colombia-blogg
Året 2015 i Colombia

Under 2015 var det lokala och regionala val i Colombia, en tid för turbulens och politiska kampanjer. Samtidigt fortsatte fredsförhandlingarna mellan den Colombianska regeringen och Farc-gerillan med flera framsteg, bland annat en överrenskommelse för övergångsrättvisa och offrens upprättelse. Här vill vi dela med oss av några av 2015 viktigaste händelser för Kristna Fredsrörelsen i Colombia och våra medföljda organisationer.

Después de los bombardeos se encontraron restos de los artefactos explosivos en la comunidad de Piedra Honda.Tack vare fredsförhandlingarna har stridigheterna mellan Farc-guerrillan och regeringen trappats ner under året, men samtidigt har operationerna mot den andra gerillan ELN intensifierats. I Chocó har detta varit påtagligt då flera etnisk-territoriella organisationer har lidit av bombningar nära deras samhällen. I mars och april drabbades Piedra Honda, som hör till organisationen Cocomopoca, och i november genomfördes bombningar nära flera samhällen vid floden Capá, i territorium som hör till urfolksorganisationen AsOrewa. I Piedra Honda skedde bombningarna så nära att flertalet hus skaddes av splitter. ”En man som lyftes ur sin säng av explosionsvågen föll så illa att han skadades i bröstet”, berättade en av dem som bor i samhället för Krf:s fredsobservatörer som var på plats kort efter anfallen för att stötta organisationen och  och samhället.

150417.Hijxs.Bogota.ShairaLiksom flera andra av organisationen Hijos e Hijas medlemmar kämpar Shaira Rivera för att mordet på hennes pappa, som skedde för sju år sedan, ska klaras upp. Efter att flera av organisationens medlemmar förföljts på gatorna i Bogotá under 2015 har KrF intensifierat sin medföljning och fredsobservatörerna har funnits på plats vid medlemmarnas sida såväl i samband med officiella aktiviteter som i deras privatliv. För ett ökat skydd har också en rad politiska åtgärder vidtagits gentemot polismyndigheten och civila statliga institutioner för att uppmärksamma dem om deras ansvar gällande säkerheten för Hijos e Hijas medlemmar.

 

Bellavista kyrka

I Chocó pågår flera processer gällande kollektiv upprättelse för invånare i samhällen som drabbats av den väpnade konflikten. En av kommunerna som under året arbetat sig framåt i processen är Bojayá där samhället Bellavista drabbades av en massaker 2004 under en sammandrabbning mellan Farc och paramilitärer. 79 personer dog och flera hundra skadades. Under året har Krf varit med på flera träffar i Bellavista för att följa upp processen som ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna är ansvarig för att genomföra. ”Jag anmälde min bror och min son försvunna när det hände men har aldrig fått reda på vad som hänt. Ingen har gett dem återupprättelse och det har nu gått tretton år” sa en av ledarna från Bojayá under den andra sammankomsten i Bellavista under 2015.

El 9 de abril 2015 miles de personas de la sociedad civil participaron en la marcha por la paz.Den 9 de april, som sedan 2012 är Colombias officiella minnesdag för konfliktens offer, gick tusentals colombianer ut på gatorna för att demonstrera för freden. I Bogotá demonstrerade Nancy Fiallo som representant för organisationen Kvinnor för Fred som arbetar för kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen mellan regeringen och Farc-gerillan. Fiallo kritiserar dem som redan pratar om en postkonflikt i Colombia och understryker att ”det leder till att viktiga frågor, som att synliggöra kvinnorna på fredsförhandlingarnas dagordning, utelämnas”.

 SweFOR aprecia el reconocimiento internacional y nacional por el trabajo legítimo de COCOMACIA.

Den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia har i mer än trettio år arbetat för territoriellt, socialt och kulturellt självbestämmande och har sedan 2008 medföljts av Krf.  I september tilldelades de av den svenska organisationen Diakonia det pris som årligen går till försvarare av de mänskliga rättigheterna i Colombia. Organisationen valdes ut för sitt långvariga arbete till försvar för de mänskliga rättigheterna. ”Det här priset motiverar oss i vår önskan att fortsätta arbeta för att styra vårt territorium, till livets och de mänskliga rättigheternas försvar” utryckte styrelsen efter utmärkelsen offentliggjordes.

Comision de generoCocomacias genuskommission består av åtta kvinnor från olika samhällen inom territoriet, som sedan 2003 arbetar med att förbättra kvinnornas situation och höja deras röst. Under året var de ute i samhällen för att prata om en möjlig postkonflikt-situation och vikten av kvinnornas deltagande i politiken och samhället. ”Vill vi förändra krävs att vi byter bilden av kvinnan som en sak, mot bilden av en person, en rättighetsbärare, och en partner att dela vårt liv med” berättade Julia Susana Mena, en av kvinnorna i kommissionen.

Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.Som en direkt följd av enorma naturtillgånger utgjorde regionen Magdalena Medio, belägen i den centrala delen av Magdalena-flodens dalgång, epicentrum för konflikten mellan paramilitärer och gerilla under 90- och början av 2000-talet. Konsekvenserna för civilbefolkningen har varit enorma med ett stort antal massakrer, tvångsförsvinnanden och -förflyttningar. Under året har KrF medföljt organisationen Avre som ger psykosocialt stöd till personer och organisationer som fallit offer för konflikten i regionen och som nu återigen oroar sig för att paramilitära aktörer återtar sina ställningar i Magdalena Medio.

CocomopocaOrganisationen Cocomopocas medlemmar bor mestadels i små samhällen ute på den Chocoanska landsbygden. Dessa platser är sedan länge präglade av konflikten och lider av en bristande statlig närvaro. För att höra vad som händer i territoriet har Cocomopoca under året genomfört flera resor, inklusive en så kallad ”Minga” där de åker ut till alla sina samhällen. Mingan, och flera andra resor där de genomfört worskhops har medföljts av Krf, såsom på bilden ovan där Stuard Mena Buenaños och Martín Fabio Mosquera, två av Cocomopocas styrelsemedlemmar berättar för en av Krf:s fredsobservatörer om situationen i Villa Claret, i kommunen Lloró.

151106PalacioJusticiaMoviceDen 6 november fylldes Simon Bolivar-torget i Bogotá av människor som fick återuppleva den traumatiska händelsen då militärens stridsvagnar kör in i justitiepalatset som gerillagruppen M-19 ockuperat och tagit närmare 350 personer som gisslan. Under operationen dödades 98 personer, elva av dem högsta domstolens domare, medan elva personer som sågs lämna palatset vid liv, eskorterade av militären, försvann spårlöst. I år, då tre av de elva återfanns i massgravar, erkände staten sitt ansvar för händelserna, men åtta personer saknas fortfarande. Movice, en av Colombias största rörelser som förenar offer för brott som begåtts av staten, och som under hösten lämnat in en förfrågan om medföljning till KrF, deltog i aktiviterna.

151115 Rios Vivos.Antioquia.expedicion sentipensante3Rörelsen Ríos Vivos i regionen Antioquia i nordvästra Colombia samlar grupper av människor som anser sig drabbade av bygget av landets största vattenkraftverk Hidroituango. Ríos Vívos fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter man anser sker i samband med projektet och föreslår alternativa utvecklingsprojekt, något som uppmärksammats i en rapport från SwedWatch. Efter en förfrågan från Ríos Vivos har KrF under 2015 utvärderat möjligheten att medfölja rörelsen och förutom provmedföljningar har de hot som riktats mot några av röreslens medlemmar lyfts under möten med polis och militär i regionhuvudstaden Medellín.

Fredsobservatörerna för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Defensores de derechos humanos colombianos – asesinados, amenazados y perseguidos

Según una reciente estadística Colombia es el tercer país con mayor impunidad en el mundo, pero en cuanto a defensores y defensoras de derechos humanos la situación es aún más crítica. La Fiscalía General de la Nación está siendo criticada por organizaciones de la sociedad civil colombiana por no tener suficientes avances en las investigaciones de crímenes cometidos en contra de defensores/as de derechos humanos. Mientras tanto, la Fiscalía está implementando un nuevo programa para dar respuestas ante las necesidades de estos.

El Programa Somos Defensores alerta en su informe Los Nadies sobre un incremento de más de un 100 % en agresiones contra defensores/as de derechos humanos en Colombia durante el primer semestre del año comparado con el mismo periodo del año pasado.

Solo en el primer semestre de 2015, 34 defensores y defensoras de derechos humanos han sido asesinados. Cada cinco días asesinan a un defensor de derechos humanos.

Muchas personas acompañadas por SweFOR han vivido en carne propia esta situación de amenazas y agresiones por ejercer su labor legítima en defensa de los derechos humanos. Varios integrantes de la organización Hijos e hijas por la memoria y contra la impunidad han sufrido de reiterados hostigamientos, seguimientos y amenazas a lo largo de los años.

También la defensora de derechos humanos Nancy Fiallo ha sido objeto de varias amenazas. Su última denuncia ante la Fiscalía fue radicada en mayo por haber sido amenazada por teléfono. Fiallo dice no haber recibido respuesta por parte de la Fiscalía frente a esta amenaza ni tampoco de las anteriores que ha habido contra su persona. Teme que la situación de defensores y defensoras de derechos humanos se va a poner peor en un post-acuerdo, ya que las amenazas, los asesinatos y las detenciones se han vuelto algo habitual. Shaira Rivera, de Hijos e hijas y la actual secretaria técnica del Movimiento Nacional de Víctimas de Crímenes de Estado (Movice), opina que

para el Estado colombiano y para los distintos gobiernos que lo representan, el enemigo no es solamente las guerrillas. También ven como enemigos las organizaciones de derechos humanos que trabajan con temas económicos y políticos en oposición a los gobiernos.

150830 Dia de desaparecidos y detenido Marcha con Asfaddes - AI

Según Fiallo los defensores/as de derechos humanos están vistos como opositores por parte de los gobiernos colombianos porque “hacemos ruido” y explica que los defensores/as han logrado movilizarse y hacer cambios sociales importantes.

SweFOR tuvo la oportunidad de hablar con la Fiscalía General de la Nación sobre la alta impunidad que reina en el país. La institución reconoce que hay una necesidad urgente en Colombia para construir rutas que atiendan este gran desafío. Resaltan que para eso se tienen que hacer acuerdos y coordinación con las organizaciones reclamantes de derechos humanos. Una respuesta por parte de la Fiscalía es la formación de un grupo de tareas para la investigación de graves crímenes y amenazas contra los defensores de derechos humanos. Este nuevo grupo de tarea todavía no ha comenzado su trabajo pero desde la Fiscalía se señala que ojalá sea una garantía. También expresan que

somos un estado muy frustrado – no alcanzamos a proteger […] Lo que puede traer el post-conflicto es más violencia, eso nos demuestran otros países. Tenemos que prepararnos, por ejemplo dar seguimiento a los desmovilizados de las Farc.

Un informe del Programa Somos Defensores señala una impunidad del 95 % en las muertes de defensores y líderes asesinados entre los años 2009 y 2013. Esto demuestra que en la actualidad no hay respuestas suficientes por parte de la Fiscalía.

Colombia närmar sig ett fredsavtal efter ny överenskommelse på Kuba

Onsdagen den 23 september var en historisk dag för fredsprocessen i Colombia. Efter nästan tre år av fredsförhandlingar i Havanna mellan Farc-gerillan och regeringen har Colombias president Juan Manuel Santos tillkännagivit att ”om exakt sex månader säger vi ett definitivt farväl till kriget i Colombia”. Uttalandet kommenteras med optimism av flera colombianska medier, medan civilsamhällets organisationer menar att flera frågor återstår att lösa.

För en dryg vecka sedan meddelade president Santos via Twitter att han var på väg till Kuba där fredssamtalen pågår och avslutade med orden ”freden är nära”. Detta skapade stor nyfikenhet bland colombianerna – för första gången skulle presidenten komma till Kuba sedan förhandlingarna inleddes. Efter många spekulationer kom beskedet några timmar senare: parterna hade nått en överenskommelse kring övergångsrättvisa och upprättelse för konfliktens offer, en knäckfråga som tagit ett och ett halvt år att enas kring. Människorättsadvokaten Nancy Fiallo uttrycker förväntan efter beskedet:

Som alla andra som fortfarande tror på fred känner jag spänning och hopp. Man har äntligen nått ett minimiavtal gällande offrens upprättelse och detta öppnar dörren mot en sanningskommission.

 

Nätverket Mujeres por la Paz, där Nancy Fiallo ingår, demonstrerar för freden.

Nätverket Mujeres por la Paz, där Nancy Fiallo ingår, demonstrerar för freden.

Det juridiska system man nu kommit överens om innebär inrättandet av särskilda domstolar för fred med syfte att bekämpa straffriheten, få fram sanningen, bidra till att kompensera offren och straffa dem som är ansvariga för grova brott begångna under konflikten – både gerillasoldater och statliga aktörer. Samtidigt talas det inte om fängelse för alla brott, utan om ”frihetsberövande under särskilda villkor”, medan det för vissa politiska brott kommer att ges amnesti. Farc-gerillan kan delta i detta system för övergångsrättvisa endast om de lägger ned sina vapen inom sextio dagar efter att det slutgiltiga fredsavtalet undertecknats. Stalin Ballesteros som är medlem i organisationen Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad, menar att man inte kan förvänta sig total rättvisa:

Avtalet kommer att innebära en viss grad av straffrihet. Det här innebär en uppoffring som görs av hela det colombianska samhället, speciellt av konfliktens offer. För att få slut på dödandet och för att uppnå största möjliga grad av sanning offras den straffrättsliga rättvisan.

Regeringen och Farc-gerillan har nu kommit överens om fyra av de sex punkterna på agendan: landreform, en policy för att komma tillrätta med den illegala drogindustrin, möjligheten till politisk delaktighet för Farc-gerillans medlemmar efter ett fredsavtal och hur brott som begåtts under konflikten ska bestraffas. Punkterna som kvarstår är hur offren för konflikten ska kompenseras och hur avmobiliseringen av gerillasoldaterna ska gå till. Efter att man kommit överens på dessa punkter kommer Colombias regering att be befolkningen att godkänna fredsavtalet i en folkomröstning, innan ett fredsavtal kan skrivas under.

Att sälja in ett fredsavtal till den colombianska befolkningen är en utmaning som ska tas på allvar. Willian Rivas Torres är jurist på  den etnisk-territoriella organisationen Cocomacia  i regionen Chocó där närvaron av både Farc-gerillan och regeringens trupper är stor. Han är en av dem som menar att fredsförhandlingarna på Kuba hittills inte tagit tillräcklig hänsyn till dem som lever mitt i konflikten:

Till vårt territorium har fredssamtalen inte nått – här har ingen dialog förts. Det hade behövts ett kontinuerligt samtal med oss som lever här för att uppnå verklig fred.

Erika Hellberg, Vinicius Brum Ribeiro (text) och Linnéa Lagergren (foto),  fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Colombia demonstrerar för fred med förnyat hopp

För 67 år sedan trädde datumet den 9 april in i historien som en av de mest symboliska dagarna för det colombianska samhället. På denna dag vid middagstid mördades Jorge Eliécer Gaitán, den dåvarande ledaren för Colombias liberala parti och dess presidentkandidat i valet 1948. Gaitán var en mycket karismatisk och omtyckt politiker och mordet utlöste en våg av våldsamma protester och statligt förtryck över hela landet och är numera erkänd som ett startskott till den väpnade konflikten som har härjat i Colombia sedan dess.

Det var alltså ingen slump att den Colombianska kongressen 2012 beslutade att via Lagen om offrens rätt instifta en dag för att årligen hedra den nationella minnesdagen för solidaritet med konfliktens offer den 9 april. Sedan dess har dagen firats med fredsdemonstrationer där tusentals invånare deltar över hela landet. Men i år tycktes marschen ha haft en djupare betydelse för de flesta colombianer. Tack vare den positiva utvecklingen i fredsprocesen mellan Farc-gerillan och president Santos regering gavs intrycket om att det fanns mycket hopp i luften.

 

Organisationer MOVICE & Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad marscherar för fred

Organisationen Hijos e hijas som jobbar för minnet och mot straffrihet demonstrerar för fred den 9 april.

Enligt Kristna Fredsrörelsens medföljda Shaira Rivera från Hijos e hijas beror detta på faktumet att innehållet i fredssamtalen först nyligen började offentliggöras. Rivera säger:

“Fredsförhandlingarna gick igenom en fas där det var bara en dialog mellan Farc- gerillan och staten, och ingen annan. Det offentliggjordes till det civila samhället för knappt ett och ett halvt år sedan. Det är därför vi inte var så fokuserade på fredsförhandlingarna under tidigare år”.

Vilken postkonflikt?

Fredssamtalen mellan Farc-gerillan och Santos regering verkar ha kommit så pass långt att många politiker och tidningar nuförtiden nästan bara talar om postkonflikt. Det civila samhället i Colombia menar att det är för tidigt att tala om postkonflikt. Människorättsförsvararen Nancy Fiallo som KrF medföljer förklarar varför:

“Det är väldigt förhastat att prata om postkonflikt ännu. I Colombia finns det igen postkonflikt, då det finns flera beväpnade grupper fortfarande idag. När det pratas om postkonflikt utelämnas andra viktiga frågor som att synliggöra kvinnorna på fredsförhandlingarnas dagordning.”

 

Människorättsförsvarare Nancy Fiallo och nätverket Mujeres por la Paz marscherar för större kvinnligt deltagande i fredsprocessen.

Människorättsförsvarare Nancy Fiallo och nätverket Mujeres por la Paz marscherar för större kvinnligt deltagande i fredsprocessen.

En succé

Trots att fredsprocessen inte går enligt den planerade tidtabellen och många punkter återstår att diskuteras, var fredsmarschen ändå en succé för Fiallo:

“Den var en succé av två anledningar: dels för att den synliggjorde konfliktens offer och dels visade allmänt stöd för fred. För två år sedan kom ungefär 60 000 personer till Bogotá för att stödja konfliktens offer och fred. I år fanns det ett konkret stöd till fredsförhandlingarna mellan regeringen och Farc-gerillan och deltagandet var mycket större.”

För Shaira Rivera var fredsmarchens budskap tydligt: ”Det vi colombianer tror på, både som ett samhälle och som politiska subjekt, är att vi måste stoppa det här kriget och stoppa det nu!”

Text: Vinicius Brum Ribeiro, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Bilder: Linnéa Lagergren & Vinicius Brum Ribeirofredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Rättegångar mot Colombias politiska och ekonomiska elit fortsätter

Under 2015 kommer KrF:s medföljda Nancy Fiallo att bevaka sex fall i Högsta domstolen som rör ett fenomen som i Colombia går under namnet ”parapolítica”. Det rör sig om kopplingar mellan politiker och vissa högre statliga tjänstemän och illegala paramilitära grupper på högerkanten.

Sedan fall av detta slag kommit till rättsväsendets kännedom, omkring år 2005, har ett flertal rättegångar påbörjats. Många förtroendevalda har blivit dömda för att bland annat ha finansierat,  delgivit information och på andra sätt stöttat dessa gruppers angrepp mot civilbefolkningen. Det rör sig om brott som till exempel massaker, mord och tvångsförflyttningar. Syftet har många gånger varit att säkerställa eller få ökad makt.

140612 Nancy Fiallo.Mujeres por la paz.3 - JA

Nancy Fiallo vill se ett större fokus på offrens upprättelse under rättsprocesserna av “parapolítica”

Nancy följer denna typ av fall i Högsta domstolen sedan 2010 och Kristna fredsrörelsen har medföljt henne sedan starten. Under de processer KrF följt de senaste åren har den åklagade en grupp jurister till sitt förfogande och delar av familj- och vänkretsen följer rättegången på plats medan de som representerar brottsoffren är få eller helt frånvarande i rättssalen.

Nancy menar därför att KrF:s medföljning gör henne tryggare:

När Kristna fredsrörelsen medföljer mig i Högsta domstolen känner jag mig skyddad och synliggjord. Om jag gått själv skulle det ha inneburit högre risk.

I början av året inleddes rättegången mot den före detta guvernören för provinsen Antioquia, Luis Alfredo Ramos Botero. Ramos står anklagad för samröre med paramilitära grupper, vilka också ska ha finansierat hans valkampanj.

Efter flera vändor mellan olika instanser drivs fallet nu i Högsta domstolen i Bogotá

Processerna i Högsta domstolen tar lång tid och försöker ofta att förhalas, en eller flera gånger.

När KrF medföljer Fiallo under en av rättegångsdagarna  sitter den förre detta  toppolitikern  i rättssalen med nervös och hålögd uppsyn frenetiskt bläddrandes i papper medan vittnet,  Juan Carlos Sierra, före detta chef för den paramilitära gruppen Bloque Cacique Pipintá inom AUC, blir utfrågad.  Gruppen som Sierra var chef över är anklagad för att ha mördat  1 500 personer.  “Det var lättare att mörda än att berätta sanningen, men jag har mördat de jag skulle”, säger Juan Carlos Sierra under rättegången.  Ramos menar att han är utsatt för en konspiration av falska vittnen. Vad är det som driver högt uppsatta  och välsituerade personer med ekonomisk trygghet att förhandla med mördare för att behålla sin makt och klättra vidare?, frågar sig Nancy när vi går ut ur rättssalen. Detta är en av många frågor som behöver utredas för att Colombia ska kunna nå en hållbar fred.

Ramos och de andra fallen som kommer följas under året är bara en av många. Nancy menar att,

 den största framgången är att Högsta domstolen ställt flera av de högsta politikerna inför rätta. Tyvärr tenderar åklagaren att fokusera mer på röstköp och ekonomiska band än på brott mot civilbefolkningen.

Nancy uppmanar det  internationell samfundet att göra påtryckningar så att domstolen fokuserar på upprättelse för konfliktens offer.

Domen i rättegången mot Ramos förväntas komma under året.

Text: Mette Schönström, fredsobservatör  för Kristna fredsrörelsen i  Bogotá

Bild: Julia Andén, fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen i Bogotá

Stöd arbetet för mänskiga rättigheter i Colombia. Bli medlem.