colombia-blogg
Nytt fredsavtal skrivs under i Bogotá

Vi har genomlevt några minst sagt händelserika månader här i Colombia, med många turer kring fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan. I juni i år kom parterna efter nästan fyra år av förhandlingar på Kuba,  fram till en överenskommelse om en ömsesidig vapenvila, och i augusti skrev förhandlarna under fredsavtalet i Havanna. I september undertecknades sedan avtalet under en högtidlig ceremoni i Cartagena på den karibiska kusten, då bland annat Margot Wallström och Ban Ki-Moon närvarade. Den 2 oktober underkändes dock samma fredsavtal med knapp marginal i en folkomröstning där valdeltagande var under 40 procent. Bara några dagar senare tillkännagavs att Colombias president Santos får Nobels fredspris för sina ansträngningar för att nå en förhandlad lösning på den över femtio år långa väpnade konflikten.

Sedan folkomröstningen har omförhandlingar pågått med såväl nejsidans representanter som de civilsamhällesorganisationer som stöttar fredsavtalet. Nejsidan, som framförallt representerats av ex-presidenten Uribes parti och person, delar av det konservativa partiet och vissa evangeliska frikyrkor, har bland annat motsagt sig genusperspektivet i avtalet, de föreslagna jordreformerna och det faktum att övergångsrättvisan inte bara omfattar gerillan, utan även militärer och civila som samarbetat med olika väpnade aktörer kan ställas inför rätta. Runt om i landet har samtidigt tusentals colombianer demonstrerat för freden. En del har till och med bott i tält i fredsläger i flera av landets största städer sedan oktober med krav på att ett fredsavtal ska genomföras. Till glädje för alla fredsaktivister, människorättsförsvarare, ursprungsfolk, afrocolombianska organisationer, hbtq- och kvinnoorganisationer samt de kyrkor som stöttat fredsprocessen, har nu parterna kommit fram till ett modifierat fredsavtal som kommer att skrivas under idag i Bogotá av representanter för regeringen och Farc-gerillan. Det förväntas sedan godkännas direkt av den colombianska kongressen istället för att gå igenom ytterligare en folkomröstning. 

Manifestation för fred i Bogotá 12 oktober 2016

Manifestation för freden på Plaza de Bolívar i Bogotá, 12 oktober 2016. Foto: Maija Nilsson Se även Youtube

En av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia, Diana Gómez från organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (ung. Söner och Döttrar för det historiska minnet och mot straffrihet), har varit väldigt involverad i fredsprocessen de senaste månaderna. Hon har talat inför tusentals människor på fredsmarscher, hon har representerat offer för konflikten i presidentpalatset och krävt att processen fortsätter, och hon har deltagit i förhandlingarna om det nya avtalet. Hon är glad över fredsavtalet, men samtidigt oroad över den senaste tidens attacker och mord på sociala ledare i landet:

“I ett land som Colombia är freden bräcklig. Fredsprocessen med FARC-EP har, under sina mer än fyra år, har tyvärr präglats av mord på sociala ledare, på talespersoner för offer för konflikten och deras familjer. Så sent som i helgen, som rapporterats av tidningen Semana, har tre ledare dödats, och två andra utsattes för attentat. Historien berättar om och om igen: freden har djupa och mäktiga fiender i Colombia.” Hon menar att det nu krävs en skyndsam process så att avtalet snabbt kan börja implementeras. “När freden är bräcklig är allt brådskande, men kanske är ingenting så brådskande som en statlig politik som kan garantera att historien inte upprepar sig. Idag måste vi garantera att freden inte för med sig mer krig.” 

Diana tar också upp behovet av att förändra kulturen och avskaffa militariseringen av vardagen. “Freden måste byggas genom att utrota patriarkatet och det permanenta våld som kvinnor utsätts för, i form av kvinnomord och hatbrott mot kvinnor och hbtq-personer. Så denna vecka, förutom att välkomna freden, kommer gatorna i olika städer i landet fyllas och eka av alla kvinnor som samlas på den internationella dagen mot våld mot kvinnor.1 Då kommer vi att kräva att freden i Colombia tillåter oss kvinnor att vara, att existera, att göra och att bidra till ett land där krigaren inte längre är den strukturella axel kring vilken allt annat inordnas – det sociala livet, politiken, kulturen och ekonomin”.  

