colombia-blogg
Quibdó firar seger efter över en veckas strejk!

Samtidigt som Bogotás många barer och parker fylldes av människor som firade att regeringen och Farc-ep äntligen kommit fram till ett slutgiltigt avtal igår, så fylldes även Quibdós torg. Men det som firades var inte fredsavtalet. De firade att den åtta dagar långa strejken nu nått sitt slut, efter att regeringen gått med på flera av de krav som ställts.

sil quid

När jag frågar några på på torget om hur de känner över fredsavtalet rycker de på axlarna, ”ja, det är väl bra?” Men den fyra år långa processen i Havanna ligger långt bort från den många gånger komplicerade vardag som de flesta lever i här. Samtidigt finns det många här som också följt processen noga och på nära håll. Vår medföljda Leyner Palacios som varit på plats på Kuba är en av dem. Om fredsavtalet säger han “Jag är tacksam för allt arbete för att få med konfliktens offer i avtalet, det är vår seger”

Men för den stora allmänheten i Quibdo är den viktiga segern som nu firas att regeringen utlovat ett sjukhus, att vägarna ska upprustas och att elnätet ska utökas till de delar som ännu inte har någon elförsörjning.

Det kan te sig märkligt att de i Chocó, som är en av de mest utsatta regionerna för den väpnade konflikten, inte dragits med i huvudstadens fredsyra. Men det kan också vara så som en annan person på torget säger att, ”freden tror jag på när jag ser den och dessutom finns ELN fortfarande kvar”. Här har bara den senaste månaden varit många bombningar och många människor som har tvingats på flykt från sina hem.

Så även om de såklart gläds åt fredsavtalet så hyser också många skepsis och väntar med att fira till dess att de faktiskt kan känna av ett lugn även i Chocó. Till dess firar man sin egna åttadagars kamp och att de genom att lamslå hela regionen drivit igenom krav på förbättringar och fått regeringen att lyssna till ett av de mest bortglömda platserna i landet.

Text: Julia Qwist, Fredsobservatör i Quibdó

Foto: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör i Quibdó

Generalstrejk i hela Choco – folket kräver rättvisa!

Idag är Quibdo tyst och stängt så när som på det ständiga surrande ljudet av militärhelikoptrar i luften och ropen från barn som leker och stojar i huset. Idag håller även skolorna stängt då lärarna också strejkar. Hela Choco är faktiskt i strejk och departementet är paralyserat, inga butiker är öppna och den annars så livliga huvudgatan är tom.

Annat var det igår när en stor folkmassa samlades och tillsammans tågade i en stor demonstration under parollen ”Det chocoanska ropet”. De få affärer som hållit öppet, fick höra ropen ”Ut, ut, ut” från den stora folksamlingen och valde att snabbt stänga och skicka hem sin personal.

Idag är det andra dagen i El Paro civico – generalstrejk i departementet Choco, nordvästra Colombia. Det är ett av de ekonomiskt och socialt mest utsatta områdena i Colombia och människorna här talar om statens närvaro som nästintill obefintlig.

P1020308

I Quibdo firades man inte Colombias självständighet den 20 juli utan istället samlades människorna till en stor demonstration mot det man ser som regeringens totala försummelse av departementet. De passade då också på att presentera de krav som de nu ställer under strejken. ”Folket känner sig inte hjälpta och inkluderade av staten och många gånger inte heller som en del av Colombia och därför var det speciellt viktigt och symboliskt att genomföra protesten just den dagen”, säger Jhon Vanegas från Quibdó.

Alla har förberett sig på att strejken kan bli långvarig. Vi själva blev stående i kö i över två timmar dagen innan strejkens början när vi skulle handla mat, folk har bunkrat upp för att klara sig under dagarna när affärerna håller stängt. De är mer än redo för att kämpa för rätten till vad som faktiskt är det mest basala behoven. Det vill säga bland annat att en kan få hjälp när en blir sjuk, att vägarna underhålls, att ens barn får en vettig utbildning, att det finns arbete och att det blir ett slut på de ständiga elavbrotten här. Just nu råder skyhög arbetslöshet, 150% överbeläggning på sjukhusen, 11 av de 30 kommunerna är utan elektricitet och vägarna har inte upprustats på många år.

Även människor är arga och frustrerade så känner sig många hoppfulla och menar att det här är enda sättet att få regeringen att faktiskt lyssna till dem och tillmötesgå deras krav. Kampen fortsätter och som Jhon Vanegas från Quibdo säger, ”även om medierna är tysta så talar gatorna” och folket har inga planer på att tystna förrän regeringen hör deras krav.

 

Text: Julia Qwist, Fredsobervatör i Quibdo

Foto: Jhon Vanegas, Quibdo

Kristna Fredsrörelsen medföljer kampen för att minska gruvnäringens påverkan på Chocós floder

Redan när vi öppnade vårt kontor här i Chocó fick vi höra om den illegala gruvdriften och hur floderna förorenades. Nu har det gått tio år och det finns fortfarande mängder med grävskopor och mudderverk som arbetar för att utvinna guld ur flodslammet. Men det är också fler och fler som insett vilka alvarliga konsekvenser denna industri medför. Alla de organisationer som Kristna Fredsröreslen (Krf) medföljer i Chocó arbetar på ett eller annat sätt för att minska den mekaniserade gruvdriftens påverkan på miljön och i år har vi sett flera processer som ger hopp om en bättre framtid.

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdí i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Delegationen till Quitofloden lämnade Quibdó i två båtar för att höra vittnesmål om miljöförstöringen

Cocomacia, och Cocomopoca, (båda medföljda av Krf) har tillsammans med flera andra Chocoanska organisationer och med juridiskt stöd från Tierra Digna, lämnat in en stämningsansökan till staten där de menar att gruvdriften och den illegala skogsavverkningen orsakat så alvarliga miljöskador att folkets grundläggande rättigheter kränkts. Efter att ha blivit avfärdat i både första och andra instans beslutade till slut Konstitutionsdomstolen att ta upp fallet till prövning. Inte nog med det men i januari skickade de också två stöddomare till Quibdó för att delta i en kommission till Quitofloden, en av de platser som påverkats mest av gruvindustrin.

Américo Mosquera Rioquito

Américo Mosquera, ordförande för COCOMOPOCA, berättade bland annat om hur flera ledare blivit hotade när de sagt nej till gruvdriften

Deltagarna i kommissionen, som skulle samla in vittnesmål om hur samhällena påverkats av gruvorna, fick lyssna på hur de lokala ledarna berättade om hur barn föds med missbildningar eftersom fisken som föräldrarna äter är full med kvicksilver och hur till och med själva flodens gång har ändrats på grund av mudderverkens jakt på guld. De berättade också om hot mot de ledare som vågar säga nej till gruvdrift, eftersom maskinernas ägare ofta har kopplingar till paramilitära grupper. På vägen till och från mötet kunde vi också se den ödeläggelse som maskinerna orsakat, och hur den frodiga djungeln förvandlats till döda grustag.

160129 Rio Quito retroexcavadora1

Grävskoporna och mudderverken har förvandlat stora delar av djungeln till döda grusöknar, tomma på vegatation

Konstitutionsdomstolen väntas komma med sin dom i juni men civilsamhället sitter inte med armarna i kors och väntar. I april anordnades en annan resa, den här gången för att ta prover och undersöka hur marken och floden skulle kunna återställas. Även denna gång medföljde Krf och både vi och de lokala ledarna fick höra hur en återplantering av skog faktiskt är möjlig, för trots att det finns kvicksilver i vattnet så går det, om det görs på rätt sätt, att göra marken levande igen.

Text och bild: Anders Nordenskjöld, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia

Idag fortsätter vi kampen för kvinnors rättigheter

Idag på den internationella kvinnodagen firas kvinnors kamp för jämstäldhet världen över. I Colombia berättar våra medföljda varför det är viktigt att högtidlighålla denna dag. Shaira Rivera från organisationen Hijos e Hijas säger:

Vi kvinnliga människorättsförsvarare i Colombia högtidhålla 8 mars för att lyfta fram de olika kamper som vi för mot patriarkatet och sexuellt våld och för människliga rättigheter och konfliktens offer. Vi firar de kvinnorna som har kämpat för att ändra systemet.

I Quibdó i regionen Chocó har kvinnor samlats för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor för att synliggöra och bryta förtryckande strukturer. Yenny Palacios Romania från Cocomacias genuskommission säger:

Idag är det viktigt att vi förutom att fira minns vår historia. Vi bör påminna oss om varför vi firar denna dag. Efter ett helt sekel av kvinnor som fört kampen för våra rättigheter finns än idag många orättvisor. Slaveriet lever vidare bland annat genom sexuellt och politiskt slaveri. Vi bör minnas vår smärtsamma historia och den långa historiska kamp som förts för att förstå vart vi befinner oss idag. Idag fortsätter vi kampen!

IMG_20160308_101023

En till är en för mycket, skallar slagorden på demonstrationen i Quibdó

 

IMG_20160308_102610

En deltagare i demonstrationen i Quibdó visar upp sitt plakat som gör en liknelse mellan kampen mot mäns våld mot kvinnor och kampen för fred i territoriet.

Kristna fredsrörelsen stöttar kvinnliga människorättsförsvarares kamp i Colombia och deras arbete för kvinnors lika rätt. Gå med i vår kamp för rättvisa!

Text och bild: Paulina Nybratt Sandin, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia