colombia-blogg
Tio år av kamp för upprättelse och rättvisa

Igår var det tio år sedan vår medföljda Diana Gómez förlorade sin pappa Jaime Gómez och i lika många år har hon kämpat för upprättelse och rättvisa.

Diana är aktiv i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (övers. Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffriheten), som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia. Hijos e Hijas är en organisation som är aktiva inom juridiska processer och genomför påverkansarbete för freden, offrens rättigheter, det historiska minnet och mot straffriheten. Många av medlemnarna har, liksom Diana, förlorat nära anhöriga på grund av det statligt saktionerade våldet i Colombia. (Läs mer om organsiationen Hijos e Hijas)

Dianas pappa, Jaime Enrique Gómez Velásquez var aktiv i fackföreningsrörelsen och politisk rådgivare till den liberala politikern Piedad Córdoba Ruiz. Han försvann när han var ute på sin morgonrunda i Parque Nacional (park i centrala Bogotá). En månad senare hittades han död i parken på en plats som tidigare genomsökts. Trots att kroppen bar tecken på tortyr avskrevs dödsfallet som en olycka. (Läs mer om vad som hände Jamie Gómez)

Idag är det tio år sedan Jaime Gómez försvann. Foto: pressfoto från familjen

I nästan tio år har Diana kämpat för att hennes pappas död ska erkännas som mord för att få upprättelse och rättvisa. Under tiden har hon mottagit flera hot och efter att hon 2008 mottog ett dödshot från den paramilitära gruppen Aguilas Negras gick hon i landsflykt. Nu är hon tillbaka i Colombia och fortsätter driva rättsprocessen om sin pappa. Dödsfallet har nu blivit erkänt som mord och Diana är på nytt i kontakt med advokater för att utredningen ska fortsätta. Dessutom väntar man på att fallet ska tas upp i Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

Diana önskar att hon fick veta vem som bär ansvaret för hennes pappas död, att någon eller några skulle offentligt erkänna varför de tog hans liv. Dessutom vill hon se en omstrukturering av hela rättsystemet i Colombia och begreppet rättvisa, för att göra det mer tillgängligt för alla brottsoffer.

Idag ska Diana träffa sin pappas syskon och syskonbarn och tillsammans ska de inom familjen högtidlighålla minnet av Jaime Gómez.

Läs Dianas egna ord på hennes blogg: http://antigonagomez.blogspot.com.co/

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Idag fortsätter vi kampen för kvinnors rättigheter

Idag på den internationella kvinnodagen firas kvinnors kamp för jämstäldhet världen över. I Colombia berättar våra medföljda varför det är viktigt att högtidlighålla denna dag. Shaira Rivera från organisationen Hijos e Hijas säger:

Vi kvinnliga människorättsförsvarare i Colombia högtidhålla 8 mars för att lyfta fram de olika kamper som vi för mot patriarkatet och sexuellt våld och för människliga rättigheter och konfliktens offer. Vi firar de kvinnorna som har kämpat för att ändra systemet.

I Quibdó i regionen Chocó har kvinnor samlats för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor för att synliggöra och bryta förtryckande strukturer. Yenny Palacios Romania från Cocomacias genuskommission säger:

Idag är det viktigt att vi förutom att fira minns vår historia. Vi bör påminna oss om varför vi firar denna dag. Efter ett helt sekel av kvinnor som fört kampen för våra rättigheter finns än idag många orättvisor. Slaveriet lever vidare bland annat genom sexuellt och politiskt slaveri. Vi bör minnas vår smärtsamma historia och den långa historiska kamp som förts för att förstå vart vi befinner oss idag. Idag fortsätter vi kampen!

IMG_20160308_101023

En till är en för mycket, skallar slagorden på demonstrationen i Quibdó

 

IMG_20160308_102610

En deltagare i demonstrationen i Quibdó visar upp sitt plakat som gör en liknelse mellan kampen mot mäns våld mot kvinnor och kampen för fred i territoriet.

Kristna fredsrörelsen stöttar kvinnliga människorättsförsvarares kamp i Colombia och deras arbete för kvinnors lika rätt. Gå med i vår kamp för rättvisa!

Text och bild: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Året 2015 i Colombia

Under 2015 var det lokala och regionala val i Colombia, en tid för turbulens och politiska kampanjer. Samtidigt fortsatte fredsförhandlingarna mellan den Colombianska regeringen och Farc-gerillan med flera framsteg, bland annat en överrenskommelse för övergångsrättvisa och offrens upprättelse. Här vill vi dela med oss av några av 2015 viktigaste händelser för Kristna Fredsrörelsen i Colombia och våra medföljda organisationer.

