colombia-blogg
Svenska ambassaden i Colombia på besök i Chocó

Ursprungligen publicerad den 24 februari 2017

I förra veckan var representanter för Svenska ambassaden i Colombia på besök i Chocó. Besöket anordnades tillsammans med Kristna Fredsrörelsen och Diakonia; en svensk biståndsorganisation som arbetar i flera länder runt om i världen, bland annat Colombia.

Under besöket fick ambassaden tillfälle att träffa samtliga tre organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Chocó: Cocomacia och Cocomopoca, som arbetar för afrocolombianers rättigheter och Asorewa, som arbetar för urfolkens mark- och mänskliga rättigheter (länk till presentation av organisationerna). Under mötena tog organisationerna bland annat upp problem som de har med illegal gruvnäring och närvaro av väpnade grupper i sina territorium, men också framgångsrika projekt inom jordbruk och arbete de ungdomsgrupper. Dessutom gavs möjlighet till möte med bland andra delstatsregeringen och andra nationella och internationella organisationer.

Svenska ambassaden på möte med Kristna Fredsrörelsens medföljda Asorewa, en urfolksorganisation i Chocó. Från vänster: Annika Otterstedt (Ambassadråd), Claudia Domicó (Asorewas kvinnogrupp), Wilson Velazquez (styrelsemedlem i Asorew), Carlos Ramirez (styrelsemedlem i Asorewa), María Guerra (koordinatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Åsa Svensson (fredsobservatör i Chocó) och Helfer Casama (ordförande i Asorewa)

Det var ambassadrådet Annika Otterstedt, chef för utvecklingsamarbetet med Colombia, förste ambassadsekreterare med ansvar för fred och säkerhet Sofia Dohmen och programhandläggare María José Daza som tog det lilla flyget från Bogotá till Quibdó och under fyra dagar fick möjlighet att närmare lära känna regionen och dess hårt kämpande människorättsförsvarare, tillsammans med personal från Diakonia och Kristna Fredsrörelsens fältpersonal i Quibdó.

Svenska ambassaden i Colombia är djupt engagerade i fredsprocessen i landet, inte minst genom att Sverige har en särskild roll att stödja implementeringen av fredsavtalet mellan FARC-EP gerillan och den colombianska regeringen i frågor som rör kvinnors rättigheter, uppklarande av tvångsförsvinnanden  samt skydd av människorättsförsvarare.

Svenska ambassadens representanter tillsammans med människorättsförsvararen Leyner Palacios. Från vänster: María José Daza (projekthandläggare, Svenska ambassaden), Leyner Palacios (medlem i Cocomacia och kommittén för offren för massakern i Bojayás rättigheter), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Annika Otterstedt (ambassadråd).

Svenska ambassadens representanter tillsammans med människorättsförsvararen Leyner Palacios. Från vänster: María José Daza (projekthandläggare, Svenska ambassaden), Leyner Palacios (medlem i Cocomacia och kommittén för offren för massakern i Bojayás rättigheter), Sofia Dohmen (Förste ambassadsekreterare), Annika Otterstedt (ambassadråd).

Kristna Fredsrörelsen har under sina tolv år i Colombia haft ett nära och gott samarbete med den ambassaden, ett samarbete som vi är måna om nu när Colombia går in i ett post-konflikt skede efter fredsavtalet med FARC-EP gerillan och nystartade förhandlingar med ELN gerillan. Under besöket hade Kristna Fredsrörelsens personal möjlighet att samtala med ambassadens representanter, dela med sig av sina upplevelser och kunskaper om Chocó, samt att tillsammans titta på hur vi bäst arbetar för att stärka och skydda människorättsförsvares arbete. Att förste ambassadsekreteraren och undertecknad fredsobservatör dessutom pratar samma vackra dialekt av det svenska språket gör bara samarbetet ännu trevligare.

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör i Chocó

 

Kristna Fredsrörelsen medföljer kampen för att minska gruvnäringens påverkan på Chocós floder

Redan när vi öppnade vårt kontor här i Chocó fick vi höra om den illegala gruvdriften och hur floderna förorenades. Nu har det gått tio år och det finns fortfarande mängder med grävskopor och mudderverk som arbetar för att utvinna guld ur flodslammet. Men det är också fler och fler som insett vilka alvarliga konsekvenser denna industri medför. Alla de organisationer som Kristna Fredsröreslen (Krf) medföljer i Chocó arbetar på ett eller annat sätt för att minska den mekaniserade gruvdriftens påverkan på miljön och i år har vi sett flera processer som ger hopp om en bättre framtid.

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdí i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdó i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Cocomacia, och Cocomopoca, (båda medföljda av Krf) har tillsammans med flera andra Chocoanska organisationer och med juridiskt stöd från Tierra Digna, lämnat in en stämningsansökan till staten där de menar att gruvdriften och den illegala skogsavverkningen orsakat så alvarliga miljöskador att folkets grundläggande rättigheter kränkts. Efter att ha blivit avfärdat i både första och andra instans beslutade till slut Konstitutionsdomstolen att ta upp fallet till prövning. Inte nog med det men i januari skickade de också två stöddomare till Quibdó för att delta i en kommission till Quitofloden, en av de platser som påverkats mest av gruvindustrin.

Américo Mosquera Rioquito

Américo Mosquera, ordförande för COCOMOPOCA, berättade bland annat om hur flera ledare blivit hotade när de sagt nej till gruvdriften

Deltagarna i kommissionen, som skulle samla in vittnesmål om hur samhällena påverkats av gruvorna, fick lyssna på hur de lokala ledarna berättade om hur barn föds med missbildningar eftersom fisken som föräldrarna äter är full med kvicksilver och hur till och med själva flodens gång har ändrats på grund av mudderverkens jakt på guld. De berättade också om hot mot de ledare som vågar säga nej till gruvdrift, eftersom maskinernas ägare ofta har kopplingar till paramilitära grupper. På vägen till och från mötet kunde vi också se den ödeläggelse som maskinerna orsakat, och hur den frodiga djungeln förvandlats till döda grustag.

160129 Rio Quito retroexcavadora1

Grävskoporna och mudderverken har förvandlat stora delar av djungeln till döda grusöknar, tomma på vegatation

Konstitutionsdomstolen väntas komma med sin dom i juni men civilsamhället sitter inte med armarna i kors och väntar. I april anordnades en annan resa, den här gången för att ta prover och undersöka hur marken och floden skulle kunna återställas. Även denna gång medföljde Krf och både vi och de lokala ledarna fick höra hur en återplantering av skog faktiskt är möjlig, för trots att det finns kvicksilver i vattnet så går det, om det görs på rätt sätt, att göra marken levande igen.

Text och bild: Anders Nordenskjöld, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Våldet minskar i Colombia, men inte för de som försvarar mänsklig rättigheter

2015 var det fredligaste året på över femtio år i Colombia, men samtidigt ökade hoten och våldet mot MR-försvarare. Hur kan detta komma sig? Det är den övergripande frågan som organisationen Somos defensores ställer i sin årliga rapport.

Nyligen kom organisationen Somos Defensores  årliga rapport om situationen för colombianska människorättsförsvarare. Rapporten publiceras med stöd från bland andra svenska Diakonia och ger en värdefull insikt om hur situationen ser ut för landets MR-försvarare.

Under 2015 utsattes MR-försvarare för 539 hot, en ökning med 10%, och 63 mord, vilket var en ökning med 13%, samt ett stort antal attentat och försvinnanden. Dessutom drabbades MR-försvarare upprepade gånger av sumarisk rättskipning, olovliga häktningar och informationsstölder. Enligt Somos Defensores låg paramilitärer och organiserad brottslighet bakom 90% av hoten.

Rapporten riktar  kritik mot vad de uppfattar som ett ointresse från den colombianska statens sida vad gäller MR-försvarares situation och den utbredda straffrihet som råder för brott som begås mot dem. Framför allt riktas skarp kritik mot UNP, den avdelning inom inrikesministeriet som ska säkerställa skydd av MR-försvarare. Enligt rapporten är UNPs arbete både otillräckligt och okoordinerat.

Den mest framträdande slutsatsen som rapporten drar är just den att även om våldet, och då framför allt antalet mord, minskade generellt i Colombia under 2015, så ökade våldet mot MR-försvarare. Dessutom framträder mer och mer tydligt en ny typ av våldsanvändning,  som till stor del riktar sig mot delvis nya grupper av MR-försvarare, som till exempel HBQT-organisationer, journalister och organisationer som arbetar för en rättvisare fördelning av mark.  Somos defensores hävdar att detta beror på den förändring som Colombia nu genomgår och att ”ett avslut av den väpnade konflikten behöver inte nödvändigtvis gynna MR-försvarares fysiska integritet, utan kan tvärtom skärpa aggressionerna ”.  Stalin Ballesteros, en MR-försvarare från organisationen Hijos y hijas som Kristna Fredsrörelsen medföljer, instämmer med rapporten. Han menar på att det finns en allmän känsla av ökad säkerhet i Colombia, men eftersom MR-försvarare ofta hotar mäktiga intressen i sitt arbete är deras hotbild en annan.

Som svar på denna förändring förespråkar Somos defensores i sin rapport att modellen för hur man arbetar för att motverka våld och hot mot MR-försvarare omarbetas och anpassas till den rådande situationen och den nya verklighet som Colombia står inför i och med ett slut på den väpnade konflikten. Américo Mosquera, från organisationen Cocomopoca som Kristna Fredsrörelsen medföljer, hävdar att det som behövs är ”ett heltäckande skydd som kan tillgodose alla invånares behov kollektivt. Den typen av skydd som finns idag är inte tillräkliga och kan ibland ha direkt motsatt effekt. Vi måste se att de beslut som tas genomförs”. Slutligen påperkar Mosquera att ”staten måste visa att de har en vilja att genomföra åtgärder som avsevärt skulle förbättra situationen för landets MR-försvarare”.

Rapporten finns att läsa i sin helhet (på spanska) här

Text: Åsa Svensson och Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá och Quibdó, Colombia

Året 2015 i Colombia

Under 2015 var det lokala och regionala val i Colombia, en tid för turbulens och politiska kampanjer. Samtidigt fortsatte fredsförhandlingarna mellan den Colombianska regeringen och Farc-gerillan med flera framsteg, bland annat en överrenskommelse för övergångsrättvisa och offrens upprättelse. Här vill vi dela med oss av några av 2015 viktigaste händelser för Kristna Fredsrörelsen i Colombia och våra medföljda organisationer.

Después de los bombardeos se encontraron restos de los artefactos explosivos en la comunidad de Piedra Honda.Tack vare fredsförhandlingarna har stridigheterna mellan Farc-guerrillan och regeringen trappats ner under året, men samtidigt har operationerna mot den andra gerillan ELN intensifierats. I Chocó har detta varit påtagligt då flera etnisk-territoriella organisationer har lidit av bombningar nära deras samhällen. I mars och april drabbades Piedra Honda, som hör till organisationen Cocomopoca, och i november genomfördes bombningar nära flera samhällen vid floden Capá, i territorium som hör till urfolksorganisationen AsOrewa. I Piedra Honda skedde bombningarna så nära att flertalet hus skaddes av splitter. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättade en av dem som bor i samhället för Krf:s fredsobservatörer som var på plats kort efter anfallen för att stötta organisationen och  och samhället.

150417.Hijxs.Bogota.ShairaLiksom flera andra av organisationen Hijos e Hijas medlemmar kämpar Shaira Rivera för att mordet på hennes pappa, som skedde för sju år sedan, ska klaras upp. Efter att flera av organisationens medlemmar förföljts på gatorna i Bogotá under 2015 har KrF intensifierat sin medföljning och fredsobservatörerna har funnits på plats vid medlemmarnas sida såväl i samband med officiella aktiviteter som i deras privatliv. För ett ökat skydd har också en rad politiska åtgärder vidtagits gentemot polismyndigheten och civila statliga institutioner för att uppmärksamma dem om deras ansvar gällande säkerheten för Hijos e Hijas medlemmar.

 

Bellavista kyrka

I Chocó pågår flera processer gällande kollektiv upprättelse för invånare i samhällen som drabbats av den väpnade konflikten. En av kommunerna som under året arbetat sig framåt i processen är Bojayá där samhället Bellavista drabbades av en massaker 2004 under en sammandrabbning mellan Farc och paramilitärer. 79 personer dog och flera hundra skadades. Under året har Krf varit med på flera träffar i Bellavista för att följa upp processen som ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna är ansvarig för att genomföra. ”Jag anmälde min bror och min son försvunna när det hände men har aldrig fått reda på vad som hänt. Ingen har gett dem återupprättelse och det har nu gått tretton år” sa en av ledarna från Bojayá under den andra sammankomsten i Bellavista under 2015.

El 9 de abril 2015 miles de personas de la sociedad civil participaron en la marcha por la paz.Den 9 de april, som sedan 2012 är Colombias officiella minnesdag för konfliktens offer, gick tusentals colombianer ut på gatorna för att demonstrera för freden. I Bogotá demonstrerade Nancy Fiallo som representant för organisationen Kvinnor för Fred som arbetar för kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen mellan regeringen och Farc-gerillan. Fiallo kritiserar dem som redan pratar om en postkonflikt i Colombia och understryker att ”det leder till att viktiga frågor, som att synliggöra kvinnorna på fredsförhandlingarnas dagordning, utelämnas”.

 SweFOR aprecia el reconocimiento internacional y nacional por el trabajo legítimo de COCOMACIA.

Den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia har i mer än trettio år arbetat för territoriellt, socialt och kulturellt självbestämmande och har sedan 2008 medföljts av Krf.  I september tilldelades de av den svenska organisationen Diakonia det pris som årligen går till försvarare av de mänskliga rättigheterna i Colombia. Organisationen valdes ut för sitt långvariga arbete till försvar för de mänskliga rättigheterna. ”Det här priset motiverar oss i vår önskan att fortsätta arbeta för att styra vårt territorium, till livets och de mänskliga rättigheternas försvar” utryckte styrelsen efter utmärkelsen offentliggjordes.

Comision de generoCocomacias genuskommission består av åtta kvinnor från olika samhällen inom territoriet, som sedan 2003 arbetar med att förbättra kvinnornas situation och höja deras röst. Under året var de ute i samhällen för att prata om en möjlig postkonflikt-situation och vikten av kvinnornas deltagande i politiken och samhället. ”Vill vi förändra krävs att vi byter bilden av kvinnan som en sak, mot bilden av en person, en rättighetsbärare, och en partner att dela vårt liv med” berättade Julia Susana Mena, en av kvinnorna i kommissionen.

Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.

CocomopocaOrganisationen Cocomopocas medlemmar bor mestadels i små samhällen ute på den Chocoanska landsbygden. Dessa platser är sedan länge präglade av konflikten och lider av en bristande statlig närvaro. För att höra vad som händer i territoriet har Cocomopoca under året genomfört flera resor, inklusive en så kallad ”Minga” där de åker ut till alla sina samhällen. Mingan, och flera andra resor där de genomfört worskhops har medföljts av Krf, såsom på bilden ovan där Stuard Mena Buenaños och Martín Fabio Mosquera, två av Cocomopocas styrelsemedlemmar berättar för en av Krf:s fredsobservatörer om situationen i Villa Claret, i kommunen Lloró.

151106PalacioJusticiaMoviceDen 6 november fylldes Simon Bolivar-torget i Bogotá av människor som fick återuppleva den traumatiska händelsen då militärens stridsvagnar kör in i justitiepalatset som gerillagruppen M-19 ockuperat och tagit närmare 350 personer som gisslan. Under operationen dödades 98 personer, elva av dem högsta domstolens domare, medan elva personer som sågs lämna palatset vid liv, eskorterade av militären, försvann spårlöst. I år, då tre av de elva återfanns i massgravar, erkände staten sitt ansvar för händelserna, men åtta personer saknas fortfarande. Movice, en av Colombias största rörelser som förenar offer för brott som begåtts av staten, och som under hösten lämnat in en förfrågan om medföljning till KrF, deltog i aktiviterna.

151115 Rios Vivos.Antioquia.expedicion sentipensante3Rörelsen Ríos Vivos i regionen Antioquia i nordvästra Colombia samlar grupper av människor som anser sig drabbade av bygget av landets största vattenkraftverk Hidroituango. Ríos Vívos fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter man anser sker i samband med projektet och föreslår alternativa utvecklingsprojekt, något som uppmärksammats i en rapport från SwedWatch. Efter en förfrågan från Ríos Vivos har KrF under 2015 utvärderat möjligheten att medfölja rörelsen och förutom provmedföljningar har de hot som riktats mot några av röreslens medlemmar lyfts under möten med polis och militär i regionhuvudstaden Medellín.

Fredsobservatörerna för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Chocós rikedomar kommer inte befolkningen till godo

Vid staden Lloró förenas Atrato- med Andáguedafloden, en synlig förening mellan ett ljusbrunt skummande vatten och ett något mer genomskinligt och mörkare. Människorna som bor utmed floderna är beroende av vattnet för att försörja och transportera sig, och för hushållsarbetet. Ändå är Andagueda en av de värst förerenade floderna i regionen Chocó.

Av Cocomopocas territorium är sjuttiofem procent licensierat till multinationella företag för gruvdrift.

Vi är ute med den etnoterritoriella organisationen Cocomopoca på deras resa genom sitt område. I olika delegationer med represantanter från organisationen, statliga institutioner, och andra nationella eller internationella organisationer ska vi besöka i stort sett alla samhällen i territoriet. Syftet är att samla in och sammanställa information om situationen och använda den i påverkansarbetet med auktoriteter.
När vi kommer från Quibdó till Lloró efter någon timmes båtresa tar vår delegation vänster upp på Atratofloden för att senare svänga in på floden Tumutumbudo. Utmed floden ser vi bara gruvdrift i liten skala, där folket arbetar för att utvinna Chocós rikedom – guldet – eller andra mineraler, och vattnet i Tumbutumbudo är fortfarande i stort sett kristallklart.

Everlides Cossío Rentería  är en av ledarna i Cocomopoca, en etnoterritoriell organisation som ställer sig kritiska till gruvdriften på deras territorium.

Mina kollegor tar istället höger vid Lloró upp på floden Andagueda. Där är bilden en annan och vattnet inger inte samma lockelse för att ta ett dopp trots den tryckande värmen. Längs Andaguedan bedrivs gruvdrift med större maskiner och de föroreningar som orsakats av dessa har starka konsekvenser på samhället och hälsan hos dess invånare. Chocó är otroligt rikt på naturresurser, vilket drar många, både nationella och internationella, investerare till sig, men trots floden Andaguedas rikedom på guld gynnar den inte samhällena. På både Andagueda och Tumutumbudo var budskapet från invånarna tydligt;

bristen på sjukvård och utbildning är allvarlig och staten måste ta sitt anvar i frågan.

I flera samhällen saknas skolor och ett samhälle har de senaste tio åren fått improvisera med att bedriva skola i kapellet. I Boca de Tumutumbudo berättar invånarna att brädor från taket ramlar ned med jämna mellanrum, att det regnar in, och att det dessutom finns ormar i skolan som ibland kryper fram bakom svartatavlan. Svaret från myndigheterna förblir tystnad.

11770530_10153321378366141_1112003192_o

I samhället Gervacio på floden Tumutumbudo läcker det in vatten genom skolans tak och byggnaden har därför allvarliga fuktskador.

Som vi berättat i tidigare inlägg har samhället Piedra Honda på floden Andagueda både historiskt och nyligen drabbats hårt av konlikten, senast i ett bombanfall av militären mot gerillan ELN i april. Konsekvenserna hos människorna sitter djupt, speciellt hos barnen som klänger sig fast hårt vid sina föräldrar. Nära Piedra Honda bedrivs gruvdrift och kilon, eller antagligen ton, av guld har hittats och färdats från samhällena. Men ingen av rikedomen blir egentligen kvar – livskvalitén hos befolkningen har inte blivit bättre än för de på Tumutumbudo. Det som hänt är att de fått en förorenad flod som ger sjukdomar och problem, istället för att vara en källa till liv.

Text och foto: Julia Andén, fredsobservatör Kristna Fredsrörelsen i Quibdó