colombia-blogg
Fredsavtalet snart på plats, nu blickar colombianska människorättsorganisationer framåt

Tack vare fredsavtalet mellan FARC-EP gerillan och regeringen, och med den fullständiga vapenvila som råder sedan i söndags natt går Colombia nu in i en ny fas i fredsarbetet. Även om det fortfarande återstår att godkänna fredsvtalet i den kommande folkomröstningen för att det ska börja gälla, så börjar det colombianska civilsamhället så smått att blicka framåt. Efter fyra år av förhandlingar inleds en process där de överenskommelser som nåddes i Havanna ska genomföras.

För att kunna blicka framåt och skapa ett hållbart fredsarbete behöver befolkningen känna att processen går att lita på. De behöver också veta att det finns någon att vända sig till med frågor och oro, eller om de märker att det som står i fredsavtalet inte efterlevs.

Just detta, att ha någonstans att vända sig, är något som nätverket Dipaz har tagit fasta på. Dipaz är en förkortning som på svenska står för ekumenisk dialog för fred. De har funnits sedan ett drygt år tillbaka och har tidigare arbetat med att övervaka FARC-EP gerillans eldupphör. Nu efter fredsavtalet har de ställt om sitt arbete till att handla mer om granskning och observation av fredsavtalet, men också att vara en visselblåsare om det visar sig att avväpningsprocessen inte följs. Dipaz planerar dessutom att tillhandhålla psykologiskt stöd och undervisa i ämnen som har med fred och post-konflikten att göra. Kort sagt, de vill erbjuda en plats dit människor kan vända sig. Rent praktiskt ska Dipaz genomföra sitt arbete genom att öppna tre så kallade humanitära skyddshus. Husen kommer att ligga i tre av de tjugoåtta kommuner som valts ut att vara avväpnings- och återintegrationszoner för före FARC-EP soldater.

Caldono, Cauca

Det vackra landskapet i sydvästra Colombia. Bild från resan med Dipaz, foto Åsa Svensson

Dipaz är en sammanslutning av flera kyrkor och trosbaserade samfund, som bland annat stöds av Svenska kyrkan. Vi på Kristna Fredsrörelsen i Colombia kom i kontakt med Dipaz genom Justapaz, en kristen människorättsorganisation som kämpar för rätten att vägra göra militärtjänstgöring på grund av religiösa och/eller samvetsskäl. Kristna Fredsrörelsen har stöttat Justapaz ekonomiskt i många år och vi har även gjort enstaka medföljningar. Justapaz är medlemmar i Dipaz och på så sätt kom förfrågan till oss om vi kunde medfölja dem på den första resan som de skulle göra för att utvärdera förutsättningarna för att öppna ett av deras skyddshus. Det blev en mycket gripande resa för två av oss observatörer, när vi åkte till ett av de områden i Colombia som drabbats hårdast av den väpnade konflikten, och av den minst lika väpnade narkotikasmugglingen.

Dipaz Cauca

Bild från resan med Dipaz, foto: Agnes Berge

Dipaz håller just nu på att slutföra förberedelserna inför öppnandet av de tre husen och planerar att finnas på plats så fort fredsavtalet är godkänt. Vi på Kristna Fredsrörelsen i Colombia blickar också framåt och undersöker hur vi på bästa sätt kan stötta detta mycket hedervärda arbete: att utifrån ett civilsamhällesperspektiv granska genomförandet av fredsavtalet, och att stötta civilbefolkningen i processen.

Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá

 

International civil society organisation celebrate the comprehensive and final agreement between the Colombian government and the FARC-EP

Kristna Fredsrörelsen i Colombia har skrivit under den här kommunikén från ett nätverk av internationella civilsamhällesorganisationer för fred som vi deltar i.

Bogota D.C., August 25th , 2016

As international civil society organizations that have accompanied Colombian organizations during the long armed conflict that lasted more than 50 years, we celebrate with great joy the agreement that ends the armed confrontation between the Government of Colombia and the FARC- EP insurgency, certainly an affirmative action in favor of peace. On this historic day we express our support to the 8 million victims left by this conflict and urge that the signing of this agreement and its implementation translate into measures and policies to reduce inequality and protect and guarantee human rights of all communities, delegitimizing forever the use of violence in politics.

As part of the international donor community in Colombia, we have worked tirelessly, some of us for more than 40 years, for a negotiated solution to the armed conflict, respect and promotion of human rights and peace building throughout Colombian territory, especially those areas most affected by the brutality of war. In furtherance of this commitment we note with a deep concern the persistence of serious attacks against human rights defenders in several places of the country, in spite of the measures of de-escalation of the conflict that were launched amid the negotiations in Havana. Moving towards a comprehensive, sustainable and lasting peace involves creating scenarios where conflict transformation is possible through the implementation of institutional and structural reforms that make it sustainable over time, based on the respect and guarantee of human rights.

We take this great opportunity to reiterate our call to immediately start negotiations with ELN, hoping that the Colombian insurgency will definitively renounce violence and turn to the exercise of politics without weapons. We also urge Colombian authorities to establish and implement guarantees of non-repetition aimed at effective and sustainable dismantling of paramilitary groups and criminal bands in all regions of the country, and economic and political structures that support them.

As international civil society organizations we will continue working for a comprehensive peace, maintaining our presence and support to Colombian civil society.

PEACE IS A RIGHT AND A MANDATORY DUTY

Signed by: Latin America Working Group, Mundubat, Oxfam, Paz con dignidad, SweFOR – Swedish fellowship of reconciliation, Swissaid, Terre des hommes suisse, ABColombia (Christian Aid UK, CAFOD, Oxfam GB, SCIAF, Trócaire), Broederlijk Delen, Christian Aid, Comundo, PCS – Project Counselling Service, Consejo Latinoamericano de iglesias, Fastenopfer, Fondo de acción urgente, Forum Syd, Fokus – Foro de mujeres y desarollo, Swedish Foundation for Human Rights, Kolko, ICCO -Cooperación

Se kommunikén i sin helhet här

 

Historiskt steg mot en hållbar fred i Colombia

Kristna Fredsrörelsen firar med glädje att Colombias regering och FARC-EP har nått ett slutligt avtal efter nästan fyra års fredsförhandlingar i Havanna, med målet att sätta punkt för en väpnad konflikt som har pågått över ett halvt sekel och har lämnat närmare 8 miljoner offer i landet. Det råder ingen tvekan om att denna historiska händelse kommer att ha stor betydelse för fredsbyggandet och för att få slut på våldet som en metod för att lösa politiska meningsskiljaktigheter. Det innebär en möjlighet för samhället i stort och för offer för konflikten i synnerhet, som hoppas att se en förändring i sina liv med garantier och respekt för mänskliga rättigheter. Avtalet kommer nu att skickas till den colombianska kongressen för ratificering, och därefter sker det slutgiltiga undertecknandet mellan parterna. Slutligen kommer det colombianska folket besluta om avtalet den 2 oktober i år genom en folkomröstning.

Det finns dock fortfarande stora utmaningar för att uppnå en hållbar fred i landet, såsom genomförandet av det överenskomna avtalet, att förhandlingsprocessen med ELN genomförs så snart som möjligt och att den colombianska regeringen utvecklar strategier att bekämpa de kriminella och paramilitära grupper som skapar stor oro för civilbefolkning och civilsamhälle på lokal nivå. Så här uttrycker sig en människorättsförsvarare med medföljning av av Kristna Fredsrörelsen:

Vi tar emot nyheten med stor glädje efter alla våra ansträngningar för upprättelse som offer i konflikten. Äntligen finns det hopp för alla som bor i de områden som är mest drabbade. Vi är oerhört glada! Men det finns fortfarande vissa utmaningar… det finns oro i lokalsamhällen om vad som kommer att hända och hur de ska kunna garantera etniska rättigheter för den afrocolombianska befolkningen… Men jag upprepar, det är goda nyheter som visar att vi kan övervinna svårigheterna och att vi äntligen har lyckats nå ett avtal. Jag är tacksam för allt arbete för att få med konfliktens offer i avtalet, det är vår seger”.

Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer kommer att fortsätta medfölja det colombianska civilsamhället i processen då avtalet ska implementeras, för att offren för konflikten ska få tillgång till rättvisa, sanning och gottgörelse. Människorättsförsvarare har en mycket viktig roll i byggandet av en hållbar fred med garantier för utövandet av de mänskliga rättigheterna.

Våldet minskar i Colombia, men inte för de som försvarar mänsklig rättigheter

2015 var det fredligaste året på över femtio år i Colombia, men samtidigt ökade hoten och våldet mot MR-försvarare. Hur kan detta komma sig? Det är den övergripande frågan som organisationen Somos defensores ställer i sin årliga rapport.

Nyligen kom organisationen Somos Defensores  årliga rapport om situationen för colombianska människorättsförsvarare. Rapporten publiceras med stöd från bland andra svenska Diakonia och ger en värdefull insikt om hur situationen ser ut för landets MR-försvarare.

Under 2015 utsattes MR-försvarare för 539 hot, en ökning med 10%, och 63 mord, vilket var en ökning med 13%, samt ett stort antal attentat och försvinnanden. Dessutom drabbades MR-försvarare upprepade gånger av sumarisk rättskipning, olovliga häktningar och informationsstölder. Enligt Somos Defensores låg paramilitärer och organiserad brottslighet bakom 90% av hoten.

Rapporten riktar  kritik mot vad de uppfattar som ett ointresse från den colombianska statens sida vad gäller MR-försvarares situation och den utbredda straffrihet som råder för brott som begås mot dem. Framför allt riktas skarp kritik mot UNP, den avdelning inom inrikesministeriet som ska säkerställa skydd av MR-försvarare. Enligt rapporten är UNPs arbete både otillräckligt och okoordinerat.

Den mest framträdande slutsatsen som rapporten drar är just den att även om våldet, och då framför allt antalet mord, minskade generellt i Colombia under 2015, så ökade våldet mot MR-försvarare. Dessutom framträder mer och mer tydligt en ny typ av våldsanvändning,  som till stor del riktar sig mot delvis nya grupper av MR-försvarare, som till exempel HBQT-organisationer, journalister och organisationer som arbetar för en rättvisare fördelning av mark.  Somos defensores hävdar att detta beror på den förändring som Colombia nu genomgår och att ”ett avslut av den väpnade konflikten behöver inte nödvändigtvis gynna MR-försvarares fysiska integritet, utan kan tvärtom skärpa aggressionerna ”.  Stalin Ballesteros, en MR-försvarare från organisationen Hijos y hijas som Kristna Fredsrörelsen medföljer, instämmer med rapporten. Han menar på att det finns en allmän känsla av ökad säkerhet i Colombia, men eftersom MR-försvarare ofta hotar mäktiga intressen i sitt arbete är deras hotbild en annan.

Som svar på denna förändring förespråkar Somos defensores i sin rapport att modellen för hur man arbetar för att motverka våld och hot mot MR-försvarare omarbetas och anpassas till den rådande situationen och den nya verklighet som Colombia står inför i och med ett slut på den väpnade konflikten. Américo Mosquera, från organisationen Cocomopoca som Kristna Fredsrörelsen medföljer, hävdar att det som behövs är ”ett heltäckande skydd som kan tillgodose alla invånares behov kollektivt. Den typen av skydd som finns idag är inte tillräkliga och kan ibland ha direkt motsatt effekt. Vi måste se att de beslut som tas genomförs”. Slutligen påperkar Mosquera att ”staten måste visa att de har en vilja att genomföra åtgärder som avsevärt skulle förbättra situationen för landets MR-försvarare”.

Rapporten finns att läsa i sin helhet (på spanska) här

Text: Åsa Svensson och Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá och Quibdó, Colombia

Colombia – ett steg närmare fred?

Vi vill dela följande blogginlägg, skriven ursprungligen den 1a februari av vår programsekreterare Frida Larsson:

Förra veckan blev det klart att FN:s säkerhetsråd kommer att bidra med observatörer inför det kommande fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen Farc. Den colombianska regeringen har sagt att ett fredsavtal kommer att vara klart den 23 mars och förhandlingarna är inne i sin slutfas. Representanter från både regeringen och Farc säger att ”nu finns det ingen återvändo”.

De parter som inte sitter och förhandlar i Kuba, men som ändå berörs av hur ett fredsavtal kommer se ut, är alla de 7 miljoner människor som blivit offer av den mer än 60 år gamla väpnade konflikten. Det finns stora utmaningar att garantera att offrens rättigheter sätts i fokus vid ett fredsavtal. Fortfarande finns stora krafter som vinner på ett fortsatt krig i Colombia. Regeringen förhandlar också bara med en av de två gerillarörelserna, och den andra ELN finns fortfarande närvarande i Colombia och den colombianska regeringen fortsätter med militära stridigheter mot dem, något som påverkar civilbefolkningen. Detta har KrF skrivit om tidigare. Ytterligare en aspekt som skapar hinder för att ett fredsavtal ska kunna garantera offrens skydd och säkerhet är omgrupperingar av de tidigare avmobiliserade paramilitära gruppen AUC. Detta sker också i Chocó på landsbygden i nordvästra Colombia, där vittnen talar om att dessa nya paramilitära grupper tar över områden som tidigare varit under Farcs kontroll.

Ett viktigt steg i processen för att skapa en hållbar fred är att både regeringen och Farc också tar på sig ansvaret för särskilda brott och händelser inför offren. Den historiska första ceremonin av detta slag ägde rum i Bellavista den 6 december i Bojayá i regionen Chocó, när Farc bad om förlåtelse för massakern som skedde den 2 maj 2002. Där dödades 79 personer under en väpnad sammandrabbning mellan Farc och paramilitärer. Cocomacia som Kristna Fredsrörelsen medföljer var på plats för att stötta offren och menar att det är ett steg i rätt riktning, men att det inte är klart än.

”Det är mycket som behöver förändras för att människorna ska återfå sitt förtroende” säger Fanny Rosmira Salas från Cocomacia.

Att det finns olika syn på vad ett fredsavtal och Farcs förlåtelse innebär för konfliktens offer kan du höra mer om på Lotten Colins radioinslag från Bellavista, Chocó, som intervjuar offren från massakern i Bojayá 2002 och hur de tog emot Farcs förlåtelse den 8 december förra året.