colombia-blogg
Hot mot medlem i Hijos e Hijas som Kristna Fredsrörelsen i Colombia medföljer / Amenaza contra miembro de Hijos e hijas, quienes SweFOR Colombia acompaña

Den förste december hotades Luisa Malo utanför sitt hem i Barrancabermeja i norra Colombia. Luisa är medlem i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (ungefär Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffriheten), en ungdomsorganisation som sedan 2006, genom kultur och pedagogik, arbetar med frågor som rör fred, rättvisa och att de övergrepp som skett under den väpnade konflikten inte glöms bort. Kristna Fredsrörelsen i Colombia medföljer Hijos e hijas och ser mycket allvarligt på det som hänt. Dessutom är det mycket oroande att detta inte är en isolerad händelse, utan snarare ännu ett exempel på ökad utsatthet för människorättsförsvarare i Colombia, i skuggan av det historiska fredsavtalet. Du kan läsa mer om händelsen här: 161214-comunicado-hijos-e-hijas-14-12-2016-pdf (på spanska)

logo-hijos

Luisa Malo fue amenazada este pasado primero de diciembre en frente de su casa en Barrancabermeja en el norte de Colombia. Luisa es miembro de la organización Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad, un movimiento nacional y generacional que a través de actividades culturales y académicas, concientizan sobre temas de la memoria histórica y la lucha contra la impunidad, proponiendo construir un horizonte de transformación política, social y cultural. El Movimiento Sueco por la Reconciliación (SweFOR) acompaña a Hijos e Hijas, y vemos muy grave lo que ha sucedido. Además nos parece muy preocpante que no se trata de un incidente aislado, sino es un ejemplo de la ola de violaciones contra defensores de derechos humanos en Colombia, que están pasando en la sombra del histórico acuerdo de paz. Aquí puedes leer más sobre el incidente:  161214-comunicado-hijos-e-hijas-14-12-2016-pdf (en español)

Svenskt stöd till kvinnors fredsbyggande i Colombia
defensoras

Bilder från workshops med Kristna Fredsrörelsens medföljda organisationer i Colombia

Idag, den 26 september, undertecknar Colombias regering och FARC-gerillan fredsavtalet som parterna förhandlat fram under de senaste fyra åren. Efter detta följer en folkomröstning den 2 oktober där det colombianska folket får möjlighet att godkänna avtalet. Sveriges utrikesminister Margot Wallström närvarar under dagens högtidliga ceremoni i Cartagena i norra Colombia. Utrikesministern har även vid flera tillfällen träffat kvinnorättsorganisationer i landet. I en debattartikel skriver Margot Wallström, tillsammans med vice statsminister Isabella Lövin, att om Colombia ska kunna nå en hållbar fred och säkerhet för alla är det av central betydelse att konfliktens offer, inklusive de många kvinnor som utsatts för sexuellt våld, får upprättelse. Sverige har därför drivit på för en inkluderande fredsprocess, där kvinnor finns med i förhandlingarna och i genomförandet av fredsavtalet.

Sverige har i dagarna antagit en biståndsstrategi för Colombia, där 950 miljoner kronor under fem år ska satsas på att stödja rättsystemet och arbetet för att offren ska få upprättelse (en förutsättning för försoning), att samhällstjänster når ut i delar av landet som drabbats av konflikten, samt att Sverige ska fortsätta stärka kvinnors rättigheter och deltagande i fredsbygget. Sverige tilldelas också tillsammans med Internationella Röda Korset (ICRC) en särskild roll i att stödja arbetet med att eftersöka och identifiera de omkring 45 000 människor som försvunnit  till följd av konflikten.

Kristna Fredsrörelsen i Colombia delar uppfattningen att kvinnors deltagande i fredsprocessen är av avgörande betydelse för att nå en hållbar fred. Vi arbetar aktivt med att möjliggöra för kvinnliga människorättsförsvarare att arbeta i Colombia, och våra medföljda driver frågor om övergångsrättvisa, upprättelse och psykosocialt stöd till offer för sexuellt våld samt kvinnors deltagande i implementeringen av fredsavtalet. Diana Gómez, en av Kristna Fredsrörelsens medföljda som har arbetat för offrens rätt till upprättelse och inkludering i fredsavtalet, lyfter behovet av fortsatt stöd för såväl dessa processer som säkerheten för de kvinnor som driver dem:

Idag är ett historiskt ögonblick för Colombia och för offren för konflikten. Underskriften av fredsavtalet i Cartagena öppnar möjligheter för att offren faktiskt kan få sina rättigheter uppfyllda. Samtidigt är det internationella stödet viktigare än någonsin, eftersom människorättsförsvarares säkerhetssituation är fortsatt svår trots framgångarna med fredsavtalet. För vår del har medföljningen från Kristna Fredsrörelsen inneburit att vi har kunnat bli mer synliga och fortsätta arbeta med de här frågorna med livet i behåll, trots alla risker.

Kristna Fredsrörelsen har också under flera år arbetat med att stärka de medföljda organisationernas egna kapacitet kring skydd och säkerhet för sina medlemmar. Under detta arbete har vi utifrån lärdomar och erfarenheter som kommit fram i workshops och utbyten mellan kvinnor i de olika medföljda organisationerna, tagit fram ett dokument (på spanska) för att synliggöra situationen för kvinnliga människorättsförsvarare och behovet av ett intersektionellt perspektiv. Ett perspektiv där hänsyn tas till faktorer som bland annat kön och etnicitet vid riskbedömningar och skyddsåtgärder som syftar till att lokala människorättsförsvarare ska kunna fortsätta utföra sitt viktiga arbete.

Agnes Berge och Shanna Löfgren, fredsobservatörer i Bogotá

Den första kongressen av, med och för kvinnor från urfolken i Chocó!

Nu till helgen, 30:de mars till 2:a april 2016 i Quibdó, är det dags för ”Congreso departamental de mujeres indígenas del Chocó”. Det är den första kongressen i sitt slag i regionen och organisatörerna förväntar sig minst sjuhundra deltagare.

Det kommer bli historiskt! Det här är den första typen av träff för enbart urfolkskvinnor, ni kommer kunna läsa om den i historieböckerna”  berättar en stolt Claudia Domico från AsOrewas kvinnoutskott.

I Chocó finns fem olika urfolksgrupper och alla dessa kommer att finnas representerade på plats. Borgmästare från nästan hela Chocó, nationella organisationer så som den nationella organisationen för colombias urfolk (ONIC) och FN är inbjudna. Vi från Kristna fredrörelsen kommer också att finnas på plats för att medfölja AsOrewa (La Asociación de Cabildos Indígenas Embera, Wounaan, Katío, Chamí y Tule del Departamento del Chocó) och vi anser att den är ett viktigt steg för att stärka och skapa mer inkludering av kvinnor .

Vi har alltid blivit osynliggjorda och aldrig inkluderats, men nu genom den här kongressen kommer vi göra anspråk på och återta vår rättighet att vara deltagare inte åskådare, menar Claudia Domico.

Chocòs urfolksorganisationer kallar till kvinnokongress.

Det handlar om att stärka kvinnor men också att förbättra banden mellan organisationer och kvinnor från olika urfolksgrupper.  Men även om att öka kvinnors deltagande i alla beslutsfattande processer i samhället. Tanken är att det under kongressen skall skapas ett styrdokument som skall kunna användas som påtryckningmedel att stödja sig på när kvinnorna kräver sina rättigheter.

Det ska vara ett levande dokument, inte bara nedskrivna ord, utan något som aktivt används, förklarar Claudia.

Dokument som skall skapas är något som hon hoppas skall användas i påverkansarbete i hela Chocó, och förhoppningsvis även nationellt i hela Colombia. Den internationella närvaron genom Kristna Fredsrörelsen är viktig menar Claudia, för att skapa än mer legitimitet åt själva kongressen.

Claudia förklarar också att det handlar om att synliggöra kvinnor och de speciella svårigheter som kvinnor ställs inför.

Det finns en stark machokultur i vårt samhälle. Män förstår inte vilka problem som vi kvinnor ställs inför och det är viktigt med en plats där vi kan utbyta erfarenheter, säger Claudia Domico.

 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Quibdó, Colombia

Tio år av kamp för upprättelse och rättvisa

Igår var det tio år sedan vår medföljda Diana Gómez förlorade sin pappa Jaime Gómez och i lika många år har hon kämpat för upprättelse och rättvisa.

Diana är aktiv i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad (övers. Söner och döttrar för det historiska minnet och mot straffriheten), som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Colombia. Hijos e Hijas är en organisation som är aktiva inom juridiska processer och genomför påverkansarbete för freden, offrens rättigheter, det historiska minnet och mot straffriheten. Många av medlemnarna har, liksom Diana, förlorat nära anhöriga på grund av det statligt saktionerade våldet i Colombia. (Läs mer om organsiationen Hijos e Hijas)

Dianas pappa, Jaime Enrique Gómez Velásquez var aktiv i fackföreningsrörelsen och politisk rådgivare till den liberala politikern Piedad Córdoba Ruiz. Han försvann när han var ute på sin morgonrunda i Parque Nacional (park i centrala Bogotá). En månad senare hittades han död i parken på en plats som tidigare genomsökts. Trots att kroppen bar tecken på tortyr avskrevs dödsfallet som en olycka. (Läs mer om vad som hände Jamie Gómez)

Idag är det tio år sedan Jaime Gómez försvann. Foto: pressfoto från familjen

I nästan tio år har Diana kämpat för att hennes pappas död ska erkännas som mord för att få upprättelse och rättvisa. Under tiden har hon mottagit flera hot och efter att hon 2008 mottog ett dödshot från den paramilitära gruppen Aguilas Negras gick hon i landsflykt. Nu är hon tillbaka i Colombia och fortsätter driva rättsprocessen om sin pappa. Dödsfallet har nu blivit erkänt som mord och Diana är på nytt i kontakt med advokater för att utredningen ska fortsätta. Dessutom väntar man på att fallet ska tas upp i Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

Diana önskar att hon fick veta vem som bär ansvaret för hennes pappas död, att någon eller några skulle offentligt erkänna varför de tog hans liv. Dessutom vill hon se en omstrukturering av hela rättsystemet i Colombia och begreppet rättvisa, för att göra det mer tillgängligt för alla brottsoffer.

Idag ska Diana träffa sin pappas syskon och syskonbarn och tillsammans ska de inom familjen högtidlighålla minnet av Jaime Gómez.

Läs Dianas egna ord på hennes blogg: http://antigonagomez.blogspot.com.co/

Text: Åsa Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Idag fortsätter vi kampen för kvinnors rättigheter

Idag på den internationella kvinnodagen firas kvinnors kamp för jämstäldhet världen över. I Colombia berättar våra medföljda varför det är viktigt att högtidlighålla denna dag. Shaira Rivera från organisationen Hijos e Hijas säger:

Vi kvinnliga människorättsförsvarare i Colombia högtidhålla 8 mars för att lyfta fram de olika kamper som vi för mot patriarkatet och sexuellt våld och för människliga rättigheter och konfliktens offer. Vi firar de kvinnorna som har kämpat för att ändra systemet.

I Quibdó i regionen Chocó har kvinnor samlats för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor för att synliggöra och bryta förtryckande strukturer. Yenny Palacios Romania från Cocomacias genuskommission säger:

Idag är det viktigt att vi förutom att fira minns vår historia. Vi bör påminna oss om varför vi firar denna dag. Efter ett helt sekel av kvinnor som fört kampen för våra rättigheter finns än idag många orättvisor. Slaveriet lever vidare bland annat genom sexuellt och politiskt slaveri. Vi bör minnas vår smärtsamma historia och den långa historiska kamp som förts för att förstå vart vi befinner oss idag. Idag fortsätter vi kampen!

IMG_20160308_101023

En till är en för mycket, skallar slagorden på demonstrationen i Quibdó

 

IMG_20160308_102610

En deltagare i demonstrationen i Quibdó visar upp sitt plakat som gör en liknelse mellan kampen mot mäns våld mot kvinnor och kampen för fred i territoriet.

Kristna fredsrörelsen stöttar kvinnliga människorättsförsvarares kamp i Colombia och deras arbete för kvinnors lika rätt. Gå med i vår kamp för rättvisa!

Text och bild: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia