colombia-blogg
Året 2014 i Colombia: fredsförhandlingar och hot

DSC_6328

År 2014 var dubbelt valår i Colombia med både kongress- och presidentval. Fredsförhandlingarna mellan staten och Farc-gerillan blev det centrala temat under presidentvalskampanjen. KrF:s medföljda Francisco Mosquera sa att ”valet handlar i princip om två olika hållningar: den ena för fortsatt väpnad konflikt och den andra för att förhandla fram ett fredsavtal”. Juan Manuel Santos blev omvald som president i juni.

DSCF6710

Människorättsförsvararen Nancy Fiallo (andra från vänster) är aktiv i nätverket Kvinnor för fred (Mujeres Por la Paz). Tillsammans med andra colombianska kvinnoorganisationer lämnade de sina förslag på hur kvinnor ska inkluderas i fredsprocessen till FN:s chef i Colombia Fabrizio Hochschild, Kubas ambassadör Jorge Iván Mora Godoy och Norges ambassadör Lars Vaagen.

WP_20150118_002

Året 2014 fick en dyster början i Chocó. Fem personer omkom i ett bombdåd mot en matbutik i provinshuvudstaden Quibdó. Hundratals chocoaner samlades till fredsmarsch efter explosionen. Invånaren i Quibdó, Albeiro Moya, sa ”att delta i manifestation var viktigt för att visa att samhället tar avstånd mot våld och visa sympati för offren i bombdådet. Dessutom var syftet att påminna makthavarna om att den senaste händelsen bara är en i raden av våldsyttringar i Chocó och att de måste ta större ansvar i strävandet för ett fredligare samhälle.

WP_20140311_016-2

Välkomst och avsked i mars-april. Julia Andén, Alia Ibragimova, Anders Nordenskjöld och Viena Rainio inledde sitt arbetet som fredsobservatör medan Zofie Bengtsson, Corinne Johnson, Matts Olsson och David Echeveste åkte hem efter avslutad tjänst. Anders fotograferades utanför migrationsverket för fredsobservatörernas colombianska id-kort.

DSC_6522

I Chocó fortsätter den olagliga gruvdriften att ställa till med problem. Enligt KrF:s medföljda organisationer i Chocó är också den statliga strategin för utvinning av naturresurser via multinationella gruvföretag problematisk. Staten har delat ut gruvkoncessioner åt multinationella företag på mark som tillhör afrocolombianska- och urfolksorganisationer.

altAid1XUaz2Uf3tA10fg4dyWxTfVJlyzU9C0mFVFKfLCy7

Den humanitära situationen i regionen är svår. Ett nödrop från de sociala organisationerna kom i juli. De första massiva tvångsförflyttningarna skedde i maj. Enligt Uariv, myndigheten för återupprättelse för konfliktens offer, blev sammanlagt 6.269 personer i Chocó tvungna att fly sina hem under 2014. Organisationerna protesterade under det gångna året också mot militärens sociala insatser.

DSCF6436

Colombias väpnade konflikt har pågått i över 50 år. I fjol inkluderades offren i fredsprocessen. KrF:s medföljda deltog bl.a. i det nationella forumet om konfliktens offer och två medföljda reste som representanter för offren till Kuba. Alia Ibragimova under en medföljning tillsammans med Federico Giraldo från organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad som jobbar för historisk rättvisa.

DSCF6441

Trots pågående fredsförhandlingar fortsätter situationen för människorättsförsvarare vara svår i Colombia. Under hösten bevittnade vi en hotvåg mot flera människorättsförsvarare, bland dem KrF:s medföljda Camilo Álvarez.

DSCF4568

KrF:s 10-åriga närvaro i Colombia uppmärksammades med ett event i Bogotá i september. Behovet av internationell medföljning diskuterades av en panel som bestod av experter inom området. Cocomacias ordförande Fanny Rosmira Salas Lenis säger att internationella observatörer behövs i landet även efter ett eventuellt fredsavtal mellan regeringen och Farc-gerillan för att övervaka att överenskommelserna efterlevs.

WP_20140426_010

I november fick Chocó stor medieuppmärksamhet efter att en högt uppsatt colombiansk general blev bortförd av Farc-gerillan. Fredsförhandlingarna i Havanna lades på is men återupptogs kort efter att generalen frigavs efter två veckors fångenskap. I december förklarade Farc-gerillan ett unilateralt eldupphör på obestämd tid. Året 2015 har inletts med svaga spekulationer om att regeringen eventuellt går med på ett ömsesidigt eldupphör.

Markus Esbjörnsson (bild) och Viena Rainio (text & bild), Fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Ett rättsfall som ger kalla kårar

”I det här fallet känner jag dödens kyla. Trettioåtta vittnen har antingen blivit mördade eller försvunnit sedan rättsprocessen inleddes.” Det är människorättsadvokaten Nancy Fiallos spontana kommentar efter att vi medföljt henne under rättegången mot före detta kongressledamoten Luis Fernando Almario Rojas, som står åtalad för paramilitära kopplingar och för anstiftan till massakern på familjen Turbay.

Den 29 december år 2000 mördades parlamentsledmoten Diego Turbay. Han, hans mamma Ines och fem andra medpassagerare massakerades när de reste mellan Florencia och San Vicente i Caquetá i södra Colombia. En förundersökning inleddes, men redan från början stötte utredningen på svårigheter. Sju taxichaufförer som polisen hade förhört hittades mördade redan några dagar efter förhören. Flera andra som satt inne på information om fallet tvingades kort därefter att flytta på grund av alla de hot de mottagit.

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Dessa omständigheter gjorde att fallet avstannade nästan helt. Det var inte förrän 2007 som det tog fart igen när kongressledamoten Fernando Almario var under utredning för att ha använt sig av kopplingar till paramilitären för att bli invald. Det visade sig snart att han inte inte bara haft kopplingar till de paramilitära grupperna Autodefensas Unidas de Colombia (AUC) och Frente Sur de Andaquies, utan också till Farc. En av Farcs före detta säkerhetsansvariga vittnade om hur Almario varit med på ett möte med gerillaledare för att planera en politisk och ekonomisk allians. Vittnet berättade också att mordet på Turbay var en del i denna allians. Ett annat vittne bekräftade att innan mordet på Turbay hade Almario betalat honom en halv miljon pesos för att han skulle skicka ett meddelande till en av gerillaledarna som var med på det tidigare nämnda mötet.

Sedan fallet påbörjades har 38 vittnen antingen försvunnit eller blivit mördade. Av Högsta domstolens två huvudvittnen, de som pekade ut kopplingarna mellan Almario, paramilitären och gerillan, har en mördats och den andra ligger i koma efter ett skottattentat. Den 15 februari 2009 mördades det senaste vittnet som hade pekat ut Almario som ansvarig för mordet på Turbay, bara ett kvarter ifrån polisstationen i Puerto Rico i Caquetá. Vittnets bror har berättat hur han hade tröttnat på att skicka brev till myndigheterna för att be om skydd utan att något hände. Trots alla dessa mord har staten inte tilldelat säkerhetsåtgärder till något av vittnena.

Nancy Fiallo, som följer fallet för att rapportera om vad som händer, berättar: ”Jag har aldrig varit med något så hänsynslöst

Nancy Fiallo är advokat och observerar rättsfall gällande mänskliga rättigheter i Colombia.

Nancy Fiallo är advokat och observerar rättsfall gällande mänskliga rättigheter i Colombia.

som detta. När du sätter dig bredvid någon som du vet har beordrat så många mord, det är klart du blir rädd.” Det är detta som är vårt som jobb fredsobservatörer här i Colombia. Att med vår närvaro stärka människorättsförsvare i deras arbete. Det är därför jag sitter här bredvid Nancy och lyssnar på vittnesmålen i Högsta Domstolen. Vi är ensamma i rättssalen och hade inte vi och Nancy varit här hade kanske ingen berättat om fallet. Ett av vittnena berättar sin historia över videolänk och befinner sig egentligen någon annanstans, ett annat har åklagaren inte ens lyckats få tag på. Det är knappast att jag klandrar honom.

Text: Anders Nordensköld, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Foto: Julia Andén, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá