colombia-blogg
Ännu har inte den sista minan exploderat i Chocós djungel

Situationen i kommunen Riosucio i Chocó är kritisk. Här är kriget fortfarande ständigt närvarande och strider mellan ilegala väpnade grupper sker regelbundet. Krigets konsekvenser tar hårt på befolkningen,  mycket på grund av att väpnade grupper har lagt ut minor.

Dessa minor omringar samhällen och gör att invånarna inte kan ta sig till de platser där de odlar och har således inte har tillgång till mat. Flera samhällen har redan tvångsförflyttats, men ett antal gör motstånd och stannar i sitt samhälle trots att de har starka begränsningar i sin rörelsefrihet. Kristna fredsrörelsen, tillsammans med flera andra organisationer, besökte två av dessa samhällen där urfolk av etniciteten Embera Dobida och Wounaan lever. Samhällena Quiparado y Juinduur ligger långt upp på floden Quiparado och vår resa för att nå samhället djupt in i djungeln tog en och en halv dag. På vägen såg vi apor, sengångare, ugglor, sköldpaddor och diverse fåglar i den vackra djungeln. Det är en paradoxal känsla att resa i denna vackra natur och samtidigt veta hur otroligt påverkat området är av Colombias väpnade konflikt.

Kristna fredsrörelsen i Riosucio. Bild: Åsa Svensson

Kristna fredsrörelsen i Riosucio. Bild: Åsa Svensson

När vi väl är på plats i samhället berättar invånarna om konsekvenserna av den rådande situationen. Utan tillgång till mat blir befolkningen sjuk och eftersom de inte kan röra sig utanför samhället kan de heller inte åka till det närmaste sjukhuset. Samhället är utan skydd och känner sig övergivna av den colombianska staten. Under mötet hör vi hur militären desarmerar några minor och det starka ljudet visar att minorna var väldigt nära samhället. Rädslan i ögonen på invånarna säger allt. De lever med konflikten så nära inpå det vardaliga livet att allt genomsyras av konflikten.

Det faktum att minorna minskar rörelsefriheten har därtill försvårande konsekvenser för kvinnorna i helt annan bemärkelse. Kvinnorna berättar att eftersom de spenderar mer tid i hemmet tillsammans med sina män ökar våldet mot kvinnorna drastiskt. Anledningarna som kvinnorna ger är att eftersom det inte finns försörjningsmöjligheter skapas frustration som tas ut på dem. Även på härbärget i kommunhuvudstaden Riosucio känner de tvångsförflyttade kvinnorna sig utsatta och berättar om förekomsten av sexuellt våld.

Det vi ser i Riosucio är ett av många exempel på att den väpnade konflikten i Colombia långt ifrån är över. Ännu har inte ljudet av den sista minan som exploderar i den chocoanska djungeln hörts, men över hela provinsen kämpar människorättsförsvarare för att så ska bli fallet. Våra medföljda i urfolksorganisationen Asorewa säger att de känner sig trygga när Kristna fredsrörelsen medföljer dem i dessa konfliktdrabbade områden och att de kommer att fortsätta kämpa för sitt folks mänskliga rättigheter, vilket innefattar just ett liv fritt från de vi stötte på i Riosucio; minor, hinder i rörelsefriheten och sexuellt våld, med mera.

Läs den rapport som skrevs av Kristna Fredsrörelsen och övriga organisationer efter resan här (engelska).

Text: Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör i Chocó

Den första kongressen av, med och för kvinnor från urfolken i Chocó!

Nu till helgen, 30:de mars till 2:a april 2016 i Quibdó, är det dags för ”Congreso departamental de mujeres indígenas del Chocó”. Det är den första kongressen i sitt slag i regionen och organisatörerna förväntar sig minst sjuhundra deltagare.

Det kommer bli historiskt! Det här är den första typen av träff för enbart urfolkskvinnor, ni kommer kunna läsa om den i historieböckerna”  berättar en stolt Claudia Domico från AsOrewas kvinnoutskott.

I Chocó finns fem olika urfolksgrupper och alla dessa kommer att finnas representerade på plats. Borgmästare från nästan hela Chocó, nationella organisationer så som den nationella organisationen för colombias urfolk (ONIC) och FN är inbjudna. Vi från Kristna fredrörelsen kommer också att finnas på plats för att medfölja AsOrewa (La Asociación de Cabildos Indígenas Embera, Wounaan, Katío, Chamí y Tule del Departamento del Chocó) och vi anser att den är ett viktigt steg för att stärka och skapa mer inkludering av kvinnor .

Vi har alltid blivit osynliggjorda och aldrig inkluderats, men nu genom den här kongressen kommer vi göra anspråk på och återta vår rättighet att vara deltagare inte åskådare, menar Claudia Domico.

Chocòs urfolksorganisationer kallar till kvinnokongress.

Det handlar om att stärka kvinnor men också att förbättra banden mellan organisationer och kvinnor från olika urfolksgrupper.  Men även om att öka kvinnors deltagande i alla beslutsfattande processer i samhället. Tanken är att det under kongressen skall skapas ett styrdokument som skall kunna användas som påtryckningmedel att stödja sig på när kvinnorna kräver sina rättigheter.

Det ska vara ett levande dokument, inte bara nedskrivna ord, utan något som aktivt används, förklarar Claudia.

Dokument som skall skapas är något som hon hoppas skall användas i påverkansarbete i hela Chocó, och förhoppningsvis även nationellt i hela Colombia. Den internationella närvaron genom Kristna Fredsrörelsen är viktig menar Claudia, för att skapa än mer legitimitet åt själva kongressen.

Claudia förklarar också att det handlar om att synliggöra kvinnor och de speciella svårigheter som kvinnor ställs inför.

Det finns en stark machokultur i vårt samhälle. Män förstår inte vilka problem som vi kvinnor ställs inför och det är viktigt med en plats där vi kan utbyta erfarenheter, säger Claudia Domico.

 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Quibdó, Colombia

Colombias minoriteter kräver ett mångfaldsperspektiv för utveckling

Representanter från de etniska grupperna i Chocó understryker vikten av ett mångfaldsperpektiv i utvecklingssamarbeten under UNCHRs och Ombudsmannamyndigheten för Mänsklig Rättigheters forum kring mångfald i Quibdó. 

I Colombia utsätts de etniska minoritetsgrupperna afrocolombianer och ursprungsfolk konstant för diskriminering och stigmatisering. Enligt artikel 7 och 13 i den colombianska grundlagen lovar staten att erkänna och skydda den etniska och kulturella diversiteten i det colombianska samhället. Alla ska vara lika inför lagen utan att diskrimineras baserat på kön, etnisk tillhörighet, språk, religion eller politiskåskådning. Förordningarna 4633 och 4635 tillger även rätten för stöd och gottgörelse, samt återlämnande av markrättigheter för etniska minoritesgrupper. Däremot menar representanter från dessa grupper att de istället för att åtnjuta sina rättigheter har avhumaniserats i det colombianska samhället och kräver nu att deras perspektiv tas på allvar. Baltazar Mecha Forastero, ursprungsbefolkningsledare och forskare anser att:

Alla erkänner vår existens men det är inte tillräckligt för att implementera ett mångfaldsperspektiv då ingen känner till vår kultur och vad som är viktigt för oss. Ursprungsfolkets särskilda synsätt och föreståelse är vad som behövs för att stärka organisationer och utvecklingsprojekt

Under forumet riktades stark kritik mot statliga och internationella utvecklingsprojekt som tenderar att utelämna ett mångfaldsperspektiv. En utmaning uppstår när grupper som berörs av projekten inte är delaktiga i planering av dessa, samt att det sedan fattas mekanismer för att utvärdera delaktighet i de fall då det väl genomförts. Förutfattade meningar och stereotyper formar föreställningar om vilken typ av hjälpinsatser som grupperna behöver. Ursprungsfolk ger exempel på projekt som syftar till att säkra tillgången till mat som enbart har inneburit bidrag med frön som inte är anpassade efter deras form och tradition av jordbruk. Juan de Dios Mosquera från den sociala rörelsen “Cimarrón” som arbetar för afrocolombianers rättigheter menar att det koloniala arvet som än idag negativt påverkar det dagliga livet för arfobefolkningen inte tas med i analysen vid utformandet av utvecklingsprojekt. I praktiken hamnar ett mångfaldsperspektivet många gånger enbart i de internationella organisationernas rapporter utan att få genomslagskraft för dem det egentligen berör.

Deltagarna på forumet ser dock hoppfullt på framtiden då flera lokala initiativ växt fram. De påminde organisatörerna om att ett mångfaldsperspektiv inte är till för experter utan att det är minoritetsbefolkningen som är den aktör som kan bidra till att det får verklig genomslagskraft. Kristna fredsrörelsen som fanns på plats på forumet medföljer både ursprungsbefolkningen och arfocolombianer för att stödja dem i deras arbete att kräva sina rättigheter, utifrån deras villkor och perspektiv.  Ombudsmannen Luis Enrique Abadía García avslutade forumet med att belysa att mångfaldsperspektivet är nödvändigt den transitionella rättvisan för att kunna uppnå en varaktig fred, där befolkningen har en viktig roll.

I videon nedan kan ni se ett utdrag ur Forumet för mångfald i Quibdó där unga afrocolombianer visar upp en traditionell dans.

Text & Video: Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia

 

Falta de implementación del primer fallo de restitución de tierras a pueblos étnicos

El día 23 de septiembre de 2014 fue un día histórico a nivel mundial por la emisión del primer fallo que ordena la restitución de derechos territoriales a pueblos étnicos. En la ceremonia de entrega del fallo el entonces presidente de la Asociación Orewa y líder del resguardo Tahamí, Otoniel Queragama, dijo que la restitución de tierras va más allá de la entrega del predio. “Solo nos alegraremos en el momento en que en el resguardo haya un goce efectivo de los derechos restituidos.” Ya ha pasado un año y las autoridades competentes han constatado que falta la implementación de muchas de las órdenes emitidas.

Con la Sentencia 007 emitida por el Tribunal Superior de Antioquia, más de 50.000 hectáreas fueron restituidas al resguardo Tahamí del Andágueda, Chocó, y a sus más de 7.000 habitantes de la etnia Embera Katío. La sentencia no tiene precedentes ni en el país ni en el mundo. Por esta razón el fallo ha despertado un interés en países lejanos como Finlandia y Suecia donde habitan los sami, un pueblo indígena de Europa que está en un proceso de justicia transicional.

Otoniel Queragama, líder de AsOrewa, con dos observadoras internacionales de SweFOR.

Otoniel Queragama, líder de AsOrewa, con dos observadoras internacionales de SweFOR.

Ya en la ceremonia de la entrega del fallo al pueblo y a las autoridades indígenas de la Asociación Orewa, a la que está asociado el resguardo Tahamí, se pudo percibir la significancia de esta sentencia. La embajadora de Suecia, Marie Andersson de Frutos, el gobernador encargado del departamento del Chocó, Eccehomo Moreno Cuesta, el Defensor regional del pueblo del departamento del  Chocó, Luis Enrique Abadía y el director nacional de la Unidad de Restitución de Tierras, Ricardo Sabogal estaban presentes y resaltaron la importancia del fallo ante el pueblo indígena y se comprometieron con el cumplimiento y seguimiento de este. SweFOR estuvo presente acompañando a AsOrewa. Sabogal terminó diciendo que si no se cumple el primer fallo “¿cómo cumplimos los que vienen?”

En julio de este año los magistrados responsables de la sentencia realizaron una audiencia posterior al fallo para que las instituciones responsables del cumplimiento de las órdenes emitidas presentaran los resultados alcanzados por ellas. Los jueces no aceptaron las explicaciones de las instituciones que adujeron falta de recursos, coordinación y/o problemas para coordinar con las autoridades indígenas para no cumplir con lo debido. Los magistrados dieron nuevos plazos a las instituciones recordándoles que el no cumplimiento de las órdenes podría resultar en judicialización por fraude judicial. Una funcionaria del Estado, directora de la Unidad de Restitución de Tierras del Chocó, Adith Bonilla Martínez resaltó la responsabilidad de los entes estatales y opinó que

el reto más grande es la voluntad. La política pública es clave para que la reparación fluya y las herramientas ya están en la ley.

SweFOR observó la audiencia de seguimiento del fallo de restitución de tierras para el resguardo Tahamí.

SweFOR observa la audiencia de seguimiento del fallo de restitución de tierras para el resguardo Tahamí.

El fallo establece entre otros dictámenes,  que el Ministerio de Defensa es responsable de garantizar la protección del territorio y a sus integrantes y aplicar las directivas permanentes de derechos humanos 016/06 para la fuerza pública, en diálogo con los integrantes del resguardo. En la audiencia se constató que falta la implementación de estas acciones.

 

Civilbefolkningen drabbad av fortsatta stridigheter

Samhället Piedra Honda har återigen drabbats av bombningar, tidigt på morgonen den 19 april, denna gång endast 200 meter ifrån samhället. Händelsen är en fortsättning på militärens offensiv mot guerrillagruppen ELN och Piedra Honda ger bevis på hur civilbefolkningen tar skada av stridigheterna. KrF var bland de första på plats att visa sitt stöd för invånarna.

KrF medföljde den etnoterritoriella organisationen Cocomopoca till Piedra Honda tillsammans med ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna och Quibdós stift i slutet på förra veckan. Befolkningen i samhället gav uttryck för den rädlsa som de senaste händelserna har inneburit. Flera kvinnor vittnar om hur barnen fått men och blir panikslagna av starka ljud så som åska. En äldre kvinna kan inte hålla tillbaka tårarna när hon berättar om samhällets situation. Befolkningen har ett stort behov av att få berätta sin historia.

Under besöket hölls ett möte i samhällets kyrka som skadats av bombningarna. På golvet låg en 3 centimeter stor bit av bombsplittret som har gjort ett hål i kyrkans tak. Samtliga av husen skadades i samhället och i huset där vi sov regnade det in på sängarna under natten. Under mötet beskrev befolkningen händelseförloppet och de svårigheter de ställts inför. Efter den första bombningen avled  Elsa Maria Mosquera Perea till följd av att hon inte kunde uppsöka vård för sitt höga blodtryck. Befolkningens rörelsefrihet är inskränkt och en tryggad livsmedelförsörjning har omöjliggjorts. I denna svåra situationen står invånarna mer enade än någonsin och vädjar om psykosocialt och humanitärt stöd.

IMG_2617

I området bor såväl afrocolombianer som urfolk och båda av de etniska grupperna har påverkats. Urfolksreservatet Tahamí i kommunen Bagadó har bombats flertalet gånger vilket leder till trauman när arméns flyg passerar över samhällena. Över 700 personer från fem samhällen har tvångsförflyttats till samhället Vivicora i närområdet. Enligt FN har totalt 1000 personer fått sin rörelsefrihet inskränkt i området.

Befolkningen i Piedra Honda har gett krav på medföljning då de befinner sig i en så riskfyld situation att de annars inte kommer att ha något annat val än att lämna sina hem mot sin vilja. En av samhällets ledare uttrycker tacksamhet för att delegationen fanns på plats och förklarar att ”er närvaro är en välsignelse för samhället och ger oss ett andrum i denna svåra situation”.

Maija, Paulina y Luis klippt

Fredsobservatörerna Maija Nilsson och Paulina Nybratt Sandin tillsammans med den lokala människorättsombudsmannen Luis Murillo

Text: Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia Foto: Paulina Nybratt Sandin och Stiftet Quibdó