Después de los bombardeos se encontraron restos de los artefactos explosivos en la comunidad de Piedra Honda.Tack vare fredsförhandlingarna har stridigheterna mellan Farc-guerrillan och regeringen trappats ner under året, men samtidigt har operationerna mot den andra gerillan ELN intensifierats. I Chocó har detta varit påtagligt då flera etnisk-territoriella organisationer har lidit av bombningar nära deras samhällen. I mars och april drabbades Piedra Honda, som hör till organisationen Cocomopoca, och i november genomfördes bombningar nära flera samhällen vid floden Capá, i territorium som hör till urfolksorganisationen AsOrewa. I Piedra Honda skedde bombningarna så nära att flertalet hus skaddes av splitter. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättade en av dem som bor i samhället för Krf:s fredsobservatörer som var på plats kort efter anfallen för att stötta organisationen och  och samhället.

150417.Hijxs.Bogota.ShairaLiksom flera andra av organisationen Hijos e Hijas medlemmar kämpar Shaira Rivera för att mordet på hennes pappa, som skedde för sju år sedan, ska klaras upp. Efter att flera av organisationens medlemmar förföljts på gatorna i Bogotá under 2015 har KrF intensifierat sin medföljning och fredsobservatörerna har funnits på plats vid medlemmarnas sida såväl i samband med officiella aktiviteter som i deras privatliv. För ett ökat skydd har också en rad politiska åtgärder vidtagits gentemot polismyndigheten och civila statliga institutioner för att uppmärksamma dem om deras ansvar gällande säkerheten för Hijos e Hijas medlemmar.

 

Bellavista kyrka

I Chocó pågår flera processer gällande kollektiv upprättelse för invånare i samhällen som drabbats av den väpnade konflikten. En av kommunerna som under året arbetat sig framåt i processen är Bojayá där samhället Bellavista drabbades av en massaker 2004 under en sammandrabbning mellan Farc och paramilitärer. 79 personer dog och flera hundra skadades. Under året har Krf varit med på flera träffar i Bellavista för att följa upp processen som ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna är ansvarig för att genomföra. ”Jag anmälde min bror och min son försvunna när det hände men har aldrig fått reda på vad som hänt. Ingen har gett dem återupprättelse och det har nu gått tretton år” sa en av ledarna från Bojayá under den andra sammankomsten i Bellavista under 2015.

El 9 de abril 2015 miles de personas de la sociedad civil participaron en la marcha por la paz.Den 9 de april, som sedan 2012 är Colombias officiella minnesdag för konfliktens offer, gick tusentals colombianer ut på gatorna för att demonstrera för freden. I Bogotá demonstrerade Nancy Fiallo som representant för organisationen Kvinnor för Fred som arbetar för kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen mellan regeringen och Farc-gerillan. Fiallo kritiserar dem som redan pratar om en postkonflikt i Colombia och understryker att ”det leder till att viktiga frågor, som att synliggöra kvinnorna på fredsförhandlingarnas dagordning, utelämnas”.

 SweFOR aprecia el reconocimiento internacional y nacional por el trabajo legítimo de COCOMACIA.

Den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia har i mer än trettio år arbetat för territoriellt, socialt och kulturellt självbestämmande och har sedan 2008 medföljts av Krf.  I september tilldelades de av den svenska organisationen Diakonia det pris som årligen går till försvarare av de mänskliga rättigheterna i Colombia. Organisationen valdes ut för sitt långvariga arbete till försvar för de mänskliga rättigheterna. ”Det här priset motiverar oss i vår önskan att fortsätta arbeta för att styra vårt territorium, till livets och de mänskliga rättigheternas försvar” utryckte styrelsen efter utmärkelsen offentliggjordes.

Comision de generoCocomacias genuskommission består av åtta kvinnor från olika samhällen inom territoriet, som sedan 2003 arbetar med att förbättra kvinnornas situation och höja deras röst. Under året var de ute i samhällen för att prata om en möjlig postkonflikt-situation och vikten av kvinnornas deltagande i politiken och samhället. ”Vill vi förändra krävs att vi byter bilden av kvinnan som en sak, mot bilden av en person, en rättighetsbärare, och en partner att dela vårt liv med” berättade Julia Susana Mena, en av kvinnorna i kommissionen.

Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.

CocomopocaOrganisationen Cocomopocas medlemmar bor mestadels i små samhällen ute på den Chocoanska landsbygden. Dessa platser är sedan länge präglade av konflikten och lider av en bristande statlig närvaro. För att höra vad som händer i territoriet har Cocomopoca under året genomfört flera resor, inklusive en så kallad ”Minga” där de åker ut till alla sina samhällen. Mingan, och flera andra resor där de genomfört worskhops har medföljts av Krf, såsom på bilden ovan där Stuard Mena Buenaños och Martín Fabio Mosquera, två av Cocomopocas styrelsemedlemmar berättar för en av Krf:s fredsobservatörer om situationen i Villa Claret, i kommunen Lloró.

151106PalacioJusticiaMoviceDen 6 november fylldes Simon Bolivar-torget i Bogotá av människor som fick återuppleva den traumatiska händelsen då militärens stridsvagnar kör in i justitiepalatset som gerillagruppen M-19 ockuperat och tagit närmare 350 personer som gisslan. Under operationen dödades 98 personer, elva av dem högsta domstolens domare, medan elva personer som sågs lämna palatset vid liv, eskorterade av militären, försvann spårlöst. I år, då tre av de elva återfanns i massgravar, erkände staten sitt ansvar för händelserna, men åtta personer saknas fortfarande. Movice, en av Colombias största rörelser som förenar offer för brott som begåtts av staten, och som under hösten lämnat in en förfrågan om medföljning till KrF, deltog i aktiviterna.

151115 Rios Vivos.Antioquia.expedicion sentipensante3Rörelsen Ríos Vivos i regionen Antioquia i nordvästra Colombia samlar grupper av människor som anser sig drabbade av bygget av landets största vattenkraftverk Hidroituango. Ríos Vívos fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter man anser sker i samband med projektet och föreslår alternativa utvecklingsprojekt, något som uppmärksammats i en rapport från SwedWatch. Efter en förfrågan från Ríos Vivos har KrF under 2015 utvärderat möjligheten att medfölja rörelsen och förutom provmedföljningar har de hot som riktats mot några av röreslens medlemmar lyfts under möten med polis och militär i regionhuvudstaden Medellín.

Fredsobservatörerna för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Defensores de derechos humanos colombianos – asesinados, amenazados y perseguidos

Según una reciente estadística Colombia es el tercer país con mayor impunidad en el mundo, pero en cuanto a defensores y defensoras de derechos humanos la situación es aún más crítica. La Fiscalía General de la Nación está siendo criticada por organizaciones de la sociedad civil colombiana por no tener suficientes avances en las investigaciones de crímenes cometidos en contra de defensores/as de derechos humanos. Mientras tanto, la Fiscalía está implementando un nuevo programa para dar respuestas ante las necesidades de estos.

El Programa Somos Defensores alerta en su informe Los Nadies sobre un incremento de más de un 100 % en agresiones contra defensores/as de derechos humanos en Colombia durante el primer semestre del año comparado con el mismo periodo del año pasado.

Solo en el primer semestre de 2015, 34 defensores y defensoras de derechos humanos han sido asesinados. Cada cinco días asesinan a un defensor de derechos humanos.

Muchas personas acompañadas por SweFOR han vivido en carne propia esta situación de amenazas y agresiones por ejercer su labor legítima en defensa de los derechos humanos. Varios integrantes de la organización Hijos e hijas por la memoria y contra la impunidad han sufrido de reiterados hostigamientos, seguimientos y amenazas a lo largo de los años.

También la defensora de derechos humanos Nancy Fiallo ha sido objeto de varias amenazas. Su última denuncia ante la Fiscalía fue radicada en mayo por haber sido amenazada por teléfono. Fiallo dice no haber recibido respuesta por parte de la Fiscalía frente a esta amenaza ni tampoco de las anteriores que ha habido contra su persona. Teme que la situación de defensores y defensoras de derechos humanos se va a poner peor en un post-acuerdo, ya que las amenazas, los asesinatos y las detenciones se han vuelto algo habitual. Shaira Rivera, de Hijos e hijas y la actual secretaria técnica del Movimiento Nacional de Víctimas de Crímenes de Estado (Movice), opina que

para el Estado colombiano y para los distintos gobiernos que lo representan, el enemigo no es solamente las guerrillas. También ven como enemigos las organizaciones de derechos humanos que trabajan con temas económicos y políticos en oposición a los gobiernos.

150830 Dia de desaparecidos y detenido Marcha con Asfaddes - AI

Según Fiallo los defensores/as de derechos humanos están vistos como opositores por parte de los gobiernos colombianos porque “hacemos ruido” y explica que los defensores/as han logrado movilizarse y hacer cambios sociales importantes.

SweFOR tuvo la oportunidad de hablar con la Fiscalía General de la Nación sobre la alta impunidad que reina en el país. La institución reconoce que hay una necesidad urgente en Colombia para construir rutas que atiendan este gran desafío. Resaltan que para eso se tienen que hacer acuerdos y coordinación con las organizaciones reclamantes de derechos humanos. Una respuesta por parte de la Fiscalía es la formación de un grupo de tareas para la investigación de graves crímenes y amenazas contra los defensores de derechos humanos. Este nuevo grupo de tarea todavía no ha comenzado su trabajo pero desde la Fiscalía se señala que ojalá sea una garantía. También expresan que

somos un estado muy frustrado – no alcanzamos a proteger […] Lo que puede traer el post-conflicto es más violencia, eso nos demuestran otros países. Tenemos que prepararnos, por ejemplo dar seguimiento a los desmovilizados de las Farc.

Un informe del Programa Somos Defensores señala una impunidad del 95 % en las muertes de defensores y líderes asesinados entre los años 2009 y 2013. Esto demuestra que en la actualidad no hay respuestas suficientes por parte de la Fiscalía.

Colombia närmar sig ett fredsavtal efter ny överenskommelse på Kuba

Onsdagen den 23 september var en historisk dag för fredsprocessen i Colombia. Efter nästan tre år av fredsförhandlingar i Havanna mellan Farc-gerillan och regeringen har Colombias president Juan Manuel Santos tillkännagivit att ”om exakt sex månader säger vi ett definitivt farväl till kriget i Colombia”. Uttalandet kommenteras med optimism av flera colombianska medier, medan civilsamhällets organisationer menar att flera frågor återstår att lösa.

För en dryg vecka sedan meddelade president Santos via Twitter att han var på väg till Kuba där fredssamtalen pågår och avslutade med orden ”freden är nära”. Detta skapade stor nyfikenhet bland colombianerna – för första gången skulle presidenten komma till Kuba sedan förhandlingarna inleddes. Efter många spekulationer kom beskedet några timmar senare: parterna hade nått en överenskommelse kring övergångsrättvisa och upprättelse för konfliktens offer, en knäckfråga som tagit ett och ett halvt år att enas kring. Människorättsadvokaten Nancy Fiallo uttrycker förväntan efter beskedet:

Som alla andra som fortfarande tror på fred känner jag spänning och hopp. Man har äntligen nått ett minimiavtal gällande offrens upprättelse och detta öppnar dörren mot en sanningskommission.

 

Nätverket Mujeres por la Paz, där Nancy Fiallo ingår, demonstrerar för freden.

Nätverket Mujeres por la Paz, där Nancy Fiallo ingår, demonstrerar för freden.

Det juridiska system man nu kommit överens om innebär inrättandet av särskilda domstolar för fred med syfte att bekämpa straffriheten, få fram sanningen, bidra till att kompensera offren och straffa dem som är ansvariga för grova brott begångna under konflikten – både gerillasoldater och statliga aktörer. Samtidigt talas det inte om fängelse för alla brott, utan om ”frihetsberövande under särskilda villkor”, medan det för vissa politiska brott kommer att ges amnesti. Farc-gerillan kan delta i detta system för övergångsrättvisa endast om de lägger ned sina vapen inom sextio dagar efter att det slutgiltiga fredsavtalet undertecknats. Stalin Ballesteros som är medlem i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad, menar att man inte kan förvänta sig total rättvisa:

Avtalet kommer att innebära en viss grad av straffrihet. Det här innebär en uppoffring som görs av hela det colombianska samhället, speciellt av konfliktens offer. För att få slut på dödandet och för att uppnå största möjliga grad av sanning offras den straffrättsliga rättvisan.

Regeringen och Farc-gerillan har nu kommit överens om fyra av de sex punkterna på agendan: landreform, en policy för att komma tillrätta med den illegala drogindustrin, möjligheten till politisk delaktighet för Farc-gerillans medlemmar efter ett fredsavtal och hur brott som begåtts under konflikten ska bestraffas. Punkterna som kvarstår är hur offren för konflikten ska kompenseras och hur avmobiliseringen av gerillasoldaterna ska gå till. Efter att man kommit överens på dessa punkter kommer Colombias regering att be befolkningen att godkänna fredsavtalet i en folkomröstning, innan ett fredsavtal kan skrivas under.

Att sälja in ett fredsavtal till den colombianska befolkningen är en utmaning som ska tas på allvar. Willian Rivas Torres är jurist på  den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia  i regionen Chocó där närvaron av både Farc-gerillan och regeringens trupper är stor. Han är en av dem som menar att fredsförhandlingarna på Kuba hittills inte tagit tillräcklig hänsyn till dem som lever mitt i konflikten:

Till vårt territorium har fredssamtalen inte nått – här har ingen dialog förts. Det hade behövts ett kontinuerligt samtal med oss som lever här för att uppnå verklig fred.

Erika Hellberg, Vinicius Brum Ribeiro (text) och Linnéa Lagergren (foto),  fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Colombia