colombia-blogg
Eliécer - copia
Kristna Fredsrörelsen medföljer Eliécer Arias efter hotfullt uppträdande från polisen/ SweFOR acompaña a Eliécer Arias después de acorralamiento de la policía

Den 26 maj när Eliécer Arias från Kristna Fredsrörelsens medföljda organisation Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffrihet, väntade på bussen på en station i södra Bogotá blev han omringad och fotograferad av uniformerad polis.  En español más abajo.

När Eliécer klev in på busstationen kom sex poliser fram och ställde sig runt honom, de visiterade samt fotograferade honom men ingen av dem bad att få se hans idenfikationshandlingar eller gav någon förklaring till deras agerande. Eliécer oroar sig nu över vilken anledningen till att polisen tog dessa foton kan vara och vad de tänker använda dem till. Han vände sig därför till Kristna Fredsrörelsen i Bogotá som medföljde honom för att anmäla händelsen.

Eliécer kommer ursprungligen från Kankuamo, ett urfolksområde nära Valledupar i regionen Cesar som ligger i nordöstra Colombia. Det är ett område med stark paramilitär närvaro och flera av Eliécers familjemedlemmar har mördats eller försvunnit. Han har sedan 2010 kämpat för att synliggöra de här frågorna och stöttat familjemedlemmar till försvunna personer i olika sammanhang. Hans engagemang har gjort honom till en välkänd människorättsförsvarare, men på grund av hans arbete har han också fått motta flera hot ifrån de som inte vill att frågorna synliggörs. Hot som också har gjort att han till slut sett sig tvungen att flytta från sitt hem i Kanakuamo, till huvudstaden Bogotá.

För två år sedan blev Eliécers bror bortförd av polis i Valledupar, de tog med honom långt utanför staden där de sedan lämnade honom utan förklaring. Några veckor senare publicerades bilder på personer som enligt polisen var misstänkta utpressare och bedragare, där en av bilderna föreställde Eliécers bror. Han blev senare arresterad och sitter nu fängslad i ett högriskfängelse i Valledupar, utan att vare sig någon rättegång eller juridisk prövning har skett.

Efter det som hände hans bror är Eliécer nu mycket oroad för sin egen situation och säkerhet, och vad de bilder som polisen tog på honom kan användas till. Han tror även att det faktum att han tillhör en av urfolksgrupperna i Colombia är av betydelse på grund av att han då tillhör en särskilt utsatt minoritet. Eliécer har tidigare haft liknande incidenter med polisen men av rädsla för repressalier han han förut valt att inte anmäla händelserna.

Kristna Fredsrörelsen fortsätter att medfölja och stötta Eliécer och håller sig uppdaterade om hans fall.

El 26 de mayo Eliécer fue arrinconado por la policía en una estación del TransMilenio de Bogotá. Cuando se encontraba accediendo a la estación, seis policías se le acercaron, de los cuales dos lo requisaron y un tercero le tomó fotografías sin explicación y sin pedirle el documento de identidad. Ahora Eliécer teme por lo que se vaya a hacer con esas fotografías.

Eliécer, que hace parte de la organización Hijos e Hijas por la Memoria y Contra la Impunidad se acercó a SweFOR y le acompañamos a presentar una denuncia el 6 de junio de 2017 ante el centro de víctimas de la personería así como ante la procuraduría.

Eliécer proviene del resguardo indígena de  Kankuamo a dos horas de Valledupar- Cesar. En el departamento del Cesar el  Clan de Golfo tiene una fuerte presencia y varios familiares de Eliécer han sido víctimas de homicidios selectivos, falsos positivos y de desapariciones forzadas. Por ello, desde 2010, Eliécer se involucró en temas de acompañamiento a familiares desaparecidos en la mesa municipal  de víctimas de Valledupar, trabajo por el que se hizo muy visible. En ese entonces le empezaron a llegar amenazas, y al final Eliécer se vio forzado a dejar su comunidad y desplazarse a Bogotá.

Para el 2015, el hermano de Eliécer tuvo un incidente con la policía en Valledupar. Un día lo montaron en una patrulla de la policía y lo llevaron a una zona lejana donde lo abandonaron. Semanas después salió una hoja con fotos de supuestos extorsionistas, una de las cuales pertenecía a su hermano. La policía lo detuvo y ahora se encuentra en una prisión de máxima seguridad en Valledupar sin ningún proceso jurídico.

Por el caso de su hermano, y demás antecedentes, Eliécer ahora teme que ocurra algo similar. También piensa que su origen indígena puede haber tenido importancia. Según Eliécer no es la primera vez que tiene un incidente con la policía, pero anteriormente no lo denunció por miedo a lo que podría implicar.

SweFOR sigue en contacto con Eliécer para hacerle seguimiento al caso.

Hot mot medlem i Hijos e Hijas som Kristna Fredsrörelsen i Colombia medföljer / Amenaza contra miembro de Hijos e hijas, quienes SweFOR Colombia acompaña

Den förste december hotades Luisa Malo utanför sitt hem i Barrancabermeja i norra Colombia. Luisa är medlem i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (ungefär Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffriheten), en ungdomsorganisation som sedan 2006, genom kultur och pedagogik, arbetar med frågor som rör fred, rättvisa och att de övergrepp som skett under den väpnade konflikten inte glöms bort. Kristna Fredsrörelsen i Colombia medföljer Hijos e hijas och ser mycket allvarligt på det som hänt. Dessutom är det mycket oroande att detta inte är en isolerad händelse, utan snarare ännu ett exempel på ökad utsatthet för människorättsförsvarare i Colombia, i skuggan av det historiska fredsavtalet. Du kan läsa mer om händelsen här: 161214-comunicado-hijos-e-hijas-14-12-2016-pdf (på spanska)

logo-hijos

Luisa Malo fue amenazada este pasado primero de diciembre en frente de su casa en Barrancabermeja en el norte de Colombia. Luisa es miembro de la organización Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad, un movimiento nacional y generacional que a través de actividades culturales y académicas, concientizan sobre temas de la memoria histórica y la lucha contra la impunidad, proponiendo construir un horizonte de transformación política, social y cultural. El Movimiento Sueco por la Reconciliación (SweFOR) acompaña a Hijos e Hijas, y vemos muy grave lo que ha sucedido. Además nos parece muy preocpante que no se trata de un incidente aislado, sino es un ejemplo de la ola de violaciones contra defensores de derechos humanos en Colombia, que están pasando en la sombra del histórico acuerdo de paz. Aquí puedes leer más sobre el incidente:  161214-comunicado-hijos-e-hijas-14-12-2016-pdf (en español)

Nytt fredsavtal skrivs under i Bogotá

Vi har genomlevt några minst sagt händelserika månader här i Colombia, med många turer kring fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan. I juni i år kom parterna efter nästan fyra år av förhandlingar på Kuba,  fram till en överenskommelse om en ömsesidig vapenvila, och i augusti skrev förhandlarna under fredsavtalet i Havanna. I september undertecknades sedan avtalet under en högtidlig ceremoni i Cartagena på den karibiska kusten, då bland annat Margot Wallström och Ban Ki-Moon närvarade. Den 2 oktober underkändes dock samma fredsavtal med knapp marginal i en folkomröstning där valdeltagande var under 40 procent. Bara några dagar senare tillkännagavs att Colombias president Santos får Nobels fredspris för sina ansträngningar för att nå en förhandlad lösning på den över femtio år långa väpnade konflikten.

Sedan folkomröstningen har omförhandlingar pågått med såväl nejsidans representanter som de civilsamhällesorganisationer som stöttar fredsavtalet. Nejsidan, som framförallt representerats av ex-presidenten Uribes parti och person, delar av det konservativa partiet och vissa evangeliska frikyrkor, har bland annat motsagt sig genusperspektivet i avtalet, de föreslagna jordreformerna och det faktum att övergångsrättvisan inte bara omfattar gerillan, utan även militärer och civila som samarbetat med olika väpnade aktörer kan ställas inför rätta. Runt om i landet har samtidigt tusentals colombianer demonstrerat för freden. En del har till och med bott i tält i fredsläger i flera av landets största städer sedan oktober med krav på att ett fredsavtal ska genomföras. Till glädje för alla fredsaktivister, människorättsförsvarare, ursprungsfolk, afrocolombianska organisationer, hbtq- och kvinnoorganisationer samt de kyrkor som stöttat fredsprocessen, har nu parterna kommit fram till ett modifierat fredsavtal som kommer att skrivas under idag i Bogotá av representanter för regeringen och Farc-gerillan. Det förväntas sedan godkännas direkt av den colombianska kongressen istället för att gå igenom ytterligare en folkomröstning. 

Manifestation för fred i Bogotá 12 oktober 2016

Manifestation för freden på Plaza de Bolívar i Bogotá, 12 oktober 2016. Foto: Maija Nilsson Se även Youtube

En av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia, Diana Gómez från organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (ung. Söner och Döttrar för det historiska minnet och mot straffrihet), har varit väldigt involverad i fredsprocessen de senaste månaderna. Hon har talat inför tusentals människor på fredsmarscher, hon har representerat offer för konflikten i presidentpalatset och krävt att processen fortsätter, och hon har deltagit i förhandlingarna om det nya avtalet. Hon är glad över fredsavtalet, men samtidigt oroad över den senaste tidens attacker och mord på sociala ledare i landet:

“I ett land som Colombia är freden bräcklig. Fredsprocessen med FARC-EP har, under sina mer än fyra år, har tyvärr präglats av mord på sociala ledare, på talespersoner för offer för konflikten och deras familjer. Så sent som i helgen, som rapporterats av tidningen Semana, har tre ledare dödats, och två andra utsattes för attentat. Historien berättar om och om igen: freden har djupa och mäktiga fiender i Colombia.” Hon menar att det nu krävs en skyndsam process så att avtalet snabbt kan börja implementeras. “När freden är bräcklig är allt brådskande, men kanske är ingenting så brådskande som en statlig politik som kan garantera att historien inte upprepar sig. Idag måste vi garantera att freden inte för med sig mer krig.” 

Diana tar också upp behovet av att förändra kulturen och avskaffa militariseringen av vardagen. “Freden måste byggas genom att utrota patriarkatet och det permanenta våld som kvinnor utsätts för, i form av kvinnomord och hatbrott mot kvinnor och hbtq-personer. Så denna vecka, förutom att välkomna freden, kommer gatorna i olika städer i landet fyllas och eka av alla kvinnor som samlas på den internationella dagen mot våld mot kvinnor.1 Då kommer vi att kräva att freden i Colombia tillåter oss kvinnor att vara, att existera, att göra och att bidra till ett land där krigaren inte längre är den strukturella axel kring vilken allt annat inordnas – det sociala livet, politiken, kulturen och ekonomin”.  

Även vi på Kristna Fredsrörelsen ser med glädje att ett steg närmare en verklig fred tas i och med underskriften av avtalet, och vi kommer att fortsätta att stötta Diana och andra colombianer som kämpar för en fred som omfattar alla.

 

1) Den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor är den 25 november

Agnes Berge, Kristna Fredsrörelsen i Colombia 

Idag är det FN:s internationella dag för offer för tvångsförsvinnanden

Från Argentina och mödrarna på Plaza de Mayo till de tiotusentals försvunna under Pinochets skräckvälde i Chile, Latinamerikas historia av tvångsförsvinnanden kan göras lång.

Enligt Internationella Röda Korset kan nära 80.000 personer i Colombia räknas in i den mörka statistiken över försvunna personer. Bakom var och en av dessa siffror finns människoöden och familjemedlemmar som ställer sig frågan, var är min pappa, min mamma, min son eller dotter? Att inte veta om de ännu lever och inte få en grav att gå till är givetvis oerhört smärtsamt.

DSCF6441

En av de organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer är Hijos e hijas por la memoria y contra la impunidad vilket betyder Söner och döttar för det historiska minnet och mot straffriheten. De söker svar på vad som har hänt deras föräldrar men arbetar också för att de övergrepp som skett under den väpnade konflikten inte glöms bort.  Idag anordnar de en manifestation i Bogota för att uppmärksamma den internationella dagen för offer för tvångsförsvinnanden. Våra medföljda i organisationen lever under stark press. De utsätts för hot och förföljelse från personer som vill att dessa brott ska glömmas bort och att dessa historier inte ska få lyftas upp i ljuset.

I tid av fredsprocess och framåtblickande är det extra viktigt att historien inte glöms bort. Hijos e Hijas hijas por la memoria y contra la impunidad kommer inte glömma och de kommer att fortsätta kämpa för svar om och upprättelse för sina anhöriga. Vi från Kristna fredsrörelsen kommer att fortsätta stödja deras arbete och den viktiga kamp de för så att minnet av dessa människor inte ska falla i glömska.

Text: Julia Qwist, Fredsobservatör i Quibdo

Våldet minskar i Colombia, men inte för de som försvarar mänsklig rättigheter

2015 var det fredligaste året på över femtio år i Colombia, men samtidigt ökade hoten och våldet mot MR-försvarare. Hur kan detta komma sig? Det är den övergripande frågan som organisationen Somos defensores ställer i sin årliga rapport.

Nyligen kom organisationen Somos Defensores  årliga rapport om situationen för colombianska människorättsförsvarare. Rapporten publiceras med stöd från bland andra svenska Diakonia och ger en värdefull insikt om hur situationen ser ut för landets MR-försvarare.

Under 2015 utsattes MR-försvarare för 539 hot, en ökning med 10%, och 63 mord, vilket var en ökning med 13%, samt ett stort antal attentat och försvinnanden. Dessutom drabbades MR-försvarare upprepade gånger av sumarisk rättskipning, olovliga häktningar och informationsstölder. Enligt Somos Defensores låg paramilitärer och organiserad brottslighet bakom 90% av hoten.

Rapporten riktar  kritik mot vad de uppfattar som ett ointresse från den colombianska statens sida vad gäller MR-försvarares situation och den utbredda straffrihet som råder för brott som begås mot dem. Framför allt riktas skarp kritik mot UNP, den avdelning inom inrikesministeriet som ska säkerställa skydd av MR-försvarare. Enligt rapporten är UNPs arbete både otillräckligt och okoordinerat.

Den mest framträdande slutsatsen som rapporten drar är just den att även om våldet, och då framför allt antalet mord, minskade generellt i Colombia under 2015, så ökade våldet mot MR-försvarare. Dessutom framträder mer och mer tydligt en ny typ av våldsanvändning,  som till stor del riktar sig mot delvis nya grupper av MR-försvarare, som till exempel HBQT-organisationer, journalister och organisationer som arbetar för en rättvisare fördelning av mark.  Somos defensores hävdar att detta beror på den förändring som Colombia nu genomgår och att ”ett avslut av den väpnade konflikten behöver inte nödvändigtvis gynna MR-försvarares fysiska integritet, utan kan tvärtom skärpa aggressionerna ”.  Stalin Ballesteros, en MR-försvarare från organisationen Hijos y hijas som Kristna Fredsrörelsen medföljer, instämmer med rapporten. Han menar på att det finns en allmän känsla av ökad säkerhet i Colombia, men eftersom MR-försvarare ofta hotar mäktiga intressen i sitt arbete är deras hotbild en annan.

Som svar på denna förändring förespråkar Somos defensores i sin rapport att modellen för hur man arbetar för att motverka våld och hot mot MR-försvarare omarbetas och anpassas till den rådande situationen och den nya verklighet som Colombia står inför i och med ett slut på den väpnade konflikten. Américo Mosquera, från organisationen Cocomopoca som Kristna Fredsrörelsen medföljer, hävdar att det som behövs är ”ett heltäckande skydd som kan tillgodose alla invånares behov kollektivt. Den typen av skydd som finns idag är inte tillräkliga och kan ibland ha direkt motsatt effekt. Vi måste se att de beslut som tas genomförs”. Slutligen påperkar Mosquera att ”staten måste visa att de har en vilja att genomföra åtgärder som avsevärt skulle förbättra situationen för landets MR-försvarare”.

Rapporten finns att läsa i sin helhet (på spanska) här

Text: Åsa Svensson och Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá och Quibdó, Colombia