colombia-blogg
Tack för förtroendet

Mina väskor står packade och mitt skrivbord är tömt, efter nästan sjutton månader är det dags för mig att säga hejdå till Colombia och jobbet som fredsobservatör. Nya öden och äventyr väntar och jag kan med tacksamhet se tillbaka på sjutton oförglömliga månader, som gett mig insikter och lärdomar som jag hoppas att jag får ha med mig livet ut.

Jag tror det är för tidigt att dra några slutsatser om vad min tid här har betytt för mig. Det enda jag känner just nu är en stor tacksamhet för det förtroende jag fick. Förtroendet jag fick av Kristna Fredsrörelsens medlemmar att få jobba i organisationen. Förtroendet jag fick från ledningen på kansliet i Stockholm, som vågade satsa på att anställa en ung, nyutexaminerad statsvetare som aldrig varit i Colombia tidigare och för att de under hela min tid här fortsatt att ha tilltro till mig. Men framför allt känner jag en otrolig tacksamhet för förtroendet jag fått från kollegor och från de vi medföljer.

Som fredsobservatör i fält så betyder den kollegan du har med dig allt. Det är den enda du har att prata med, fatta beslut – många gånger svåra – tillsammans med och genomföra arbetet med. Ibland åkte vi så långt bort under våra medföljningar att jag förundras över att vi inte kom till världens ände och trillade över kanten. Långt ifrån wifi, telefonnät, ibland även elektricitet och rinnande vatten, med varandra som stöd, skydd och sällskap. Så tack till alla kollegor, för alla stunder vi delat tillsammans: alla kolsvarta tropiska nätter i tält och hängmattor, alla paket kex som hållit hungern borta och alla beslut vi tagit tillsammans. Tack för förtroendet jag fick!

Sist, men absolut inte minst känner jag en tacksamhet för förtroende jag fått av våra medföljda. Alla de människorättsförsvarare vars liv och kamp jag fick medfölja. Tack för att ni släpte in mig i era liv, för att ni berättade era historier för mig, delade era enorma sorger och försiktiga förhoppningar med mig. Jag kan bara ödmjukt hoppas att jag genom vårt arbete här i Colombia förvaltat ert förtroende efter bästa förmåga. Tack!

Text och bild: Åsa Svensson, fredsobservatör i Bogotá och Chocó

 

Två nya fredsobservatörer är på plats i Colombia!

IMG_20170608_101414Hej! Jag heter Tove From och är en nyutexaminerad genusvetare med rötter i Västerbotten. Min största drivkraft i livet är övertygelsen om att människor genom att organisera sig kan förändra världen till det bättre, trots att vägen dit kan vara svår och ibland farlig.  För snart två år sedan gjorde jag en praktik på en antimilitaristisk ungdomsorganisation i Bogotá, där jag fick chansen att lära känna människor som trots hårt motstånd organiserar sig för en fredligare och mer rättvis värld. Senare praktiserade jag på den svenska myndigheten Folke Bernadotteakademin. Under min tid på myndigheten pågick en livlig diskussion om den svåra och sköra process som nu ligger framför Colombia i övergången från konflikt till fred.  Erfarenheterna inspirerade mig djupt, och sedan dess har de sociala rörelserna för fred och rättvisa i Colombia legat mig nära om hjärtat. I ett land som i många decennier plågats av intern konflikt, våld och enorm ojämlikhet spelar civilsamhället och mänskliga rättighetsförsvarare en otroligt viktig roll för byggandet av en inklusiv och hållbar fred. Jag hoppas att genom mitt uppdrag som fredsobservatör kunna bidra till deras arbete, och att inspireras och lära mig av de människor jag kommer möta under min tid här.

 

 

IMG_20170608_103734

Jag heter Virginia och jag är en av de Fredsobservatorer som har återvant till fält för att fortsätta att bidra till Kristna Fredsrörelsens arbete i Latinamerika. År 2014-2015 var jag Fredsobservatör i Guatemala och fick då medfölja människorättsförsvarare som arbetar för rätten till liv, mark och en ren miljö. Att arbeta med dem tillät mig att på nära håll uppleva den strukturella och direkta orättvisa och våld som deras liv präglas av. Att se deras dagliga och modiga kamp mot dessa förhållanden väckte mer inspiration och beslutsamhet hos mig att fortsätta att arbeta med människorättsfrågor. Efter uppdraget i Guatemala återvände jag till Sverige för att ta min Masterexamen i Mänskliga Rättigheter från Uppsala Universitet. Parallellt med det arbetade jag som coach på ett boende for ensamkommande ungdomar i Stockolm, ett uppdrag som gav mig många givande och utvecklande erfarenheter. Jag är förväntansfull över att nu vara i Colombia där jag är övertygad om att nya erfarenheter och lärdomar väntar. Landet befinner sig i en otroligt speciell och unik tid i sin historia och förhoppningsvis kan jag, genom arbetet med Kristna Fredsrörelsen, bidra till en av de många pusselbitar som behövs för att bygga ett fredligare Colombia.

Vi välkomnar två nya fredsobservatörer till Colombia

Patricia bild

Jag heter Patricia och jag kommer från Mexiko. Som latinamerikan är jag väldigt orolig över situationen när det gäller våld och mänskliga rättigheter i regionen. Jag har en magisterexamen i internationell utveckling från Lund Universitet (LUMID programmet) och tidigare har jag arbetat med International Crisis Group i Mexiko, där jag hade möjligheten att behandla ämnen som våld och konfliktnedtrappning, organiserad brottslighet, påtvingade försvinnanden och mänskliga rättigheter. I allmänhet är jag intresserad av fred och utveckling. Därför tycker jag att det är särskilt intressant att vara i Colombia som fredsobservatör med Kristna Fredsrörelsen nu, för att det kan vara den bästa tiden att få lära mig om dessa ämnen i ett sammanhang av övergång till fred. Dessutom, är det också en enastående chans att få lära mig om olika ickevåldsmetoder i regionen för att bemöta problem med våld, straffrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Julia Fyr bild

Jag heter Julia Fyr, är 26 år och kommer ifrån Malmö. Jag har en dubbel examen i socialantropologi och arbetsrätt från Lunds Universitet och har ett stort intresse för folkrörelser och hur människor genom att organisera sig skapar ett ökat inflytande över sina liv och samhället de lever i. Hösten 2016 praktiserade jag via Latinamerikagrupperna på en organisation i Colombia som jobbar för småbrukare och arbetare inom jordbruksindustrin. Praktiken gav mig nya insikter om den kamp som olika sociala rörelser i Colombia för i försvar av sina rättigheter, och om de motstånd och våld de möter ifrån de som har motsatta intressen. Jag är därför glad över att få fortsätta arbeta tillsammans med Colombias folkrörelser för en hållbar fred, och min förhoppning är att jag som  fredsobservatör kan bidra till att deras verklighet synliggörs och till att deras frågor tas på allvar.  Jag är övertygad om att ett starkt civilsamhälle är det bästa försvaret av de mänskliga rättigheterna.

Nya medarbetare på Kristna Fredsrörelsen i Bogotá
Tre av våra nya kollegor presenterar sig här på bloggen. Följ vårt arbete i Colombia här och via Facebook!

shannaJag heter Shanna Löfgren och jag brinner för att arbeta med mänskliga rättigheter (MR) och MR-försvarare. Colombia går just nu igenom en mycket spännande tid med ett möjligt fredsavtal och avmobilisering av FARC-gerillan och jag tycker det är en förmån att få arbeta i händelsernas centrum. Tidigare har jag arbetat med Svenska Röda Korset i hårt utsatta delar av Colombia, samt på Röda Korsets Ungdomsförbund i Sverige. Jag har också varit volontär på flera colombianska organisationer som t.ex. la Corporación Sisma Mujer som stödjer kvinnor som utsatts för våld i den väpnade konflikten, framförallt sexuellt våld. Mellan resor och olika uppdrag har jag studerat en magister i statsvetenskap, samt nu senast en ettåring master i mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt på Universidad Nacional de Colombia. Jag ser fram emot att jobba som fredsobservatör och att lära mig mycket av MR-försvarare och andra jag jobbar med.

 

robertoMitt namn är Roberto Montoya. Jag kommer från Spanien, är född 1967 och har läst företagsekonomi vid universitetet i Valladolid. Jag undervisade under tio år i en yrkesskola i samma stad. Sedan förde mig livets turer till Latinamerika där jag lärde känna helt andra verkligheter. Jag arbetade med utbildning och personalfrågor i PBI:s (Peace Brigades International) projekt i Colombia i nio år. Jag läste även en ettårig master i “psykosociala åtgärder inom politiskt våld och naturkatastrofer”. Därefter arbetade jag på organisationen ANSUR i sex år, och nu är jag en del av Kristna Fredsrörelsen. Jag har erfarenhet och utbildning inom alternativ utveckling, rättvis handel, ansvarsfull konsumtion och utbildning för fred och utveckling. Jag är en hårt arbetande person som tycker om att resa och njuter av samtal runt ett bord med bra kött och fina viner.

 

agnes-2Jag heter Agnes Berge och är tillbaka på Kristna Fredsrörelsen i Colombia efter att tidigare ha arbetat som fredsobservatör i Chocó under 2012-2013.  Jag har en magisterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet och ett långvarigt intresse för mänskliga rättigheter, feminism samt miljö- och solidaritetsfrågor.  Under det senaste året har jag arbetat med Resolution 1325/Kvinnor, fred och säkerhetsagendan med utbildning av colombianska tjänstemän och representanter för kvinnorättsorganisationer. Det är spännande att vara tillbaka i Colombia under denna omvälvande tid när fredsavtalet ska implementeras. Det är en tid full av förhoppningar, men också risker för lokala människorättsförsvarare. Jag ser att vi som en av de svenska organisationer med störst närvaro i landet har stora möjligheter att göra skillnad så att de kan fortsätta utföra sitt arbete i säkerhet.

 

Generalstrejk i hela Choco – folket kräver rättvisa!

Idag är Quibdo tyst och stängt så när som på det ständiga surrande ljudet av militärhelikoptrar i luften och ropen från barn som leker och stojar i huset. Idag håller även skolorna stängt då lärarna också strejkar. Hela Choco är faktiskt i strejk och departementet är paralyserat, inga butiker är öppna och den annars så livliga huvudgatan är tom.

Annat var det igår när en stor folkmassa samlades och tillsammans tågade i en stor demonstration under parollen ”Det chocoanska ropet”. De få affärer som hållit öppet, fick höra ropen ”Ut, ut, ut” från den stora folksamlingen och valde att snabbt stänga och skicka hem sin personal.

Idag är det andra dagen i El Paro civico – generalstrejk i departementet Choco, nordvästra Colombia. Det är ett av de ekonomiskt och socialt mest utsatta områdena i Colombia och människorna här talar om statens närvaro som nästintill obefintlig.

P1020308

I Quibdo firades man inte Colombias självständighet den 20 juli utan istället samlades människorna till en stor demonstration mot det man ser som regeringens totala försummelse av departementet. De passade då också på att presentera de krav som de nu ställer under strejken. ”Folket känner sig inte hjälpta och inkluderade av staten och många gånger inte heller som en del av Colombia och därför var det speciellt viktigt och symboliskt att genomföra protesten just den dagen”, säger Jhon Vanegas från Quibdó.

Alla har förberett sig på att strejken kan bli långvarig. Vi själva blev stående i kö i över två timmar dagen innan strejkens början när vi skulle handla mat, folk har bunkrat upp för att klara sig under dagarna när affärerna håller stängt. De är mer än redo för att kämpa för rätten till vad som faktiskt är det mest basala behoven. Det vill säga bland annat att en kan få hjälp när en blir sjuk, att vägarna underhålls, att ens barn får en vettig utbildning, att det finns arbete och att det blir ett slut på de ständiga elavbrotten här. Just nu råder skyhög arbetslöshet, 150% överbeläggning på sjukhusen, 11 av de 30 kommunerna är utan elektricitet och vägarna har inte upprustats på många år.

Även människor är arga och frustrerade så känner sig många hoppfulla och menar att det här är enda sättet att få regeringen att faktiskt lyssna till dem och tillmötesgå deras krav. Kampen fortsätter och som Jhon Vanegas från Quibdo säger, ”även om medierna är tysta så talar gatorna” och folket har inga planer på att tystna förrän regeringen hör deras krav.

 

Text: Julia Qwist, Fredsobervatör i Quibdo

Foto: Jhon Vanegas, Quibdo