colombia-blogg
Våldet minskar i Colombia, men inte för de som försvarar mänsklig rättigheter

2015 var det fredligaste året på över femtio år i Colombia, men samtidigt ökade hoten och våldet mot MR-försvarare. Hur kan detta komma sig? Det är den övergripande frågan som organisationen Somos defensores ställer i sin årliga rapport.

Nyligen kom organisationen Somos Defensores  årliga rapport om situationen för colombianska människorättsförsvarare. Rapporten publiceras med stöd från bland andra svenska Diakonia och ger en värdefull insikt om hur situationen ser ut för landets MR-försvarare.

Under 2015 utsattes MR-försvarare för 539 hot, en ökning med 10%, och 63 mord, vilket var en ökning med 13%, samt ett stort antal attentat och försvinnanden. Dessutom drabbades MR-försvarare upprepade gånger av sumarisk rättskipning, olovliga häktningar och informationsstölder. Enligt Somos Defensores låg paramilitärer och organiserad brottslighet bakom 90% av hoten.

Rapporten riktar  kritik mot vad de uppfattar som ett ointresse från den colombianska statens sida vad gäller MR-försvarares situation och den utbredda straffrihet som råder för brott som begås mot dem. Framför allt riktas skarp kritik mot UNP, den avdelning inom inrikesministeriet som ska säkerställa skydd av MR-försvarare. Enligt rapporten är UNPs arbete både otillräckligt och okoordinerat.

Den mest framträdande slutsatsen som rapporten drar är just den att även om våldet, och då framför allt antalet mord, minskade generellt i Colombia under 2015, så ökade våldet mot MR-försvarare. Dessutom framträder mer och mer tydligt en ny typ av våldsanvändning,  som till stor del riktar sig mot delvis nya grupper av MR-försvarare, som till exempel HBQT-organisationer, journalister och organisationer som arbetar för en rättvisare fördelning av mark.  Somos defensores hävdar att detta beror på den förändring som Colombia nu genomgår och att ”ett avslut av den väpnade konflikten behöver inte nödvändigtvis gynna MR-försvarares fysiska integritet, utan kan tvärtom skärpa aggressionerna ”.  Stalin Ballesteros, en MR-försvarare från organisationen Hijos y hijas som Kristna Fredsrörelsen medföljer, instämmer med rapporten. Han menar på att det finns en allmän känsla av ökad säkerhet i Colombia, men eftersom MR-försvarare ofta hotar mäktiga intressen i sitt arbete är deras hotbild en annan.

Som svar på denna förändring förespråkar Somos defensores i sin rapport att modellen för hur man arbetar för att motverka våld och hot mot MR-försvarare omarbetas och anpassas till den rådande situationen och den nya verklighet som Colombia står inför i och med ett slut på den väpnade konflikten. Américo Mosquera, från organisationen Cocomopoca som Kristna Fredsrörelsen medföljer, hävdar att det som behövs är ”ett heltäckande skydd som kan tillgodose alla invånares behov kollektivt. Den typen av skydd som finns idag är inte tillräkliga och kan ibland ha direkt motsatt effekt. Vi måste se att de beslut som tas genomförs”. Slutligen påperkar Mosquera att ”staten måste visa att de har en vilja att genomföra åtgärder som avsevärt skulle förbättra situationen för landets MR-försvarare”.

Rapporten finns att läsa i sin helhet (på spanska) här

Text: Åsa Svensson och Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá och Quibdó, Colombia

Lämna en kommentar


*