colombia-blogg
Fredsavtalet snart på plats, nu blickar colombianska människorättsorganisationer framåt

Tack vare fredsavtalet mellan FARC-EP gerillan och regeringen, och med den fullständiga vapenvila som råder sedan i söndags natt går Colombia nu in i en ny fas i fredsarbetet. Även om det fortfarande återstår att godkänna fredsvtalet i den kommande folkomröstningen för att det ska börja gälla, så börjar det colombianska civilsamhället så smått att blicka framåt. Efter fyra år av förhandlingar inleds en process där de överenskommelser som nåddes i Havanna ska genomföras.

För att kunna blicka framåt och skapa ett hållbart fredsarbete behöver befolkningen känna att processen går att lita på. De behöver också veta att det finns någon att vända sig till med frågor och oro, eller om de märker att det som står i fredsavtalet inte efterlevs.

Just detta, att ha någonstans att vända sig, är något som nätverket Dipaz har tagit fasta på. Dipaz är en förkortning som på svenska står för ekumenisk dialog för fred. De har funnits sedan ett drygt år tillbaka och har tidigare arbetat med att övervaka FARC-EP gerillans eldupphör. Nu efter fredsavtalet har de ställt om sitt arbete till att handla mer om granskning och observation av fredsavtalet, men också att vara en visselblåsare om det visar sig att avväpningsprocessen inte följs. Dipaz planerar dessutom att tillhandhålla psykologiskt stöd och undervisa i ämnen som har med fred och post-konflikten att göra. Kort sagt, de vill erbjuda en plats dit människor kan vända sig. Rent praktiskt ska Dipaz genomföra sitt arbete genom att öppna tre så kallade humanitära skyddshus. Husen kommer att ligga i tre av de tjugoåtta kommuner som valts ut att vara avväpnings- och återintegrationszoner för före FARC-EP soldater.

Caldono, Cauca

Det vackra landskapet i sydvästra Colombia. Bild från resan med Dipaz, foto Åsa Svensson

Dipaz är en sammanslutning av flera kyrkor och trosbaserade samfund, som bland annat stöds av Svenska kyrkan. Vi på Kristna Fredsrörelsen i Colombia kom i kontakt med Dipaz genom Justapaz, en kristen människorättsorganisation som kämpar för rätten att vägra göra militärtjänstgöring på grund av religiösa och/eller samvetsskäl. Kristna Fredsrörelsen har stöttat Justapaz ekonomiskt i många år och vi har även gjort enstaka medföljningar. Justapaz är medlemmar i Dipaz och på så sätt kom förfrågan till oss om vi kunde medfölja dem på den första resan som de skulle göra för att utvärdera förutsättningarna för att öppna ett av deras skyddshus. Det blev en mycket gripande resa för två av oss observatörer, när vi åkte till ett av de områden i Colombia som drabbats hårdast av den väpnade konflikten, och av den minst lika väpnade narkotikasmugglingen.

Dipaz Cauca

Bild från resan med Dipaz, foto: Agnes Berge

Dipaz håller just nu på att slutföra förberedelserna inför öppnandet av de tre husen och planerar att finnas på plats så fort fredsavtalet är godkänt. Vi på Kristna Fredsrörelsen i Colombia blickar också framåt och undersöker hur vi på bästa sätt kan stötta detta mycket hedervärda arbete: att utifrån ett civilsamhällesperspektiv granska genomförandet av fredsavtalet, och att stötta civilbefolkningen i processen.

Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá

 

International civil society organisation celebrate the comprehensive and final agreement between the Colombian government and the FARC-EP

Kristna Fredsrörelsen i Colombia har skrivit under den här kommunikén från ett nätverk av internationella civilsamhällesorganisationer för fred som vi deltar i.

Bogota D.C., August 25th , 2016

As international civil society organizations that have accompanied Colombian organizations during the long armed conflict that lasted more than 50 years, we celebrate with great joy the agreement that ends the armed confrontation between the Government of Colombia and the FARC- EP insurgency, certainly an affirmative action in favor of peace. On this historic day we express our support to the 8 million victims left by this conflict and urge that the signing of this agreement and its implementation translate into measures and policies to reduce inequality and protect and guarantee human rights of all communities, delegitimizing forever the use of violence in politics.

As part of the international donor community in Colombia, we have worked tirelessly, some of us for more than 40 years, for a negotiated solution to the armed conflict, respect and promotion of human rights and peace building throughout Colombian territory, especially those areas most affected by the brutality of war. In furtherance of this commitment we note with a deep concern the persistence of serious attacks against human rights defenders in several places of the country, in spite of the measures of de-escalation of the conflict that were launched amid the negotiations in Havana. Moving towards a comprehensive, sustainable and lasting peace involves creating scenarios where conflict transformation is possible through the implementation of institutional and structural reforms that make it sustainable over time, based on the respect and guarantee of human rights.

We take this great opportunity to reiterate our call to immediately start negotiations with ELN, hoping that the Colombian insurgency will definitively renounce violence and turn to the exercise of politics without weapons. We also urge Colombian authorities to establish and implement guarantees of non-repetition aimed at effective and sustainable dismantling of paramilitary groups and criminal bands in all regions of the country, and economic and political structures that support them.

As international civil society organizations we will continue working for a comprehensive peace, maintaining our presence and support to Colombian civil society.

PEACE IS A RIGHT AND A MANDATORY DUTY

Signed by: Latin America Working Group, Mundubat, Oxfam, Paz con dignidad, SweFOR – Swedish fellowship of reconciliation, Swissaid, Terre des hommes suisse, ABColombia (Christian Aid UK, CAFOD, Oxfam GB, SCIAF, Trócaire), Broederlijk Delen, Christian Aid, Comundo, PCS – Project Counselling Service, Consejo Latinoamericano de iglesias, Fastenopfer, Fondo de acción urgente, Forum Syd, Fokus – Foro de mujeres y desarollo, Swedish Foundation for Human Rights, Kolko, ICCO -Cooperación

Se kommunikén i sin helhet här

 

Fredsavtalet välkomnas med försiktig optimism

Utanför fönstret vid mitt skrivbord i Bogotá ser det ut som det alltid gör: bilar kör fram och tillbaka i korsningen, många av dem är gula taxibilar, som är så typiska för gatubilden här i staden. Himlen är lite grå, men med jämna mellanrum skiner solen igenom. I öster tornar de gröna bergen som omger Bogotá upp sig mot himlen. Om en liten stund kommer jag höra ropen från mannen som säljer avocado nere på gatan. Det slår aldrig fel, han kommer alltid klockan 11 på förmiddagen och börjar ropa ”avocado, avocado, billiga avocado”. Men just nu är det enda som hörs smattret från våra tangentbord och min kollega som pratar i telefon i rummet intill.

Förmiddagen den 23 juni är en förmiddag som alla andra. Hemma i Sverige förbereds midsommarfirandet och i Colombia grämer man sig över att man förlorade mot Chile i Copa America (Latinamerikanska mästerskapen i fotboll) igår och därmed missar att spela finalen mot Argentina. Men trots den lugna, och nästan överdrivet vanliga, ytan, händer det något väldigt speciellt idag. Efter mer än fyra år av förhandlingar och mer än femtio år av väpnad konflikt ska den colombianska regeringen och FARC gerillan idag skriva under en ömsesidig vapenvila och därmed är parterna överrens om de fem punkter som de har förhandlat om.

” Idag är krigets sista dag” skriver den colombianska dagstidningen Semana. ”Vapnena tystnar”, skriver el Espectador, en annan av de stora dagstidningarna. Det är ingen tvekan om att colombiansk media slår på stort idag. Hos civil befolkningen däremot är stämningen lite mer, hur ska jag uttrycka det, somber. ”Den väpnade konflikten kommer att ta slut, men den sociala konflikten är inte slut i och med detta”, som en av medlemmarna Cocomacia, en av ento-territoriella organisationerna som vi medföljer i Chocó, uttryckte det för en tid sedan.

Colombia är ett land som har sett fredsförhandlingar komma och gå, avtal skrivas under och brytas, vapen läggas ner och tas upp igen. Därför är det inte konstigt att många colombianer är mer försiktiga i sina uttalande om freden. ”Idag är en betydelseful dag, inte för att det blir ’fred’, utan för att det öppnar för möjligheten att skapa alternativa handlingsplaner utan att våld och fysiskt bortförande är ett ständigt hot mot oliktänkade” säger Alejandro Quiceno, från våra medföljda Hijos y Hijas por la Memoría y contra la Impunidad.

Samtidigt så ska inte vikten av avtalet mellan FARC och colombianska regeringen förminskas. Avtalet lägger grunden för en fredlig utveckling i landet och tillsammans med en förhoppningsvis positiv utveckling i förhandlingarna med gerillagruppen ELN finns möjligheterna för en varaktig fred.  Eller som Dora Lancheros, från våra medföljda Corporación AVRE, uttrycker det: ”Idag förnyar vi hopet, för att vi ska kunna ge de kommande generationerna ett nytt sätt att leva tillsammans, att hantera meningskiljaktligheter och finna rättvisa och jämlikhet”.

Därför är det en glädjens dag idag. En helt vanlig dag, men likväl en glädjens dag. Och nog låter avocadoförsäljarens rop ovanligt glada idag. Och kanske är bergen extra gröna just idag, nu när solen tittar fram och lyser på dem. Själv är jag uppfylld av en känsla av försiktig optimism. En känsla av att framtiden är ljus, så länge vi fortsätter arbete för de mänskliga rättigheterna.

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá

Organisationer MOVICE & Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad marscherar för fred
Krigets sista dag? Colombias president Santos reser till Kuba för att skriva under fredsfördraget

Delegationerna för Colombias regering och gerillagruppen Farc har igår, onsdag, informerat allmänheten om att de med framgång lyckats komma överens om ett definitivt bilateralt eldupphör. Under torsdagen kommer Colombias president Juan Manuel Santos att åka till Kuba och skriva på avtalet. Detta var den femte punkten i förhandlingen, slutet på konflikten, och nu kvarstår endast punkten om hur avtalet ska implementeras. Tidigare punkter där det redan finns överenskommelser är landsbygdsutveckling och tillgång till mark, politiskt deltagande, narkotikahandel och offrens rättigheter. I den sistnämnda punkten medverkade också konfliktens offer. Ett par av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen arbetar med träffade statens och gerillarörelsens delegationer på Kuba och fick där uttrycka sina åsikter och tankar kring en framtida rättsskipning.

I det gemensamma uttalandet från regeringens och gerillagruppens delegationer, som kom under onsdagen, framgår också att man kommit fram till hur gerillagruppens avmobilisering ska gå till, säkerhetsgarantier för deras medlemmar samt hur man ska bemöta den organiserade brottsligheten och dess mord på människorättsförsvarare och medlemmar ur sociala och politiska rörelser, ett fenomen som under det senaste halvåret ökat markant i Colombia. Här refererar man också till bekämpningen av de grupper av många ansedda som arvtagare till den sedan tidigare avmobiliserade paramilitarismen som man nu menar har återuppstått i ett försök att störa fredsförhandlingarna.

President Juan Manuel Santos reser under torsdagen till Havanna, Cuba, där fredsförhandlingarna ägt rum för att skriva på avtalet. Tillsammans med Farcs överbefälhavare, Rodrigo Londoño Echeverri, alias Tomoléon Jiménez eller Timochenco, och från garantländerna, Cuba och Norge, president Raúl Castro och utrikesminister Borge Brende, leder president Santos eventet. Från observatörsländerna Chile och Venezuela kommer presidenterna Michelle Bachelet respektive Nicolas Maduro och man hoppas också på Ban Ki-Moons närvaro i egenskap av hedersgäst.

När nyheten blev känd i Colombia spreds hashtagen #elultimodiadelaguerra, ungefär, krigets sista dag.

Maija Nilsson, fredsobservatör i Colombia