Även vi på Kristna Fredsrörelsen ser med glädje att ett steg närmare en verklig fred tas i och med underskriften av avtalet, och vi kommer att fortsätta att stötta Diana och andra colombianer som kämpar för en fred som omfattar alla.

 

1) Den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor är den 25 november

Agnes Berge, Kristna Fredsrörelsen i Colombia 

Svenskt stöd till kvinnors fredsbyggande i Colombia
defensoras

Bilder från workshops med Kristna Fredsrörelsens medföljda organisationer i Colombia

Idag, den 26 september, undertecknar Colombias regering och FARC-gerillan fredsavtalet som parterna förhandlat fram under de senaste fyra åren. Efter detta följer en folkomröstning den 2 oktober där det colombianska folket får möjlighet att godkänna avtalet. Sveriges utrikesminister Margot Wallström närvarar under dagens högtidliga ceremoni i Cartagena i norra Colombia. Utrikesministern har även vid flera tillfällen träffat kvinnorättsorganisationer i landet. I en debattartikel skriver Margot Wallström, tillsammans med vice statsminister Isabella Lövin, att om Colombia ska kunna nå en hållbar fred och säkerhet för alla är det av central betydelse att konfliktens offer, inklusive de många kvinnor som utsatts för sexuellt våld, får upprättelse. Sverige har därför drivit på för en inkluderande fredsprocess, där kvinnor finns med i förhandlingarna och i genomförandet av fredsavtalet.

Sverige har i dagarna antagit en biståndsstrategi för Colombia, där 950 miljoner kronor under fem år ska satsas på att stödja rättsystemet och arbetet för att offren ska få upprättelse (en förutsättning för försoning), att samhällstjänster når ut i delar av landet som drabbats av konflikten, samt att Sverige ska fortsätta stärka kvinnors rättigheter och deltagande i fredsbygget. Sverige tilldelas också tillsammans med Internationella Röda Korset (ICRC) en särskild roll i att stödja arbetet med att eftersöka och identifiera de omkring 45 000 människor som försvunnit  till följd av konflikten.

Kristna Fredsrörelsen i Colombia delar uppfattningen att kvinnors deltagande i fredsprocessen är av avgörande betydelse för att nå en hållbar fred. Vi arbetar aktivt med att möjliggöra för kvinnliga människorättsförsvarare att arbeta i Colombia, och våra medföljda driver frågor om övergångsrättvisa, upprättelse och psykosocialt stöd till offer för sexuellt våld samt kvinnors deltagande i implementeringen av fredsavtalet. Diana Gómez, en av Kristna Fredsrörelsens medföljda som har arbetat för offrens rätt till upprättelse och inkludering i fredsavtalet, lyfter behovet av fortsatt stöd för såväl dessa processer som säkerheten för de kvinnor som driver dem:

Idag är ett historiskt ögonblick för Colombia och för offren för konflikten. Underskriften av fredsavtalet i Cartagena öppnar möjligheter för att offren faktiskt kan få sina rättigheter uppfyllda. Samtidigt är det internationella stödet viktigare än någonsin, eftersom människorättsförsvarares säkerhetssituation är fortsatt svår trots framgångarna med fredsavtalet. För vår del har medföljningen från Kristna Fredsrörelsen inneburit att vi har kunnat bli mer synliga och fortsätta arbeta med de här frågorna med livet i behåll, trots alla risker.

Kristna Fredsrörelsen har också under flera år arbetat med att stärka de medföljda organisationernas egna kapacitet kring skydd och säkerhet för sina medlemmar. Under detta arbete har vi utifrån lärdomar och erfarenheter som kommit fram i workshops och utbyten mellan kvinnor i de olika medföljda organisationerna, tagit fram ett dokument (på spanska) för att synliggöra situationen för kvinnliga människorättsförsvarare och behovet av ett intersektionellt perspektiv. Ett perspektiv där hänsyn tas till faktorer som bland annat kön och etnicitet vid riskbedömningar och skyddsåtgärder som syftar till att lokala människorättsförsvarare ska kunna fortsätta utföra sitt viktiga arbete.

Agnes Berge och Shanna Löfgren, fredsobservatörer i Bogotá

Fredsavtalet välkomnas med försiktig optimism

Utanför fönstret vid mitt skrivbord i Bogotá ser det ut som det alltid gör: bilar kör fram och tillbaka i korsningen, många av dem är gula taxibilar, som är så typiska för gatubilden här i staden. Himlen är lite grå, men med jämna mellanrum skiner solen igenom. I öster tornar de gröna bergen som omger Bogotá upp sig mot himlen. Om en liten stund kommer jag höra ropen från mannen som säljer avocado nere på gatan. Det slår aldrig fel, han kommer alltid klockan 11 på förmiddagen och börjar ropa ”avocado, avocado, billiga avocado”. Men just nu är det enda som hörs smattret från våra tangentbord och min kollega som pratar i telefon i rummet intill.

Förmiddagen den 23 juni är en förmiddag som alla andra. Hemma i Sverige förbereds midsommarfirandet och i Colombia grämer man sig över att man förlorade mot Chile i Copa America (Latinamerikanska mästerskapen i fotboll) igår och därmed missar att spela finalen mot Argentina. Men trots den lugna, och nästan överdrivet vanliga, ytan, händer det något väldigt speciellt idag. Efter mer än fyra år av förhandlingar och mer än femtio år av väpnad konflikt ska den colombianska regeringen och FARC gerillan idag skriva under en ömsesidig vapenvila och därmed är parterna överrens om de fem punkter som de har förhandlat om.

” Idag är krigets sista dag” skriver den colombianska dagstidningen Semana. ”Vapnena tystnar”, skriver el Espectador, en annan av de stora dagstidningarna. Det är ingen tvekan om att colombiansk media slår på stort idag. Hos civil befolkningen däremot är stämningen lite mer, hur ska jag uttrycka det, somber. ”Den väpnade konflikten kommer att ta slut, men den sociala konflikten är inte slut i och med detta”, som en av medlemmarna Cocomacia, en av ento-territoriella organisationerna som vi medföljer i Chocó, uttryckte det för en tid sedan.

Colombia är ett land som har sett fredsförhandlingar komma och gå, avtal skrivas under och brytas, vapen läggas ner och tas upp igen. Därför är det inte konstigt att många colombianer är mer försiktiga i sina uttalande om freden. ”Idag är en betydelseful dag, inte för att det blir ’fred’, utan för att det öppnar för möjligheten att skapa alternativa handlingsplaner utan att våld och fysiskt bortförande är ett ständigt hot mot oliktänkade” säger Alejandro Quiceno, från våra medföljda Hijos y Hijas por la Memoría y contra la Impunidad.

Samtidigt så ska inte vikten av avtalet mellan FARC och colombianska regeringen förminskas. Avtalet lägger grunden för en fredlig utveckling i landet och tillsammans med en förhoppningsvis positiv utveckling i förhandlingarna med gerillagruppen ELN finns möjligheterna för en varaktig fred.  Eller som Dora Lancheros, från våra medföljda Corporación AVRE, uttrycker det: ”Idag förnyar vi hopet, för att vi ska kunna ge de kommande generationerna ett nytt sätt att leva tillsammans, att hantera meningskiljaktligheter och finna rättvisa och jämlikhet”.

Därför är det en glädjens dag idag. En helt vanlig dag, men likväl en glädjens dag. Och nog låter avocadoförsäljarens rop ovanligt glada idag. Och kanske är bergen extra gröna just idag, nu när solen tittar fram och lyser på dem. Själv är jag uppfylld av en känsla av försiktig optimism. En känsla av att framtiden är ljus, så länge vi fortsätter arbete för de mänskliga rättigheterna.

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá

Den första kongressen av, med och för kvinnor från urfolken i Chocó!

Nu till helgen, 30:de mars till 2:a april 2016 i Quibdó, är det dags för ”Congreso departamental de mujeres indígenas del Chocó”. Det är den första kongressen i sitt slag i regionen och organisatörerna förväntar sig minst sjuhundra deltagare.

Det kommer bli historiskt! Det här är den första typen av träff för enbart urfolkskvinnor, ni kommer kunna läsa om den i historieböckerna”  berättar en stolt Claudia Domico från AsOrewas kvinnoutskott.

I Chocó finns fem olika urfolksgrupper och alla dessa kommer att finnas representerade på plats. Borgmästare från nästan hela Chocó, nationella organisationer så som den nationella organisationen för colombias urfolk (ONIC) och FN är inbjudna. Vi från Kristna fredrörelsen kommer också att finnas på plats för att medfölja AsOrewa (La Asociación de Cabildos Indígenas Embera, Wounaan, Katío, Chamí y Tule del Departamento del Chocó) och vi anser att den är ett viktigt steg för att stärka och skapa mer inkludering av kvinnor .

Vi har alltid blivit osynliggjorda och aldrig inkluderats, men nu genom den här kongressen kommer vi göra anspråk på och återta vår rättighet att vara deltagare inte åskådare, menar Claudia Domico.

Chocòs urfolksorganisationer kallar till kvinnokongress.

Det handlar om att stärka kvinnor men också att förbättra banden mellan organisationer och kvinnor från olika urfolksgrupper.  Men även om att öka kvinnors deltagande i alla beslutsfattande processer i samhället. Tanken är att det under kongressen skall skapas ett styrdokument som skall kunna användas som påtryckningmedel att stödja sig på när kvinnorna kräver sina rättigheter.

Det ska vara ett levande dokument, inte bara nedskrivna ord, utan något som aktivt används, förklarar Claudia.

Dokument som skall skapas är något som hon hoppas skall användas i påverkansarbete i hela Chocó, och förhoppningsvis även nationellt i hela Colombia. Den internationella närvaron genom Kristna Fredsrörelsen är viktig menar Claudia, för att skapa än mer legitimitet åt själva kongressen.

Claudia förklarar också att det handlar om att synliggöra kvinnor och de speciella svårigheter som kvinnor ställs inför.

Det finns en stark machokultur i vårt samhälle. Män förstår inte vilka problem som vi kvinnor ställs inför och det är viktigt med en plats där vi kan utbyta erfarenheter, säger Claudia Domico.

 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Quibdó, Colombia

Idag fortsätter vi kampen för kvinnors rättigheter

Idag på den internationella kvinnodagen firas kvinnors kamp för jämstäldhet världen över. I Colombia berättar våra medföljda varför det är viktigt att högtidlighålla denna dag. Shaira Rivera från organisationen Hijos e Hijas säger:

Vi kvinnliga människorättsförsvarare i Colombia högtidhålla 8 mars för att lyfta fram de olika kamper som vi för mot patriarkatet och sexuellt våld och för människliga rättigheter och konfliktens offer. Vi firar de kvinnorna som har kämpat för att ändra systemet.

I Quibdó i regionen Chocó har kvinnor samlats för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor för att synliggöra och bryta förtryckande strukturer. Yenny Palacios Romania från Cocomacias genuskommission säger:

Idag är det viktigt att vi förutom att fira minns vår historia. Vi bör påminna oss om varför vi firar denna dag. Efter ett helt sekel av kvinnor som fört kampen för våra rättigheter finns än idag många orättvisor. Slaveriet lever vidare bland annat genom sexuellt och politiskt slaveri. Vi bör minnas vår smärtsamma historia och den långa historiska kamp som förts för att förstå vart vi befinner oss idag. Idag fortsätter vi kampen!

IMG_20160308_101023

En till är en för mycket, skallar slagorden på demonstrationen i Quibdó

 

IMG_20160308_102610

En deltagare i demonstrationen i Quibdó visar upp sitt plakat som gör en liknelse mellan kampen mot mäns våld mot kvinnor och kampen för fred i territoriet.

Kristna fredsrörelsen stöttar kvinnliga människorättsförsvarares kamp i Colombia och deras arbete för kvinnors lika rätt. Gå med i vår kamp för rättvisa!

Text och bild: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia