colombia-blogg
Civilbefolkningen drabbad av fortsatta stridigheter

Samhället Piedra Honda har återigen drabbats av bombningar, tidigt på morgonen den 19 april, denna gång endast 200 meter ifrån samhället. Händelsen är en fortsättning på militärens offensiv mot guerrillagruppen ELN och Piedra Honda ger bevis på hur civilbefolkningen tar skada av stridigheterna. KrF var bland de första på plats att visa sitt stöd för invånarna.

KrF medföljde den etnoterritoriella organisationen Cocomopoca till Piedra Honda tillsammans med ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna och Quibdós stift i slutet på förra veckan. Befolkningen i samhället gav uttryck för den rädlsa som de senaste händelserna har inneburit. Flera kvinnor vittnar om hur barnen fått men och blir panikslagna av starka ljud så som åska. En äldre kvinna kan inte hålla tillbaka tårarna när hon berättar om samhällets situation. Befolkningen har ett stort behov av att få berätta sin historia.

Under besöket hölls ett möte i samhällets kyrka som skadats av bombningarna. På golvet låg en 3 centimeter stor bit av bombsplittret som har gjort ett hål i kyrkans tak. Samtliga av husen skadades i samhället och i huset där vi sov regnade det in på sängarna under natten. Under mötet beskrev befolkningen händelseförloppet och de svårigheter de ställts inför. Efter den första bombningen avled  Elsa Maria Mosquera Perea till följd av att hon inte kunde uppsöka vård för sitt höga blodtryck. Befolkningens rörelsefrihet är inskränkt och en tryggad livsmedelförsörjning har omöjliggjorts. I denna svåra situationen står invånarna mer enade än någonsin och vädjar om psykosocialt och humanitärt stöd.

IMG_2617

I området bor såväl afrocolombianer som urfolk och båda av de etniska grupperna har påverkats. Urfolksreservatet Tahamí i kommunen Bagadó har bombats flertalet gånger vilket leder till trauman när arméns flyg passerar över samhällena. Över 700 personer från fem samhällen har tvångsförflyttats till samhället Vivicora i närområdet. Enligt FN har totalt 1000 personer fått sin rörelsefrihet inskränkt i området.

Befolkningen i Piedra Honda har gett krav på medföljning då de befinner sig i en så riskfyld situation att de annars inte kommer att ha något annat val än att lämna sina hem mot sin vilja. En av samhällets ledare uttrycker tacksamhet för att delegationen fanns på plats och förklarar att ”er närvaro är en välsignelse för samhället och ger oss ett andrum i denna svåra situation”.

Maija, Paulina y Luis klippt

Fredsobservatörerna Maija Nilsson och Paulina Nybratt Sandin tillsammans med den lokala människorättsombudsmannen Luis Murillo

Text: Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia Foto: Paulina Nybratt Sandin och Stiftet Quibdó

Ännu ett samhälle drabbat när konflikten intensifieras

Under den gångna veckan har de boende i samhället Piedra Honda, i regionen Chocó i nordvästra Colombia, utsatts för hot mot sin säkerhet.  Det var sent på kvällen i torsdags förra veckan som arméns bomber började falla i närheten av samhället.

Enligt boende i Piedra Honda slog bomberna ner så nära att en krater finns att beskåda cirka femtio meter från ett av husen. En majoritet av byns hus skadades av splitter från luftanfallet, som också hamnade inuti husen och i en säng. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättar en av dem som bor i samhället. Tre hundar och en katt dog och flera av de boende i Piedra Honda mår dåligt av oron och anspänningen de upplevde i samband med att bomberna föll.

Invånarna i samhället berättar om att militären stängde av vägarna ut från samhället vilket ledde till att de boende i Piedra Honda inte kunde ta sig ut till sina åkrar eller skaffa mat på annat sätt. Under lördagen och söndagen föll bomberna igen i närheten. Idag, en vecka efter den första attacken, är människornas rörelsefrihet fortfarande begränsad med alltmer sinande matförråd.

I Chocó är det ofta civilbefolkningen som drabbas av konflikten mellan de väpnade aktörerna och det är tyvärr inte första gången Piedra Honda blivit utsatt. Detta anfall kommer i en tid då president Manuel Santos gått ut med ett offentligt uttalande om att attackerna mot gerillagruppen ELN ska intensifieras.

Samhället Piedra Honda är anknutet till den etnoterritoriella organisationen Cocomopoca som arbetar för afrocolombianers rättigheter. Kristna Fredsrörelsen har kontinuerlig kontakt med representanter från Cocomopoca för att få information om situationen i samhället, men också för att stödja organisationen i dess politiska påverkansarbete för att hitta en lösning på den ohållbara situationen i Piedra Honda.

Piedra Honda 2014

Under 2014 medföljde Kristna Fredsrörelsen Cocomopoca i samhället Piedra Honda vid två tillfällen.

En ledare från Cocomopoca berättar att han tidigare känt stödet från Kristna Fredsrörelsen när Piedra Honda drabbats av svåra händelser och att nu betyder medföljningen mycket för honom och de boende i samhället.

Piedra Hondas invånare ber nu myndigheterna att respektera deras rättigheter och om humanitär och medicinsk hjälp till samhället för att reparera skadorna.

Erika Hellberg (text) och Viena Rainio (bild), fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia

Cocomopocas utmaning – Flytta hem till ett trehövdat monster?

Lördag den 17 september var en historisk dag för den afrocolombianska landrättsorganisationen Cocomopoca (Consejo Comunitario Mayor de la Organización Popular Campesina del Alto Atrato) som Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Colombia medföljer. Efter elva års hårt och riskfyllt arbete gentemot colombianska beslutsfattare så kom äntligen dagen för Cocomopoca att mottaga statens erkännande av äganderätten till den mark organisationens medlemmar och dess förfäder bott på, vårdat och levt av allt sedan denna del av landet koloniserades. Överlämnandet skedde vid en högtidlig ceremoni där institutionen för landsbygdsutveckling INCODER (Instituto Colombiano para el Desarrollo Rural) gav markägarbeviset till Cocomopocas representanter. Oron inför framtiden lade dock sorti på stämningen.

Juan Manuel Ospina, Direktör INCODER och Nicolasa Campaña Machado, före detta ordförande COCOMOPOCA

När den colombianska konflikten rotades i Chocó bodde cirka 30 000 människor i detta naturresursrika område. De senaste femton åren har nästan två tredjedelar av dessa människor tvingats överge sina hemtrakter för att söka skydd i större samhällen då marken i allt större utsträckning domineras av väpnade grupper med tunga ekonomiska och strategiska intressen. Dessa grupper utgörs av gerilla, andra illegala aktörer med guldvittring och beväpnade privata vakter samt en alltmer växande statlig militär styrka för att ”skydda” de gruvföretag den colombianska staten med varm hand lett in i regionen. Den påtvingade förflyttningen av civilbefolkningen i området har gjort att dessa grupper har kunnat etablera sin illegala verksamhet vartefter byar och mark har tömts på folk och motstånd.

Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer med ordförande Americo Mosquera under ceremonin i Yuto

Att de nu får rätt till sin mark innebär inte att de kan luta sig tillbaka och njuta av framgången. Ordförande Américo Mosquera samt förra ordföranden Nicolasa Campaña Machado gav i sina respektive tal under ceremonin en tydlig bild av framtida utmaningar. Nu gäller det att de människor som tvingats fly sin mark ges möjlighet att flytta tillbaka hem. Den humanitära och rättsliga situationen för Colombias cirka fyra miljoner tvångsförflyttade människor i städerna är mycket svår och många av dessa skulle ha ett bättre liv i sina hembyar.  För att kunna flytta tillbaka behöver dessa människor nu stöd att hantera det ”trehövdade monster” som ordföranden kallar gruvbolagen och dess beväpnade anhang. Stödet är nödvändigt för att medlemmarna ska kunna återta kontroll över marken, antingen genom att reglera gruvnäringen, eller genom att stänga ner de gruvor som idag skapar stora giftiga hål i den annars grönskande regnskogen. Invånarna måste erbjudas alternativ, få hjälp att rehabilitera den utarmade jorden och floderna i området för att åter kunna leva av jordbruk och fiske. Cocomopocas ledare krävde med emfas i sina tal att staten nu ställer sig bakom organisationen i dessa processer och ser till att ägandebeviset blir mer än ett vackert papper att ha på väggen. Det arbete som Cocomopoca har framför sig innebär en stor säkerhetsrisk för ledare och invånare. Hot från de väpnade aktörerna i området gör att fysisk närvaro av internationella organisationer som kan belysa situationen på nationell och internationell nivå är nödvändig. Cocomopoca behöver hjälp med att påminna den glömska colombianska staten om dess ansvar.

Det har tidigare skrivits om Cocomopocas arbete, läs mer här, här, och här.

Ida Löfström, fredsobservatör Chocó