colombia-blogg
Året 2014 i Colombia: fredsförhandlingar och hot

DSC_6328

År 2014 var dubbelt valår i Colombia med både kongress- och presidentval. Fredsförhandlingarna mellan staten och Farc-gerillan blev det centrala temat under presidentvalskampanjen. KrF:s medföljda Francisco Mosquera sa att ”valet handlar i princip om två olika hållningar: den ena för fortsatt väpnad konflikt och den andra för att förhandla fram ett fredsavtal”. Juan Manuel Santos blev omvald som president i juni.

DSCF6710

Människorättsförsvararen Nancy Fiallo (andra från vänster) är aktiv i nätverket Kvinnor för fred (Mujeres Por la Paz). Tillsammans med andra colombianska kvinnoorganisationer lämnade de sina förslag på hur kvinnor ska inkluderas i fredsprocessen till FN:s chef i Colombia Fabrizio Hochschild, Kubas ambassadör Jorge Iván Mora Godoy och Norges ambassadör Lars Vaagen.

WP_20150118_002

Året 2014 fick en dyster början i Chocó. Fem personer omkom i ett bombdåd mot en matbutik i provinshuvudstaden Quibdó. Hundratals chocoaner samlades till fredsmarsch efter explosionen. Invånaren i Quibdó, Albeiro Moya, sa ”att delta i manifestation var viktigt för att visa att samhället tar avstånd mot våld och visa sympati för offren i bombdådet. Dessutom var syftet att påminna makthavarna om att den senaste händelsen bara är en i raden av våldsyttringar i Chocó och att de måste ta större ansvar i strävandet för ett fredligare samhälle.

WP_20140311_016-2

Välkomst och avsked i mars-april. Julia Andén, Alia Ibragimova, Anders Nordenskjöld och Viena Rainio inledde sitt arbetet som fredsobservatör medan Zofie Bengtsson, Corinne Johnson, Matts Olsson och David Echeveste åkte hem efter avslutad tjänst. Anders fotograferades utanför migrationsverket för fredsobservatörernas colombianska id-kort.

DSC_6522

I Chocó fortsätter den olagliga gruvdriften att ställa till med problem. Enligt KrF:s medföljda organisationer i Chocó är också den statliga strategin för utvinning av naturresurser via multinationella gruvföretag problematisk. Staten har delat ut gruvkoncessioner åt multinationella företag på mark som tillhör afrocolombianska- och urfolksorganisationer.

altAid1XUaz2Uf3tA10fg4dyWxTfVJlyzU9C0mFVFKfLCy7

Den humanitära situationen i regionen är svår. Ett nödrop från de sociala organisationerna kom i juli. De första massiva tvångsförflyttningarna skedde i maj. Enligt Uariv, myndigheten för återupprättelse för konfliktens offer, blev sammanlagt 6.269 personer i Chocó tvungna att fly sina hem under 2014. Organisationerna protesterade under det gångna året också mot militärens sociala insatser.

DSCF6436

Colombias väpnade konflikt har pågått i över 50 år. I fjol inkluderades offren i fredsprocessen. KrF:s medföljda deltog bl.a. i det nationella forumet om konfliktens offer och två medföljda reste som representanter för offren till Kuba. Alia Ibragimova under en medföljning tillsammans med Federico Giraldo från organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad som jobbar för historisk rättvisa.

DSCF6441

Trots pågående fredsförhandlingar fortsätter situationen för människorättsförsvarare vara svår i Colombia. Under hösten bevittnade vi en hotvåg mot flera människorättsförsvarare, bland dem KrF:s medföljda Camilo Álvarez.

DSCF4568

KrF:s 10-åriga närvaro i Colombia uppmärksammades med ett event i Bogotá i september. Behovet av internationell medföljning diskuterades av en panel som bestod av experter inom området. Cocomacias ordförande Fanny Rosmira Salas Lenis säger att internationella observatörer behövs i landet även efter ett eventuellt fredsavtal mellan regeringen och Farc-gerillan för att övervaka att överenskommelserna efterlevs.

WP_20140426_010

I november fick Chocó stor medieuppmärksamhet efter att en högt uppsatt colombiansk general blev bortförd av Farc-gerillan. Fredsförhandlingarna i Havanna lades på is men återupptogs kort efter att generalen frigavs efter två veckors fångenskap. I december förklarade Farc-gerillan ett unilateralt eldupphör på obestämd tid. Året 2015 har inletts med svaga spekulationer om att regeringen eventuellt går med på ett ömsesidigt eldupphör.

Markus Esbjörnsson (bild) och Viena Rainio (text & bild), Fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Ett rättsfall som ger kalla kårar

”I det här fallet känner jag dödens kyla. Trettioåtta vittnen har antingen blivit mördade eller försvunnit sedan rättsprocessen inleddes.” Det är människorättsadvokaten Nancy Fiallos spontana kommentar efter att vi medföljt henne under rättegången mot före detta kongressledamoten Luis Fernando Almario Rojas, som står åtalad för paramilitära kopplingar och för anstiftan till massakern på familjen Turbay.

Den 29 december år 2000 mördades parlamentsledmoten Diego Turbay. Han, hans mamma Ines och fem andra medpassagerare massakerades när de reste mellan Florencia och San Vicente i Caquetá i södra Colombia. En förundersökning inleddes, men redan från början stötte utredningen på svårigheter. Sju taxichaufförer som polisen hade förhört hittades mördade redan några dagar efter förhören. Flera andra som satt inne på information om fallet tvingades kort därefter att flytta på grund av alla de hot de mottagit.

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Dessa omständigheter gjorde att fallet avstannade nästan helt. Det var inte förrän 2007 som det tog fart igen när kongressledamoten Fernando Almario var under utredning för att ha använt sig av kopplingar till paramilitären för att bli invald. Det visade sig snart att han inte inte bara haft kopplingar till de paramilitära grupperna Autodefensas Unidas de Colombia (AUC) och Frente Sur de Andaquies, utan också till Farc. En av Farcs före detta säkerhetsansvariga vittnade om hur Almario varit med på ett möte med gerillaledare för att planera en politisk och ekonomisk allians. Vittnet berättade också att mordet på Turbay var en del i denna allians. Ett annat vittne bekräftade att innan mordet på Turbay hade Almario betalat honom en halv miljon pesos för att han skulle skicka ett meddelande till en av gerillaledarna som var med på det tidigare nämnda mötet.

Sedan fallet påbörjades har 38 vittnen antingen försvunnit eller blivit mördade. Av Högsta domstolens två huvudvittnen, de som pekade ut kopplingarna mellan Almario, paramilitären och gerillan, har en mördats och den andra ligger i koma efter ett skottattentat. Den 15 februari 2009 mördades det senaste vittnet som hade pekat ut Almario som ansvarig för mordet på Turbay, bara ett kvarter ifrån polisstationen i Puerto Rico i Caquetá. Vittnets bror har berättat hur han hade tröttnat på att skicka brev till myndigheterna för att be om skydd utan att något hände. Trots alla dessa mord har staten inte tilldelat säkerhetsåtgärder till något av vittnena.

Nancy Fiallo, som följer fallet för att rapportera om vad som händer, berättar: ”Jag har aldrig varit med något så hänsynslöst

Nancy Fiallo är advokat och observerar rättsfall gällande mänskliga rättigheter i Colombia.

Nancy Fiallo är advokat och observerar rättsfall gällande mänskliga rättigheter i Colombia.

som detta. När du sätter dig bredvid någon som du vet har beordrat så många mord, det är klart du blir rädd.” Det är detta som är vårt som jobb fredsobservatörer här i Colombia. Att med vår närvaro stärka människorättsförsvare i deras arbete. Det är därför jag sitter här bredvid Nancy och lyssnar på vittnesmålen i Högsta Domstolen. Vi är ensamma i rättssalen och hade inte vi och Nancy varit här hade kanske ingen berättat om fallet. Ett av vittnena berättar sin historia över videolänk och befinner sig egentligen någon annanstans, ett annat har åklagaren inte ens lyckats få tag på. Det är knappast att jag klandrar honom.

Text: Anders Nordensköld, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Foto: Julia Andén, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

“Den här jorden överger jag aldrig”

Idag den 28 april planeras en nationell jordbruksstrejk i Colombia och en av organisationerna som är med i mobiliseringen och av organiseringen är FEDEAGROMISBOL (Federación agro-minero de Sur de Bolivar). Arisolina Rodriguez är en av ledarna och hon spår en kraftfull strejk.

Arisolina Rodriguez är beredd att kämpa för sina rättigheter

Arisolina Rodriguez är beredd att kämpa för sina rättigheter

Corporación Avre som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia arbetar med psykosocialt stöd för offer i den väpnade konflikten samt stödjer organisationer i processer för att stärka samhällen organisatoriskt. FEDAGROMISBOL är en paraplyorganisation som Avre arbetar med och består av 76 organisationer i regionen Sur de Bolivar som på olika sätt berörs av frågor gällande jordbruket och gruvdriften, och dess syfte är att inte låta sig avhysas från sitt territorium av de multinationella företagen eller de stora gruvbolagen.

Ökade sociala och ekonomiska klyftor

Arisolina föddes i Barranquilla i norra delen av Colombia och flyttade till byn Micoahumado, i regionen Sur de Bolivar vid tjugosex års ålder. I tio år har hon varit involverad i FEDEAGROMISBOL, och de senaste tre inom styrelsen som supplerande kassör. FEDEAGROMISBOL var djupt involverad i den nationella jordbruksstrejken i Colombia under augusti och september 2013 som handlade om böndernas kamp för rätten till hälsa, mark och rätten att försörja sig som de anser blivit åsidosatta för de stora multinationella företagens intressen i samband med landets nyliberala politik.

Representant från FEDEAGROMISBOL under medföljning i Rio Viejo - "För rätten till liv och territorium"

Representant från FEDEAGROMISBOL under medföljning i Rio Viejo – “För rätten till liv och territorium”

Idag påbörjas en ny strejk som Arisolina tror kommer att ha en större inverkan på landet på grund av en större bredd geografiskt, men hon befarar också att den innebär en risk för ökad polarisering. De som deltar är jordbrukare och gruvarbetare som vill utkräva sina rättigheter och kunna fortsätta att försörja sig på en småskalig nivå. Arisolina förklarar att frihandelsavtalen som Colombia slutit med USA och EU de senaste åren varit förödande för dem. De har ökat de sociala och ekonomiska klyftorna i landet och gjort det idag näst intill omöjligt för en bonde att överleva på sitt mindre jordbruk. ”En bonde får idag bara hälften för bönorna han säljer i jämförelse med två-tre år sedan”, säger Arisolina. Konsekvenserna blir att bönderna ser sig tvingade att sälja ut sig till de multinationella företagen, antingen direkt genom att sälja sin mark och flytta eller att börja arbeta för dem. Samtidigt reduceras antalet arbetstillfällen och övergår till tillfälliga anställningar som skapar en ekonomisk osäkerhet hos befolkningen, förklarar två kvinnor från Rio Viejo i Sur de Bolivar som idag står arbetslösa som många andra i deras region.

Kampen om mänskliga rättigheter

Några av de krav som FEDEAGROMISBOL kräver är att staten accepterar och försvarar deras rätt till mark, och att staten samtidigt ställer krav på de multinationella företagen eller stora gruvbolagen i syfte att försvara böndernas och gruvarbetarnas rättigheter att försörja sig. Arbetet Avre genomför för att stärka samhällenas kollektiva krafter genom psykosocialt stöd ser Arisolina som värdefullt. ”Avre har stöttat och kan fortsätta att stötta våra organisationer att orka stå emot starka i konflikten som kommer, den som är mot staten. Det som idag pågår här är en social konflikt med staten som handlar om mänskliga rättigheter”, säger Arisolina.

Soluppgång över skolan i Micoahumado

Soluppgång under medföljning på landsbygden i Micoahumado

Trots hot och svårigheter att få livet att gå ihop överväger Arisolina aldrig att överge sin mark, den är hennes att leva på och bruka menar hon. Hennes familj, vänner och grannar instämmer – enade och målmedvetna.

Text: Julia Andén, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá

Foto: Markus Esbjörnsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá