattar flera olika dimensioner. Förutom fysisk medföljning, påverkans- och informationsarbete har Miguel Fernández, koordinatör för skydds- och säkerhetsfrågor, ett speciellt uppdrag; utifrån varje medföljd organisations specifika behov arbetar han tillsammans med dem i säkerhetsfrågor och -analys. Under sommaren har Miguel Fernández med stöd av fredsobservatörerna arbetat kring dessa frågor med de traditionella ordningsvakterna inom urfolksorganisationen Asorewa. Bildserien gjordes under två olika tillfällen i samhället Santa Cecilia i regionen Risaralda.

Samhället Santa Cecilia ligger längs landsvägen mellan städerna Quibdó och Pereira och används ofta som mötesplats av befolkningen i regionen.

Samhället Santa Cecilia ligger längs landsvägen mellan städerna Quibdó och Pereira och används ofta som mötesplats av befolkningen i regionen.

Ordningsvakterna har morgonsamling. Beroende på i vilken del av det stora reservatet Tahamí de bor har de gått upp till två dagar för att komma fram till Santa Cecilia.

Ordningsvakterna har morgonsamling. Beroende på i vilken del av det stora reservatet Tahamí de bor har de gått upp till två dagar för att komma fram till Santa Cecilia.

Libardo Sintua Campo och Armando Aria är uppmärksamma när Miguel Fernández inleder aktiviteterna.

Libardo Sintua Campo och Armando Aria är uppmärksamma när Miguel Fernández inleder aktiviteterna.

De traditionella ordningsvakterna Albaro Tequia, Omar Campo Murry, Yajaira Murry, Alirio Murry och Zacaria Campo är embera-katio, en av många urfolksgrupper i Colombia.

De traditionella ordningsvakterna Albaro Tequia, Omar Campo Murry, Yajaira Murry, Alirio Murry och Zacaria Campo är embera-katio, en av många urfolksgrupper i Colombia.

Samarbetsövningen ”knuten” arbetar deltagarna med att lösa problem tillsammans.

Samarbetsövningen ”knuten” arbetar deltagarna med att lösa problem tillsammans.

En återkommande övning är att i bild uttrycka sin identitet. Libardo Sintua Campo, Armando Aria och Adriano Sintua Campo arbetar tillsammans.

En återkommande övning är att i bild uttrycka sin identitet. Libardo Sintua Campo, Armando Aria och Adriano Sintua Campo arbetar tillsammans.

Ordningsvakterna i reservatet Tahami organiserade sig för två år sedan.

Yajaira Murry önskar att de kvinnliga ordningsvakterna blir fler i framtiden.

Yajaira Murry önskar att de kvinnliga ordningsvakterna blir fler i framtiden.

Roberto Estevez är ledare för ordningsvakterna.

Roberto Estevez är ledare för ordningsvakterna.

Embera-katiofolkets traditionella smycken säljs på torget i Santa Cecilia.

Embera-katiofolkets traditionella smycken säljs på torget i Santa Cecilia.

Yajaira Murry ville ta porträtt med sina bröder Alirio o Juan Camilo. De är alla ordningsvakter.

Yajaira Murry ville ta porträtt med sina bröder Alirio o Juan Camilo. De är alla ordningsvakter.

Linnéa Lagergren och Viena Rainio, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Massiva tvångsförflyttningar i Chocó under första halvan av 2014
Fredsobservatör Maija Nilsson unde en medföljning med Claudio Mela från organisationen Cocomacia

Fredsobservatör Maija Nilsson unde en medföljning med Claudio Mena från organisationen Cocomacia

Sedan början av året har Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Chocó bevittnat hot, tvångsförflyttningar och begränsningar i rörelsefriheten i olika delar av regionen. Våra medföljda organisationer Asorewa och Cocomacia är oroliga över händelserna som berör befolkningen på deras kollektiva territorier.

För drygt tre veckor sedan söndagen den 11 maj började massiva tvångsförflyttningar av urfolk i kommunen Alto Baudó.  FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingorgan samt FN:s kontor för humanitärt bistånd bekräftar tvångsförflyttningarna i sitt gemensamma pressmeddelande. Enligt den Internationella Rödakorskommitténs chef i Chocó, Abraham Doblado, handlar det om ungefär 1400 tvångsförflyttade hörande till urfolksgruppen embera.

Karta Chocó nya

Invånarna i flera embera-samhällen var tvungna att fly sina hembyar på grund av stridigheter mellan gerillagruppen ELN och den illegala väpnade gruppen Autodefensas Gaitanistas, en grupp som återupptagit vapen efter avmobilisering av den colombianska paramilitären Autodefensas Unidas de Colombia. I efterdyningarna av den paramilitära avmobiliseringen har ett flertal illegala väpnade grupper uppkommit i landet.

Colombia toppar listan över länder med mest internflyktingar i världen. Uppskattningsvis handlar det om 4.9 till 5.5 miljoner colombianer. De senaste tvångsförflyttningarna fördystrar statistiken för Chocó som redan är ett av de mest drabbade områdena i landet. Över 50 procent av chocoanerna är på flykt i sitt eget land enligt myndigheten för återupprättande av konfliktens offer (UARIV). De massiva tvångsförflyttningarna i Alto Baudó är inte de enda i regionen under första halvan av 2014.

I början av året var cirka 300 personer i flodområdet Bebará och Bebaramá tvungna att överge sina samhällen och söka skydd i närliggande områden enligt den etnoterritoriella organisationen Asorewa. FN har inte bekräftat tvångsförflyttningarna men understryker att nästan 4000 personer i området drabbas av begränsningar i sin rörelsefrihet. Både FN:s och den etnoterritoriella organisationen Cocomacias farhåga är att massiva tvångsförflyttningar kommer att ske i regionen. ”Alla människor boende i området riskerar att tvångsförflyttas”, säger Claudio Mena från Cocomacias styrelse. Begränsningarna i rörelsefriheten hindrar befolkningen i området att komma åt sina odlingar och utföra sitt arbete.

Enligt vittnesrapporter började händelseförloppet i slutet av januari då befolkningen hörde explosioner följda av militära överflygningar i området.

Fredsobservatörerna Maija Nilsson och Matts Olsson besökte området tillsammans med Cocomacia några veckor efter explosionerna. Oron bland befolkningen var påtaglig, det rådde stor ovisshet kring explosionerna och överflygningarna, säger fredsobservatörerna. I ett möte med Kristna Fredsrörelsen nekar brigadgeneral Juan Felipe Yepes Lara att militären skulle ligga bakom överflygningarna i området.

Förutom oron över situationen kring floderna Bebará och Bebaramá är Asorewa också bekymrad över situationen längs landsvägen Quibdó-Medellin. Urfolk som bor i området är bekymrade över ökad närvaro av illegala väpnade gruppen. Förutom den allmänna oron bland befolkningen har flera urfolksledare blivit hotade till döds i samhället El 18 enligt en kommuniké utgiven av lokalrådet.

Asorewas styrelsemedlen Rumaldo Dovisabe bekräftar att situationen i regionen längs landsvägen är oroväckande. “Våldsnivån har länge varit hög”.

 

Viena Rainio, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó